Intressant studie av hur relationer upprätthålls. Kvinnor är enligt denna studie mer aktiva i relationen, vilket jag inte är det minsta lilla förvånad över. Kvinnor är enligt min uppfattning nästan alltid bättre på att upprätthålla relationer, oavsett som det rör sig om en partner eller en vän.
Nåja. Läste en facebooktråd om denna studie med en massa stötta män i som menade att det minsann inte alls var såhär det var. Till exempel skrev de att man minsann är två i en relation. Nå, det må vara sant men det är ju fortfarande för det mesta så att en av parterna står för det mesta. Och nej, det finns såklart undantag men detta rör sig om ett generellt samband, inte om en absolut förutsägelse i alla specifika fall, det borde de flesta fatta.
Jag har själv varit i en sådan relation där jag varit den som framförallt dragit i trådarna och upprätthållit relationen och jag tror att de flesta som delar den erfarenheten vet vilket jävla helvete det är. Det är så tröttsamt att alltid vara den som hör av sig, ringer och skriver. Att alltid vara den som blir avvisad och så vidare.
Ofta så beskrivs dessa personer som efterhängsna brudar och det är så trist att de som vågar visa att de tycker om någon och vill vara med den personen är de som får stå med hundhuvudet. Det är mycket coolare att vara avvisande eller i alla fall inte dra det tunga lasset i en relation för det är så tjejigt töntigt att ringa, att smsa, att bry sig. Det är häftigt att vara nonchalant. Åh, så tröttsamt.
Fy fan. Jag kommer aldrig mer att låta mig själv vara den där personen som drar det tunga lasset i min relation. Aldrig mer.
Jag tror också det har lite med den svenska blygheten och många svenska män att göra. I många andra länder är det ju tvärtom positivt att men tar initiativ och ”uppvaktar” en kvinna. Ha ha, alla vet ju att med den avvisande attityden blir man tillslut väldigt ensam i livet. Kanske därför så många unga kvinnor flyttar ifrån Norrland, där männen ju är oerhört blyga och ”avvisande”. (JA, det finns regionala skillnader t.o.m. i Sveriga.) Kul att det finns så många andra alternativ att välja på idagens transnationella samhälle (dvs män som är mer ”normala”).
Fast denna studie var ju brittisk?
Been there, done that! Jag tror att det beror på att i den traditionella kvinnorollen lär vi oss att relationer är viktiga. Tittar jag på mina föräldrar och andra vuxna från min uppväxt är det kvinnorna som upprätthåller relationen.
Aha, vad tåkigt.. Jag som åker till UK nästa år… Är nog ett nordeuropeiskt drag då…
Fördelen med ”kalla” och ”avvisande” män är i alla fall att när de verkligen säger att de älskar en vet man att de menar det…
Men du skriver ju att du är flata så det borde väl inte ställa till problem för dig då?
Åh, mitt namn ställer ofta till förvirring, viket är ganska självklart. Jag är inte flata, anledningen till att jag heter så är att jag blev kallad det under ett bloggbråk.
Å nej 🙁
Alltså att du inte är flata.
Nej =(
Vettu, jag ska bara säga det som jag ibland får som svar när jag säger ”nä hörru karln jag har flickvän är inte intresserad hejdå”: ”Åh men det gör inget jag bryr mig inte!! 😛
ja det är så jäkla tråkigt att det ska vara så. Enligt min erfarenhet är det också mina tjejkompisar som brukar vara mest aktiva i en relation och detsamma gäller även för mig. Tror säkert också att det har med könsroller att göra. Det känns som att männen i början ska ”jaga” kvinnorna när det är de som ska bjuda ut och ringa första gången osv. Men sedan när de väl blivit något mer av ett etablerat par så blir det plötsligt kvinnan som ska hålla relationen vid liv.
Vi läser sociolingvistik i skolan nu, och har pratat om språk och kön. Pamela Fishmans studie Interaction, The work women do visar hur dessa strukturer ser ut i monogama heterosexuella relationer. Kvinnorna försöker upprätthålla samtal, kontakt, medan männen svarar utan att ge något att bygga vidare på.
Åh, orkar inte med detta. Känner igen mig alltför mycket. Jag önskar ibland att jag vore inte enbart rabiat utan också flata. Så mycket lättare, generellt sett, jag tror det hade varit med en kvinna. Det tror jagverkligen.
Många män hävdar ju att det inte behövs så mycket kontakt eller kommunikation som flickvännen i fråga vill ha, men frågan är hur länge relationen skulle vara om kvinnan la av att försöka hålla relationen vid liv?
Jag har ofta känt så, att om jag slutar höra av mig så kommer det dröja dagar innan mina pojkvänner skulle kontakta mig. Och en sån relation dör väl snart ut, om den inte får bränsle s.a.s.
Förstår inte riktigt den hr posten… Först skriver du att anledningen till att det är töntigt att bry sig är att det är tjejigt och att det är tröttsamt med nonchalanta människor som inte bryr sig.
Sen säger du att du själv aldrig kommer vara den där tönten som bryr sig igen.
Kanske jag som övertolkar/feltolkar, men du får gärna förtydliga om du har tid.
Nej, menade att jag aldrig mer kommer acceptera någon som är nonchalant inför relationen. Båda ska bry sig lika.
Det kan ju vara att det finns könskorrelation. Åtminstone verkar det som om man faktiskt kan dra likhetstecken mellan ”de som pratar relationer och nämner dem som viktiga i sina liv” och äggstockar. Ibland har jag spenderat flera dagar i sällskap med folk som nog pratar om hur de ser på samhället och livet och sin roll i den och sina åsikter om världen men inte nämnt nånting om att de har sambo/familj/barn/dylikt, och sen undrar jag om också sambon och barnen eller familjen har det likadant – nämns aldrig, kontaktas aldrig, osv.
Är själv så relationsinriktad att jag nästan utgår från en relation för att tolka en situation, så först brukar jag inte fatta vad som pågår. Snubben har en fru som han inte nämnt hela tiden vi jobbat ihop? Eh?