Serri. Det ser ut som om hon photoshoppat in samma ansikte i alla bilder.
Undrar också: varför väljer hon den här minen av alla? Det ser helt psykotiskt ut.
Kategori: Blogg
Vad Mogi egentligen gör!
Ett hett ämne i bloggsofären (hata det ordet) är ju vad Mogi egentligen sysslar med när hon säger att hon jobbar så hååårt. I ett svar under det här inlägget så kommer man nog en aning närmare sanningen.
allt handlar inte om hur MÅNGA läsare man har utan vilken kvalité man har på bloggen. Jag tjänar enormt bra på min blogg då jag är så kvalitetsnischad. Företagen vill synas ihop med kvalité och betalar extra mycket för det.
Varierar otroligt då jag som egenföretagare styr min egna tid till 110%. Jag spenderar min tid med företagsutveckling, möten med olika företag för kommande projek, designar på 2 olika projekt jag har, kontakt med annonsföretag, kontakt med PR och mediabyråer, research för nya blogginlägg, inspirationsresor osv osv.
Så alltså, hennes ”jobb” är hennes blogg. Inget ont om bloggare då, det är fint att det finns människor som ägnar sig åt att generera gratis underhållning och som njuter av sitt jobb, men att kalla bloggandet för att hårt jobb är väl lite att ta i.
Om jag ska tolka orden Mogi använder så är företagsutveckling typ att designa bloggen, kolla upp vilken kamera hon ska köpa, göra sin märkliga ”mogi shows” och så vidare. Research för ny blogginlägg är alltså typ att gå och fönstershoppa och kolla tunikor, eller kanske handla mat på NK som hon sedan kan skriva spännande inlägg om (detta är ju typ det mest ”tänkvärda” hon skrivit på en vecka, jag skriva två sådana inlägg om dagen). Jag har svårt att tänka mig att hennes inlägg kräver nån omfattande research. Och inspirationsresor… ja, det är väl hennes shoppingresor då. Som hon själv bekräftar.
Min NY resa blir absolut en jobbresa då bloggen åker med
Det som gör mig upprörd här är att hon troligen gör eller i alla fall försöker göra skatteavdrag för all sin shopping, alla sina resor och så vidare för att det ju är utgifter hon har på grund av sitt företag. Som jag tolkar henne ovan så gäller det åtminstone resorna.
Detta skulle ju innebära att om jag registrerade min blogg som ett företag så skulle jag kunna göra avdrag för mina ritsaker, för jag visar ju teckningar i bloggen, göra avdrag för min mat, för jag lägger upp recept i bloggen, göra avdrag för mina kläder på grund av dagens outfit, göra avdrag för min kamera och så vidare.
I mina ögon är det inget annat än skattefusk att skriva ”inspirationsresor” på sitt företag. Att hon sedan har mage att komma och moralisera kring välgörenhet är bara pinsamt. Gör din samhälleliga förbannade plikt innan du köper dig ett bättre samvete, idiot.
Kostnader för dagens outfit: Chanelväska 20 000, skor 5000, jeans 2000, skinnjacka 7500, tunika 3000, stylingprodukter för håret 500, smink 300 och glasögon 2000. Sedan tillkommer även kostnaden för kameran och taxiresan till platsen, som tillsammans blir 5000. Allt avdragsgillt!
Svar på frågor (1).
Haha, förlåt. Var bara tvungen att skriva det som första kommentar. Jag är hemsk. Här kommer min fråga: vad får du ut av att blogga? Vad får dig att lägga så mycket tid på att skriva dina välformulerade och intressanta inlägg? Jag startade min blogg för att utveckla mina resonemang och öva på att skriva. Jag har alltid gillat att skriva, men insåg väl att jag inte skulle kunna hålla liv i det om jag inte publicerade det. Jag tror att mina inlägg går snabbare att skriva än du tror, i och med att jag bloggat så länge så går det numera ganska snabbt att skriva en längre text, jag läser sällan ens igenom texterna, men det är klart att det tar en del tid i anspråk. Folk som säger att de inte bryr sig om kommentarerna eller besöksstatistiken fattar jag inte, jag blir skitglad när folk skriver kommentarer och det är en viktig del av bloggandet för mig. Om jag inte fick respons skulle jag nog inte orka, speciellt inte då jag vant mig vid att få respons och skulle ta för givet att jag blivit sämre om jag slutade få det.
