Skattebefria de första 84000.

I brist på en seriöst debatt om medborgarlön så vill jag i alla fall ta upp en grej som hamnar lite i samma kategori: höj skattetaket till 84000 om året. Alltså: låt folk tjäna 84000 kronor innan de måste börja betala skatt.

Anledningen till detta är att man inte ska behöva skatta fören man har kommit upp i den mängd pengar som man är berättigad till varje månad. Om man har under 7000 (eller något närliggande, minns ej precis) i månaden så är man berättigad till ersättning, eller socialbidrag. Därför är det egentligen ganska konstigt att folk måste skatta på de första 7000 varje månad.

Detta system sätter folk i situationen att de ”egentligen” tjänar 7000 i månaden men måste skatta bort en massa pengar, och därför måste söka bidrag för att ”skarva”. Det skapar en massa onödigt arbete och förnedring för personen, det skapar även en massa administrativt arbete för både skattekontoret och socialen.

Det är konstigt att man ska behöva betala skatt om man inte ens har så att man klarar sig. Det skapar en massa onödigt arbete och utgifter. Därför skulle jag vilja att man skattebefriade de första 84000 man tjänar om året eller de första 7000 varje månad, precis som man nu skattebefriar de första 18000 man tjänar om året.

Vad tror ni om detta?

Att sälja sin personlighet.

Lyssnade på denna radiosnutt där de spelade upp ett ljudklipp från någon slags ”audition” till att jobba lite extra i kassan på en mataffär. Beskrivningen av vilka personer de eftersökte var följande:

Vi söker karaktärer som kan ta hand om våra kunder i butiken på ett roligt och annorlunda sätt.

Alltså, sen när vill folk bli omhändertagna i butiken på ett ”annorlunda” sätt. Tänker mig när affären gör reklam för sig och ba: ”att handla hos oss är inte bara något man gör för att få mat utan det är en upplevelse också! Något nytt och annorlunda!”

När man i en annons för ett jävla extrajobb i en mataffär börjar eftersöka ”en karaktär” snarare än en person som kommer till jobbet i tid och gör det bra så funderar jag verkligen på vilket sjukt jävla samhälle vi lever i.

Blondinbella tipsar om entreprenörsreligion.

Blondinbella lade för några dagar sedan ut lite boktips.

Detta var väl ungefär den boklista som man kunde förvänta sig av en entreprenör som Blondinbella, men jag vill ta tillfället i akt att berätta lite kort om den så kallade ”attraktionslagen” som både boken The Secret och Attraktionslagen – så får du den att verka till din fördel handlar om. Eventuellt även boken Det blir alltid som man tänkt sig.

Attraktionslagen är en slags modern entreprenörsmyt som går ut på att om man önskar något tillräckligt starkt, visualiserar att man har det och även agerar som om man hade det så kommer det också att dras till en. Attraktionslagen beskrivs som en naturlag, att om man agerar som om man var rik/framgångsrik etc så kommer dessa värden också att dras till en. Denna ide populariserades i och med boken The secret. Jag har inte läst boken men jag har däremot kollat runt lite på The secrets officiella hemsida där det stod lite kort om läran. Här är lite utdrag om hur man ska använda attraktionslagen för att få pengar:

Money is magnetic energy. You are a magnet attracting to you all things, via the signal you are emitting through your thoughts and feelings.

Pengar är alltså ”magnetisk energi”. Såhär ska man göra för att få pengar:

Be clear about the amount of money you want to receive. State it and intend it! Don’t think about how much you can earn, but how much you want to receive.

Först ska man alltså bestämma sig för hur mycket pengar man vill ha. Inte hur mycket man kan tjäna utan hur mycket man vill ha.

Speak, act, and think from the mindset of being wealthy now. Eliminate thoughts and words of lack such as ”I can’t afford it”, ”It is too expensive”.

Så ”hemligheten” är alltså att verkligen önska sin pengar och att agera som om man redan hade pengar.

Be certain that money is coming to you.

Var säker på att du kommer att få pengarna!

På detta vis kommer du alltså att förvandlas till en pengamagnet! Såhär funkar det:

Wealth is a mindset. Money is literally attracted to you or repelled from you. It’s all about how you think.

Okej. Attraktionslagen funkar alltså såhär: Du är en ”magnet” som drar till dig saker i din omgivning beroende på hur du tänker. Ha en önskan om någonting. Visualisera att du har den här saken som du vill ha, vad du ska göra med den och så vidare. Sedan ska du önskar saken jättemycket och också verkligen tro att du kommer få den här saken. Detta funkar eftersom välstånd är ett ”mindset” och helt enkelt beror på hur du tänker.

