nazister – Fanny Åström

Om att ge nazister uppmärksamhet.

Kommer ibland i kontakt med argumentet ”men om ni demonstrerar emot nazisterna så får de ju bara mer uppmärksamhet”. Det tycks vara en självklarhet att det vore något negativt att nazister får uppmärksamhet.

Jag funderar lite på vad detta argument implicerar. Det bygger lite på idén om att folk liksom skulle flockas kring den nazistiska rörelsen bara de visste om att den fanns. Jag personligen är ganska övertygad om att nazism generellt är en ganska impopulär ideologi idag. Jag tror inte att folk går med i SvP för att de hör att det hållits en demonstration, och de få som gör det tror jag inte utgör något större hot.

Jag tycker att det är rimligt att det faktum att den största svenska nazistiska kraftansamlingen sen andra världskriget gjordes för några veckor sedan får uppmärksamhet. Jag tycker att det är rimligt att uppmärksamma att nazister har utfört en del attacker på sista tiden. Sedan tycker jag inte att en ska göra det till en större sak än vad det är, för rädslan är i sig farlig.

Vad är alternativet? Att nazisterna lugnt får hålla sin marsch. Då hade den kanske inte fått uppmärksamhet i media på samma sätt, men människorna som hade varit i närheten hade icke desto mindre märkt det. Och de hade också märkt att ingen var där för att göra motstånd. Jag tror att detta är betydligt farligare på sikt.

Nazism och fascism växer när människor är rädda. Det handlar om att ta makt över områden, om att folk inte ska våga gå ut av rädsla för våld. Det spelar ingen roll om det finns några övertygade nazister, det som spelar roll är om de ges och tar utrymme att göra folk rädda, om de lyckas ta makt över ett område. Det är deras politiska verkan. Det är därför det är viktigt att utgöra en motmakt. När vi demonstrerar emot, när vi utgör ett hot mot och försvårar deras närvaro, då visar vi att vi inte låter dem ta den makten utan strid. Det tror jag är jävligt viktigt, och i slutänden det enda som fungerar.

Jag tror mer om människor i allmänhet än att de blir dedicerade nazister av att höra att det finns nazistiska partier. Jag tror inte att ”uppmärksamhet” är ett problem, så länge uppmärksamheten inte är på deras villkor. Jag tror att det är betydligt värre att få höra nyhet efter nyhet om att personer blir utsatta för rasistiska våldsdåd när de är ute på kvällen, att se hakkors sprejade på dörrar och tunnlar, att helt plötsligt få veta att nazister håller en spontan demonstration i innerstan. Jag tror inte att det är nyheten om att vi var tusentals som demonstrerade mot nazism som gör att nazisterna får makt.

Polisens agerande mot nazister.

I lördags marscherade Smr, svenska motståndsrörelsen, genom Stockholms innerstad. Typ vid 1-2 började folk skriva på twitter om att Smr delade ut flygblad på drottninggatan. Detta var ingenting som verkade vara känt sedan innan, och de hade inte heller något tillstånd. De gick mot gamla stan. Vid slussen så började det ansluta folk för att demonstrera emot.

Av vad jag har förstått så blev det konfrontation vid medis och slussen. Polisen gjorde som vanligt och lät nazisterna marschera på i lugn och ro och lade fokus på att stoppa motdemonstranterna. Detta trots att Smr inte ens hade sökt tillstånd för demonstrationen och dessutom var beväpnade (med sina flaggor som är vässade). Jag såg dem gå förbi vid bågen och då såg jag inte en enda polis.

Polisens strategi verkar bygga på att det viktiga är att hålla isär demonstranter och motdemonstranter. Problemet med det här resonemanget är att nazister inte bara utgör ett hot för de som organiserar motstånd utan mot folk i största allmänhet.Den nazistiska ideologin bygger liksom på utrensning.

Nazisterna var inte många, polisen hade troligen kunnat stoppa dem om de hade velat och i alla fall ta ifrån dem deras vapen, men detta gjordes inte. Istället lades fokus på att hålla isär nazisterna och motdemonstranterna, ungefär som om motdemonstranterna var de enda som nazisterna eventuellt skulle kunna attackera. Ungefär som om det var frågan om något slags gängbråk och att nazisterna bara är gulliga små lamm så länge ingen antifascist kommer i närheten. Som om nazisterna bara ville typ ~*uttrycka sin åsikt*~ och inte faktiskt verka för ett nazistiskt samhälle med allt vad det innebär.