Fem saker du är bra på? Skriva, rita, fota, laga mat/baka och argumentera.
Vad vill du bli när du blir ”stor”? Sociolog, statsvetare, idéhistoriker eller något åt det hållet. Jag vill tänka och skriva böcker, typ.
Vad äter du helst? Vad lagar du helst när du är själv? Jag är ett stort fan av ”fräsch sallad”. Annars gillar jag linssoppa, lax, aubergineröra och rödbetor i ugn. Framförallt aubergineröra och rödbetor i ugn är typ det godaste jag vet i kombination.
Bästa bok om du har någon? Jag älskar all böcker jag orkar ta mig för att läsa ut, men våtmarker och de välvilliga är nog de två jag skulle rekommendera.
Hur ser ditt sovrum ut? Cha guevaraaffischer, en kladdig vägg (som syns i min header), ett fantastiskt arbetsbord och en säng. Jag kan visa bilder sen.
Hur mycket pengar kan man kräva av någon som kommer ut från jobbet efter en dags arbete med en bunt pengar i näven? Är det helt ok att gå fram och säga, ”30% av det där är mina och samhällets pengar”? Jag tror att det bästa samhället skapas om man har vissa gemensamma social skyddsnät. Även om det alltid kommer finnas människor som inte utnyttjar dessa till den grad man betalar för dem, så tror jag att tryggheten det ger är värd att betala för. Om du sätter dig emot det så flytta till Liberia, där har de inte haft en stat på 30 år, och alla du träffar har automatvapen. Men jag stannar nog i Sverige och betalar mina 30 % (eller egentligen betydligt mycket mer) i skatt.
Borde vi inte som ras (mänsligheten) prioritera vårt förhållande till resten av jorden innan vi visar varandra respekt? Eller ska vi prioritera varandra framför resten av jorden? Jag tycker inte att det finns ett egenvärde i att bevara naturen om det inte finns människor. Om jag fick välja mellan människan eller naturen skulle jag således välja människan. Dock är människan och naturen beroende av varandra, och därför så måste man väl göra vissa nedskärningar på vår absoluta bekvämlighet för att kunna bibehålla det som naturen ger oss, och där tycker jag att människan ska nedprioriteras. Men det är bara för att kunna prioriteras i ett senare skede.
Ett par snabba:
Wipeout eller Little Big Planet? LBP!
Retard eller /b/-tard? Om du med retard menar på riktigt efterbliven så väljer jag det, för de gör i alla fall (oftast) så gott de kan.
Sälja eller köpa sex? Sälja.
Keynes eller Mises? Keynes.
Mindful eller Careless? Mindfulness!
Alliansen eller Rödgröna? Alliansen, för socialdemokratin måste förändras.
vad får dig att skratta mest av allt? Sorgligt nog diverse elakheter. Bland annat Fokis röst, samtliga inlägg av Tyra Sjöstedt och idioti i allmänhet.
Ung liberal eller Ung vänster? Ung liberal.
Isak eller Gustav som smakråd? Isak.
Isak eller Gustav som wingman? Gustav.
Isak och Gustav? (svaret är ja) JA!
Bra eller anus? Jag har alltid varit ett fan av avgrundsdjup ångest så jag väljer nog anus.
Stefan eller Jörgen (som namn på din förstfödda)? Svår fråga. Det får nog bli Jörgen trots allt.
Aftonbladet eller aids? Aftonbladet.
Snygga brudar eller snabba bilar? Snabba bilar.
Hej, jag är ny här (hittade hit via Hanna Fridén),, and I’m loving it!