Såhär va: positivt tänkande och att se möjligheter är en sak men detta är fan inte positivt tänkande, det är ren vidskepelse! Många rika och mäktiga människor kan vittna om att detta fungerar men egentligen finns det ingenting som säger att det är på grund av denna attraktionslag som de har fått sitt välstånd. Det finns ju en massa människor som har prövat detta utan att lyckas, men det bekväma är ju att förespråkarna då kan skylla på att de inte önskat sig att det ska gå tillräckligt mycket eller att de tvivlat på att det ska funka. Och det är ju inte konstigt att man tvivlar om det faktiskt inte funkar! Detta kallas av vissa för vetenskap ty detta har ju funkat för en massa personer. De som det inte har funkat för kan direkt viftas bort som oseriösa eller inte tillräckligt tålmodiga. Perfekt!

Jag ser attraktionslagen som en slags entreprenörsreligion. Många personer som sysslar med företagande är väldigt inne på det här med positivt tänkande som en väg till framgång och vissa drar det till och med så långt som att det skulle vara någon slags naturlag. Att det är nödvändigt att vara positivt och se möjligheter istället för hinder om man ska driva företag är ju inget konstigt, däremot att säga att den som vill ha pengar kommer att få det om hen bara önskar det tillräckligt mycket är något helt annat.

Det bekymrar mig att det här sättet att se på framgång, inte något som man får primärt av goda förutsättningar, skicklighet och till viss del tur utan något som kommer till en bara man vill ha det tillräckligt mycket, har blivit mer och mer populärt i breda kretsar. Problemet är att man skapar bilden av att den som inte har det bra helt enkelt inte vill tillräckligt mycket vilket är att individualisera och mystifiera ojämlikhet i samhället till en extremt hög grad.

Folklighet.

Satan vad begreppet ”folkligt” är störigt förresten. Jag blir så trött på alla som blir sura så fort man kritiserar något som är folkligt i deras ögon. Folkligt är: shopping, melodifestivalen, idol, h&m, Jens Lapidus, könsroller, smygrasism och framförallt att inte bry sig. Jag menar inte att det är detta som verkligen är folkligt men det är såhär folklighet beskrivs och det är när man kritiserar detta som man är ”politiserad”.

Jag undrar varför rätten att definiera vad som är folkligt har hamnat hos Sd och Kd, där jag upplever att den är nu. Att t.ex. arbetarrörelsen har varit en av de absolut mest inflytelserika krafterna i Sverige under ett sekel spelar ingen roll när folkligheten ska definieras. Jag blir så trött.

”Hora” är laddat för att det har en historia.

Detta med vilka ord man får använda och hur man får använda dem är en debatt med anor. Jag tillhör inte de mest radikala på området men tycker ändå att ord som slampa/slyna, neger eller white trash är problematiska. Delvis i sig själva men också för att folk tenderar att använda dem på ett visst sätt. Detta gjorde mig alltså sjukt konfunderad och ganska upprörd:

Jag menar inte att trashtalka Lady Dahmer för jag tycker överlag att hon är grym, men att såhär lättvändigt kalla dåliga mammor för ”horor”, det tycker jag är konstigt. Hon menade att ”hora” kan användas om en person som ”säljer sig” oavsett om det är sexuellt eller inte. Jag köper att man ofta använder ”hora” som en avslutning på något annat, t.ex. ”uppmärksamhetshora” för att indikera någon slags mental utförsäljning men att använda ordet ”hora” i sin rena form som ett skällsord är ju faktiskt att säga att en person säljer sex för pengar, ty det är vad ordet betyder.

I mina ögon är ordet ”hora” lite för kvinnor vad ”neger” är för svarta. Ett ord med en lång historia av kvinnoförakt som har använts för att trycka ner kvinnor med ett visst sexuellt beteende. Det har alltid varit ett nedsättande ord. Visst kan ord ”tas tillbaka” men inte genom att användas som skällsord.

Här anför Lady Dahmer att det inte är ordet ”hora” i sig som är förolämpningen utan betydelsen av det. Om man ens kan göra en sådan definition är jag osäker på, men låt oss anta att det går. Jag skulle säga att anledningen till att ordet ”hora” är laddat inte är att det betyder att man säljer sig själv känslomässigt. Då skulle man kunna kalla personen sellout eller något liknande. Ordet ”hora” har en laddning som sträcker sig bortom den betydelse Lady Dahmer tillskriver ordet i kontexten och den laddningen kommer från det sexuella och kvinnoförtryckande i ordet. När man använder ”hora” som ett skällsord så utnyttjar man dessa århundraden av kvinnoförtryck som finns i ordet för att skapa sensation.

Att vissa ord är starka beror generellt på att de har vissa laddningar. Även om det inte är precis vad man menar i kontexten så följer ordets laddning med och lever sitt eget liv, skapar sensation. Ord är inte ”starka” bara i sig själva, de blir starka för att de har en historia.

Rättelse: Hade tydligen misstolkat första tweeten som att LD menade att mammorna var horor, när hon i själva verket menade tv3, därför blev jag väldigt sur. Jag står dock fast vid min slutsats om att laddningen i ordet inte kommer av den tänkte betydelsen utan av århundranden av kvinnoförtryck. Värt att tänka på.