Detta rör sig inte om något fredligt uttryckande av åsikter från nazisternas sida, de söker tvärtom konfrontation. Det går inte att hantera problemet genom att hålla isär ”grupperna”, utan nazismen i sig måste bekämpas som den våldsamma rörelse det är. Det är inte som att de kommer stanna vid att slå ner motdemonstranter, utan de kommer använda våld mot alla som inte passar in i deras idealsamhälle. Det är viktigt att polisen fattar detta och börjar bekämpa nazister just för att de är nazister och inte bara försöka undvika ”konfrontation”. Det kommer troligen inte att hända, och kust därför är det så viktigt att de som faktiskt intresserar sig för ett samhälle fritt från våld och inte bara att nazister inte ska sammandrabba med vänsterfolk i öppen konfrontation börjar motarbeta nazisterna själva.

Att vara skeptisk.

Twittrade detta apropå kvinnan som blev misshandlad av nazister i Kärrtorp i lördags:

Kul hur skeptiska folk är när en kvinna blivit misshandlad av nazister, men köper det direkt när ngn säger att skolan förbjudit pepparkakor.

Det är nämligen många som gärna misstror vänner till den utsatta kvinnan och ba ”står det i tidningen om detta eller” (som om tidningar alltid skrev sanningen). Vissa kanske menar att det är bra att vara ”skeptisk”, men alltså…

Vilken världsbild folk har märks tydligt i vilken information de väljer att ta till sig och vilken de ta emot med skepsis (detta gäller såklart även mig själv, så det behöver ingen lägga någon kommentar om). Till exempel: jämställdister tar ofta oreflekterat emot information om att det finns någon lite könsskillnad mellan män och kvinnor som enligt dem förklarar en massa saker, men är oerhört skeptiska emot att dra slutsatser om strukturell underordning utifrån sådana saker som att kvinnor konsekvent får lägre lön.

Samma sak gäller såklart när det kommer till rasism. Historier som stödjer en rasistisk världsbild eller idéer om att kampen emot rasism ”gått för långt” sprider sig som en jävla löpeld, typ det där jävla påhittet om att typ ”pk-eliten” censurerat bort rasistiska nidbilder från Kalle Ankas jul när det i själva verket var Disney som gjorde det, eller hittepåhistorien om skolan som förbjöd pepparkaksgubbar för att det var rasistiskt och så vidare. Dessa grejer spreds, förstorades och det drogs helt orimliga slutsatser utifrån det snabbt som fan.

Därför har jag också sjukt svårt för folk som gör det till en dygd att vara ”skeptiska” utan urskiljning, för faktum är att en aldrig är skeptisk mot alla intryck en tar emot, utan troligen mest åt de en gärna vill vara skeptisk emot. Alla människor har en världsbild, en ideologi som de ser saker och ting utifrån, och om en väljer att vara ”skeptisk” utan medveten urskiljning så kommer en automatiskt att stå fast vid denna ideologi. Det kommer bli så att en ifrågasätter saker och ting som en helt enkelt inte riktigt vill tro på.

Jag är också skeptisk, jag är skeptisk som fan till historier om att barn har förbjudits från att göra saker i antirasismens namn, däremot är jag inte skeptisk till en historia om en kvinna som blivit misshandlad av nazister i samma område nazister under en lång tid klottrat ner med sina hatsymboler och med tillhyggen attackerat en fredlig demonstration (nej, att människor sysslar med självförsvar gör inte demonstrationen mindre fredlig). Jag tycker helt enkelt att det låter troligt att detta har hänt, givet det allmänna samhällsklimatet (låt oss inte glömma ”medborgargardet” som härjade i Husby) och givet den senaste tidens händelser kring linje 17.

Att vara ”skeptisk” i ett sånt här läge hindrar från att reagera, och just nu är det verkligen verkligen nödvändigt att vi gör det. Det blir en fråga om detaljer som tvistas i det oändliga (”var det verkligen så många”, ”kan vi vara säkra på att det ä nazister som klottrat hakkors och inte vänsterextremister som vill smutskasta nazister” osv osv). Nå, givetvis kan det vara så att högersvängen i politiken bara är en bluff, men vem bryr sig egentligen? Det är väl aldrig fel med lite antifascistisk organisering?

Twitter 20/9. Våld och åsikter.

Har numera skärpt kommentarsreglerna ytterligare. Män som skriver långa haranger om yttrandefrihet ryker. Det är sjukt jävla ointressant att diskutera ”friheter” och ”rättigheter” utan maktperspektiv. Det är liksom bara tankar, det betyder inget. Någon tycker att alla ska ha rätt att säga sin åsikt. Jaha? Så jävla ointressant ”ställningstagande”.

Den här grejen inom liberalismen att frikoppla åsikter från politik. Hur blev t.ex. nazismen ”bara” en åsikt? Det är bara ur en extremt privilegierad position en kan avskriva nazism osv till ”bara” en åsikt. För andra är det ett direkt hot. Ideologier är aldrig ”bara” åsikter, det är idéer om hur samhället ska vara. Får idéerna slå rot så kommer samhället bli så. Det spelar ingen roll hur mycket det står i vår grundlag att en inte får döda folk på grund av deras ras, vinner idéerna makt kommer det ske.