Så jag har väl en del basic frågor, som alla gamla läsare säkert tycker är dödstrista,, men skit i det:
1. Lite bakgrund om dig, tack! Var är du uppvuxen? Hur ser din familj ut? Var bor du nu? Utbildning? Jobb? Framtidsplaner? Jag är uppvuxen och bor fortfaren i Enskede med min mamma och pappa, min nioåriga lillasyster och min 17åriga bror. Min utbildning är en (nästan slutförd) naturnatur-linje på gymnasiet. Jag extraknäcker som barnvakt. I den närmaste framtiden tänkte jag försöka vara au pair i USA, och utöver det vill jag plugga statsvetenskap.
2. Favoritsaker: Musik/artist? Diamanda galas, Scott walker, NIN och PJ Harvey går varma. Film? Fight club och Donnie darko har betytt mycket för mig. Tv-program? Kobra och Svenska hollywood/new york-fruar. Bok? Våtmarker och De välvilliga. Färg? Svart, marinblått, grått, ljusrosa och senapsgult. Stad? Har ingen favoritstad, men diggar Stockholm. Kändis? Kissie! Årstid? sensommar. Mat? Fräsch sallad. Dryck? Kaffe och sprit. Godis? Choklad alla gånger. Jag gillar 50-60% bäst i regel.
Dagens outfit.
Tröja och halsband h&m, koftan lindex, kjolen second hand.
Sov cirka fyra timmar inatt, nu är jag riktigt jävla pisstrött. Drömde för övrigt att jag tog syra men att det inte funkade. Det började bara stickas i näsan. Sjukt antiklimaxartat var det.
En grej som borde vara förbjuden är folk som kopierar listan på ”mest sökta” på bloggportalen. Fan vad jag hatar det. Fast etter värre är dem som skapar en massa skuggkonton för att sedan lägga till sin riktiga blogg som favorit, så att de hamnar på topp tio. Hur orkar man? Om ens blogg är bra så får man ju uppmärksamhet ändå, utan att behöva syssla med sån skit som folk bara tycker är irriterande.
Kanske lite lustigt av mig att bli upprörd över detta, men jag tycker fan det är pissig stil att ägna sig åt sån skit.
Två som håller med.
Jag tänkte bara att jag skulle lägga ut två av de kommentarer jag fick på det här inlägget. Jag tycker att det förtjänar uppmärksamhet, det här ämnet.
Sen vill jag tillägga att jag tycker det är så fint när folk skriver sånt här, det känns bra att jag beskriver en verklighet som folk känner igen sig i och det är ”kul” att få läsa folk historier.
Herre gud, ja. En månads heltid där, ett fruktlöst och frustrerande halvår som lärarvikarie för en förmedling som gärna gav en en timmes jobb här en dag (med två gånger det i restid) här, obetald praktik… Det har tagit mig tre år sen jag kom hem från USA att skaffa mig erfarenhet på papper som matchar de kunskaper jag redan hade, vid sidan av studier då förstås, och nu har jag ett tre-dagar-i-veckan vikariat fram till årsskiftet. Överlägset roligaste jobbet jag har haft där jag också fått betalt (vill man jobba med texter ska man ju gärna praktisera obetalt) men det är inhyrt (så klart) och jag har ingen aning om hur det blir efter nyår. Visst är vi lata, vi unga. SUCK.
Jag har frilansat för samma företag i 3½ år, först under studietiden och nu heltid (eller, jag hade alltså tänkt det). Plötsligt, efter ett halvårs heltid, är det snålt med uppdrag och de som finns kan komma med mycket kort deadline så att jag tvingas jobba nätter utan att varskos innan.
Jag måste ha tillgång till min dator hela dagen, IFALL att ett jobb trillar in som ska levereras morgonen efter. Om jag missar ett sådant mail och alltså inte levererar ligger jag ”risigt till”. Har jag sagt att jag kan jobba så har jag alltså de facto obetald jour. Jag älskar verkligen mitt arbete, men min jobbsituation är helt vidrig.
Frågestund!!!
Detta är kanske ingen bra idé alls, vad vet jag. Men jag tänkte att jag skulle ha frågestund här.
Jag kommer säkert inte få några frågor alls, och så kommer kommentarsfältet att gapa obehagligt tyst och tomt varje gång jag loggar in. Inlägget kommer ligga kvar som en ständig smärtsam påminnelse om hur mycket jag överskattade folk intresse för ”lilla mig”.
Men då raderar jag det nog.
Men för att undvika det, kläm fram en liten sympatifråga i alla fall. Ni behöver inte vara intresserade egentligen, men ni kan väl i alla fall låta mig tro det?
Hursomhelst: fråga vad ni vill så svarar jag! Jag svarar på allt! Jag missar aldrig ett tillfälle att snacka om mig själv.
Bullbak är inte duktigt, det är en hobby.
Min familj är en såndär duktig familj. Vi bakar surdegsbröd, kokar sylt av våra egna plommon, gör äppelmos av våra egna äpplen, bakar bullar stup i kvarten, lagar all mat från grunden (färdiga köttbullar, blodpudding eller liknande finns liksom inte i vårt hem). Det är alltid rent och fint hemma, mamma stickar och syr dockkläder själv och så vidare. Ni vet, allt det där som folk får ångest över att dem inte gör.
Detta leder till ett stort mindrevärdeskomplex hos vissa delar av vår släkt. Så fort det är släktmiddag så kommer de och ursäktar sig över att köttbullarna inte var hemgjorda och att sylten var köpt. De har inte haft tid att syssla med sånt, att göra sin egen sylt. Då säger mamma och pappa alltid: ”men snälla ni, vi gör detta för att vi tycker det är kul, inte för att vi känner att vi behöver. Om ni prioriterar annat i livet så visst! Ni behöver inte koka er egen jävla sylt, ni behöver inte baka era egna bullar!”. Och då kommer alltid det där: ”jamen det är klart, men jag tycker ju att det är så roligt men vi hinner ju aldrig”.
Faktum är att man alltid hinner om man tycker det är roligt, om det är något man prioriterar. Jag tycker verkligen att det är roligt att laga mat och baka, så jag tar mig tid att göra det och låter annat stryka på foten. För mig är det en avslappnande aktivitet och inget jag gör för att vara duktig. Varför folk nödvändigtvis ska tvinga sig att ägna sig åt dessa fullkomligt onödiga aktiviteter kan jag faktiskt inte begripa. Jag tror inte att era barn kommer bli olyckliga för att ni köpte lussebullarna istället för att baka dem själva, jag tror era barn kommer bli olyckliga om ni ägnar era liv åt att leva upp till någon slags ”perfekt mamma”-roll istället för att bara chilla.
Hemligheten med att orka ställa sig och baka bullar direkt efter förlossningen är att man tycker det är roligt. Om man gör det fast man egentligen inte vill så kan man faktiskt lika bra skita i det, för det finns banne mig inget egenvärde i att vara ”duktig” och man inte njuter av det.
Bilder tagen härifrån (underbaraClara).
Därför har jag svårt att begripa denna hets som går kring den här duktighetsgrejen. Som när folk snackar om att underbaraClara är så himla duktig och bra som gör allt själv, och att dem själva mår så dåligt över att dem inte hinner. Jamen strunta i det då? Förhoppningsvis ägnar sig Clara åt detta för att hon vill. Etter värre blir det när folk ska komma och tala om att Clara borde strunta i sina tant-fasoner och ägna sig åt saker som vanliga ungdomar gör. Jamen vad fan, hon vill ju leve sådär, låt henne. Jag tror inte att det handlar om att hon känner någon slags press över att baka perfekta bullar, jag tror att hon gör det för att hon vill.
Om alla bara insåg att graden av ”duktighet” handlar om man hyser intresse för det eller ej så skulle folk kanske slippa ha ångest över att de inte vara duktiga nog och klaga på alla tjejer som hypar bullbak, pyssel och syjunta. Man gör det man tycker om att göra, helt enkelt, och ingetdera är mer ”duktigt” än något annat.