Ingen annanstans än i ert uppdiktade universum är ideologier ”bara” åsikter. Det är sådant som påverkar samhället, som påverkar människor. Därför är jag så jävla ointresserad av att diskutera yttrandefrihet med dig. Jag kommer aldrig gå med på premissen att det ”bara” är åsikter. Om du inte accepterar att åsikter påverkar samhället så kan vi liksom inte diskutera politik.

Är för övrigt helt ointresserad av att bruka våld mot nazister bara för sakens skull, det handlar om att hindra deras framfart. Våld för våldets skull är bara barbariskt och okonstruktivt. Men nödvändigt våld för att hindra ett större våld är en självklarhet.

Ord spelar roll.

Vissa verkar tycka att ”medborgargarde” inte alls är ett positivt laddat ord. Detta förvånar mig för jag har alltid uppfattat det som positivt laddat, givetvis i förhållandet till vad det är. Alltså det finns ju liksom en viss gräns för hur positivt folk kan tolka det att människor går omkring och ”tar lagen i egna händer”, men jag tycker ändå att ”medborgargarde” är en av de mest positiva beteckningarna en kan använda i sammanhanget. Ordet ”medborgare” antyder ändå att det skulle finnas någon slags bred uppslutning bakom det hela. I förhållande till verkligheten, alltså ett gäng rasister och nazister som gått ut för att spöa människor, så är det onekligen en positiv beteckning. Det är väldigt överslätande, något som en kan ställa i kontrast mot att Dn valt att kalla de som tänkt eld på bilar för ”vandaler” och liknande.

Vissa undrar också hur jag vet att det är nazister. Det skrivs dels i artikeln i Dn, dels så är det bland annat Nordisk Ungdom, Svenska motståndsrörelsen och Svenskarnas Parti som ligger bakom det hela, vilket är nazistorganisationer. Det finns visserligen flera olika grupperingar (hörde rykten om någon slags fotbollshuliganer som var ute också), men de som betecknar sig själva som ”medborgargarde” har väldigt mycket extremt grova rasistiska uttalanden på sin Facebooksida. Oavsett om de är uttalade nazister eller inte så är det så att säga ganska uppenbart vilka typer av personer det är som ligger bakom och stöttar det hela. Då är det väldigt vanskligt att inte lägga mer fokus på detta.

Problemet är att Dn väljer att låta dessa vidriga individer själva definiera sig, välja sina beteckningar och så vidare. Det är extremt slött och oansvarigt av en stor dagstidning som Dn. De hade kunnat skriva att de kallade sig medborgargarde, men själva använda andra ord, men de valde att använda den mest positiva/neutrala och överslätande beteckningen i sammanhanget. Sånt spelar roll för hur saker och ting uppfattas. När det finns flera olika parter i en situation och en av dem kallas ”vandaler” och den andra ”medborgargarde” så kommer den senare att uppfattas som bättre. I mina ögon visar det tydligt var en tidning som Dn står, när de väljer att ensidigt förkasta vissa personer och grupper och beskriva andra i betydligt mer överslätande ordalag.

I en situation som denna, då människor står rådvilla och inte vet vad de ska tycka och tänka om saker och ting, har medier ett extremt stor ansvar för att rapportera på ett bra sätt om saker och ting, och det ansvaret har Dn inte tagit om de nu gör anspråk på att inte understödja nazism och rasism (vilket jag utgår från att de gör). Ord spelar sjukt stor roll för hur vi uppfattar saker, speciellt i situationer där vi knappt har någon information och måste bilda en uppfattning utifrån mycket lite. Då kan skillnaden mellan ordet ”medborgargarde” och ”nazist-/rasistgäng/huliganer” eller någon annan beteckning avgöra hur personer ser på detta.

Dn väljer att använda nazisternas egna propagandatermer.

Dn väljer att använda nazisternas egna propagandabeteckning ”medborgargarde” för att beskriva den grupp nazister som igårkväll samlades för att ”ge stenkastarna vad de förtjänar”, alltså attackera folk som de uppfattar som ”ickesvenska”. Detta är i bästa fall ett extremt okunnigt och klumpigt, i värsta fall medvetet, spridande av nazisternas världsbild.

Sitter för närvarande på telefon utan möjlighet att skriva ordentligt, men ska försöka skriva bättre om detta sedan. Till dess tycker jag att ni ska försöka sprida den här informationen om en etablerad tidnings anammande av nazistiskt språkbruk. Det är vidrigt och extremt oansvarigt av Dn.