Min Jantelag för bloggare!
Igår så käkade jag middag med mina föräldrar och deras vänner. Plötsligt säger en av dem följande: ”men ni, den där jantelagen, är inte den jävligt underskattad?”. Jag är den första att hålla med. Eller, egentligen gillar jag inte jantelagen, men jag hatar folk som måste hålla på och snacka om hur kass den är. För det första tycker jag att det är ganska rimligt att ha utgångspunkten att man inte är förmer än andra, för det andra så brukar jantelagsmotstånd snarare vara något slags ursäkt för att få fortsätta vara en vidrig skrythals.
Tydligen så har det lagts fram en motion på att lagstifta bort jantelagen genom att låta eventuellt jantelagsförtryck ingå under diskrimineringslagstiftningen. Lite gamla nyheter, förvisso, men det gör mig helt jävla galen, det här tjatet om den så kallade jantelagen.
Min generation har fått det itutat i sig att de alltid är värda precis allting, att de aldrig gör fel och att alla motgångar som drabbar dem bara är ett resultat av att omgivningen inte begriper dem, antingen på grund av den så förhatliga jantelagen, kvinnoförtryck, avundsjuka eller nån annan skit. För vi är alltid alltid de finaste, smartaste, snyggaste och bästa och ingen kritik riktad mot oss kan vara berättigad. Detta märks fruktansvärt tydligt på bloggar.
- Ganska ofta händer det att någon bloggare uttrycker en kontroversiell åsikt för att ”provocera”. Sen vill man ju såklart att den personen ska försvara sin åsikt, för åsikter ska väl inte vara någon gullig liten accessoar man har, det ska ju vara något grundat i verkligheten och på vettiga resonemang, som man ska kunna försvara. Men icke! Personen tycker då att ”vi faktiskt har åsiktsfrihet” och ”då får man tycka som man vill” vilket jag ”inte borde ifrågasätta” för hen har faktiskt ”rätt till sin åsikt”. Förvisso, men det gör dig också till en idiot!
- Någon tycker att Kissie är en ytlig idiot. Då handlar det om att folk är avundsjuka för att hon är snygg och har pengar. Kissie hamnar i blåsväder på grund av jantelagen! Stackars Kissie. Dessutom tar Lars Ohly Kissies pengar! Kissie tycker att skatt är stöld och att vänstern inte kan skilja på mitt och ditt. Man undrar hur många skattpengar som slösats på Kissies uppenbarligen helt misslyckade skolgång.
- Folk tycker inte att Bella&Tyra show var den bästa webb-tv:n. Då blir Tyra arg och måste ta en bloggpaus för att hennes läsare är illojala. Inte kan det ha varit så att de helt enkelt röstade på det program de tyckte var bäst, väl?
- Tyra skriver ett idiotiskt inlägg om att man kanske borde inför åldersgräns på att skaffa barn. Folk blir arga. Tyra tycker att hennes läsare borde skaffa sig ett ligg och att de är dumma i huvudet som inte fattade att hon skämtade. Kul skämt Tyra! Skitkul! Jag fattar inte varför folk inte bara kan tänka en liten aning innan de snackar istället för att slänga ur sig en massa halvfärdiga åsikter som man inte kan försvara när det kommer till kritan.
Kissie, Tyra och Blondinbella, jag har nyheter åt er! Jag tycker era liv verkar roliga, ni har vällästa bloggar, tjänar mycket pengar, får en massa uppmärksamhet, shoppar jättemycket och är totalt distanserade från vad er konsumtion eller era röster i valet har för konsekvenser för någon annan än er själva. Jag avundas er, ni verkar ha det så jävla skönt i era små livsstilsbubblor. Så ja, jag är avundsjuk.
Men när jag kritiserar er så är det inte på grund av min avundsjuka, det är för att jag tycker att ni verkar vara brutalt inskränkta och jobbiga personer med helt onyanserade världsbilder och en total avsaknad av känsla för kollektivt ansvar. När jag kritiserar era åsikter är det inte för att jag försöker inskränka er yttrandefrihet, utan för att jag tycker att ni borde tänka till en aning. Och för att jag tänker mig att folk kanske är intresserade av att ha underlag för det man tycker. Ja, jag utgår faktiskt från att folk har anledningar till att tycka som dem gör, inte bara har åsikter för sakens skull.
Så jag skulle vilja formulera en modern jantelag, speciellt anpassad för bloggare.
- Du skall inte tro att du är den vackraste, klokaste, snyggaste, sexigaste, smartaste, mest avundsvärda människan på hela jordklotet.
- Du skall inte tro att du är klokare än de som ifrågasätter vad du tycker och tänker på goda grunder.
- Du skall inte inbilla dig att du är bättre än/vet mer än/är förmer än alla dina läsare.
- Du skall inte tro att du är bra på något som vissa utbildat sig i flera år för att göra bara för att du har en blogg som många läser.
- Du skall inte skratta åt eller förakta dina läsare som grupp.
- Du skall inte tro att hela Sverige ständigt följer vartenda steg du tar.
- Du skall inte tro att du har något slags åsiktsmonopol och att du ska kunna basunera ut dina åsikter utan att försvara dem utan att bli ifrågasatt.
- Du ska inte avfärda alla ”elaka” kommentarer som strunt eller avundsjuka, utan ibland tänka över om det kanske kan ligga något i dem.
Jobbar på ny header.
Jag jobbar på en ny header. Jag funderar: ska jag köra vidare på klipp-och-klistra-konceptet eller köra något mer stilrent? Vad tycker ni?
Min arg-kurva har inget att göra med hur mycket jag får ligga, mer om hur dumma i huvudet folk är.
Min headline är ju den rabiata orakade flat-feministen Fanny. Jag gillar den, men funderar på att byta. Idag tänkte jag i alla fall berätta hur den kom till.
En av mina absoluta hatåsikter är människor som tycker att folk som är sura ska skaffa sig ett ligg. Detta riktas framförallt mot feminister vars ”hat mot män” sägs bero på att de inte har fått kuk. Det är vidrigt.
I alla fall så fanns det en tjej som bloggade. Hon var ganska dum i huvudet, en skön sexig tjej som gillade öl och att ”hänga med grabbarna”. Hon tyckte det var soft å knulle och att killar är så himla mycket skönare och vettigare än tjejer Ni vet vad jag menar. Hon hade i alla fall skrivit ett inlägg om nån sur tant hon kommit i kontakt med, jag tror det var hennes granne som hade klagat när de spelat hög musik sent en vardagskväll eller så (en enligt mig helt rimlig sak att vara arg över). Till denna text hade hon satt en skämtteckning med nån sur ”feminist” som bar på ett plakat där det stod något om att hon var sur för att hon inte fått kuk.
Jag kommenterade detta och skrev ett inlägg om det (dock utan att länka till henne eller på något vis hänga ut henne) varpå hon skrev ett långt inlägg om hur ful jag var, att jag troligen aldrig fått/kommer få knulla i hela mitt liv och döpte om mig till den rabiata orakade flat-feministen Fanny. Därav namnet.
Tänkte på detta när jag läste slutkläm och rubrik till Tyras inlägg Se till att få er ett ligg. Nu kan jag väl hålla med om att det var lite omoget av folk att reagera så starkt på Tyras inlägg om förbud för unga att skaffa barn, men jag tror inte att det har med deras sexliv att göra. Min arg-kurva har i alla fall inget att göra med hur mycket jag får ligga, utan mer om hur dumma i huvudet folk är.
Hanna Friden skriver bra om Tyra också. Håller helt med om att hon verkar vara en omogen idiot och oförmögen att at kritik.
Jag hinner inte svara på allt nu, så jag slänger upp hälften. Vad kul att så många frågade!
Har du fått storhetsvansinne Fanny? Inte storhetsvansinne, men jag har nog börjat odla en lätt grandios självbild.