Jag känner ett visst behov av att förklara mig med hur jag menar kring det här med att vara ”konstruktiv” och hålla ”god ton” som feminist och bjud in män och så vidare. Såhär: jag tycker det är grymt att det finns feminister som pallar med detta. Jag tror det är jätteviktigt att det finns de som är outtröttligt pedagogiska, förklarar igen och igen och så vidare. Jag värdesätter alla feminister och deras åsikter och strävan, eftersom jag tror att även de som inte är lika ”extrema” som jag bidrar med något viktigt till feminismen. Även om jag inte håller med om allt så tycker jag det är viktigt att det finns en stor bredd inom feminismen, många idéer och tankar som frodas och mycket diskussion.
Grejen är att jag inte har någon lust att vara den personen. Jag har de åsikter jag har, och jag talar om det på det sätt jag vill göra. Jag tänker inte anpassa varken mina åsikter eller mitt språk för att män ska kunna känna sig bekväma i feminismen. Det råder ingen som helst brist på feminister som förklarar det här på ett lättsmält sätt, jag tycker faktiskt inte att jag behöver göra det också. Jag fokuserar hellre på att tala till kvinnor och till andra feminister.
Sedan har vi det här med ”god ton”. Vissa har upprörts över att jag framställer det som att en spelar med på patriarkatets villkor när en håller ”god ton”. Jag tror absolut att det kan vara en bra metod att vara lite snäll ibland, men det betyder inte att alla feminister ska vara det. Problemet i mina ögon är inte att vissa håller ”god ton”, problemet är att vissa försöker få mig att anamma deras språk eftersom jag tydligen ”skrämmer bort” män. Detta är i mina ögon att försöka anpassa feminismen efter män, ja. Jag förstår inte hur det inte skulle vara det? Det handlar ju uppenbarligen om att alla feminister ska försöka fås att använda ett språk, ha teorier, som män finner komfortabla.
Det finns feminister som tycker saker jag tycker är alldeles för ”extrema”, feminister som jag inte håller med. Dessa feminister kan jag kritisera för sina tankar, jag brukar dock inte anklaga dem för att ”skrämma bort” män. Varför? För att jag vet att det finns en massa andra texter som män kan läsa om de är intresserade av feminism, och för att jag inte tycker att det är alla feministers ansvar att presentera ett fint ansikte utåt för att attrahera män. För att jag begriper att vi aldrig kommer kunna bygga en framgångsrik rörelse om vi tjafsar inbördes om vem som skrämmer bort männen från feminismen. För att feminismens ”pr-problem” inte är andra feminister utan patriarkatet.
Hela idén om att det finns vissa feminister som förstör för feminismen genom att ”skrämma bort” män handlar om splittring, om att försöka få oss att tävla om bekräftelse från män istället för att bekämpa patriarkatet. Om att få oss att anpassa oss efter den patriarkala logiken, i någon slag tro om att det skulle vara den enda möjliga vägen framåt. Jag menar inte att alla feminister måste vara enade eller hålla med varandra, men jag tycker inte att vi ska bråka om vem som skrämmer bort män från feminismen. Istället borde vi söka anledningen till mäns rädsla för feminism i patriarkatet, det vi ska bekämpa, inte i vår egen rörelse.
Heja! Skriver stenhårt under på detta!
Hej, jag hade lite funderar om varför du uttrycket dig dom du gjorde både innan jag läste dessa två inlägg där du förklarar det närmare.
Men de har absolut inget att göra med att jag tycker att du borde anpassa dig så att du ”inte skrämmer bort” männen ifrån feminismen.
Mina invändingar/funderingar har att göra med att om man inte redan är insatt kan man tolka ditt budskap som du är mot alla männen, att du är ”anti-männen” (som feminismen ofta anklagas för)
Och jag utgåt för att det inte är det du vill säga.
Så min funderarinar hade mer med måste man inte vara rätt insatt som för att verkligen förstå vad du menar? Med andra ord, bäddar det inte för att du ska bli missförstodd av väldig många personer /både kvinnor och män, när du uttrycker dig så..
Så kan det vara, men en del av poängen är att jag inte tycker det är mitt ansvar att uttrycka mig pedagogiskt, istället kan folk sätta sig in i hur jag tänker då jag skrivit om det många gånger.
Jag funderar också lite på ditt sätt att skriva och föra fram ditt budskap. Som lärare anser jag ju att det är min uppgift att alltid slipa på mitt sätt att framföra det jag vill i undervisningen, och när det inte blir som jag hoppas är det min uppgift att fundera om jag borde förändra något. Men så verkar inte du tänka. Så jag funderar på vad du strävar efter. Jag tänker att om en eftersträvar att nå ut med ett budskap (som jag som lärare ju gör, och även som feminist) då måste en slipa på sina formuleringar och förklaringsmodeller. Men om jag förstår dig rätt har du ingen som helst ambition att göra det. Stämmer det? Så vad är din ambition med bloggen?
Det är väl ändå ganska uppenbart att det finns folk jag når ut till. Däremot inte människor som vill ha allt serverat på silverfat.
Även om jag tycker din inställning på ett personligt plan är rätt befriande, så tycker jag utan ifrån ett helhets perspektiv att det verkligen finns problem med den här typen av retorik. Det skapar fler missförstånd en klarhet som späder på fördomar som ofta tar fokus ifrån vad som feminismen handlar om. Så attans kluven jag blir! Jag vill säga ”go girl” på ena planen samtidigt som jag faktisk tycker att det gynnar helheten…
Så här är min fråga tycker du att det finns en motsättning mellan dessa två: du säger att du inte vila vara pedagogisk, men om ditt uttalande faktisk kanske gör en del skada är inte det ett problem? Ditt personliga handlingsutrymme vs The Greater Good?
För mig handlar det om att jag ställer mig emot retorik som skapar för polarisering ”vi mot dem”. Och det tycker den här typen av retorik eftersom att den är så svår att förstå utan förkunskaper.
Ska alla texter kunna läsas utan förkunskaper då eller hur menar du? Vem avgör vad som är rimlig nivå på förkunskaper att förvänta sig?
Nej, jag antar att det måste avgöras ifrån fall till fall. Jag i detta fall så tycker jag man behöver ha rätt stor kunskap i feministiskt teori för att man ska förstå det. Jag tycker att det KAN vara ett problem när man uttrycker väldigt kontroversiella åsikter i det offentliga rummet på ett sätt som kräver mycket förkunskaper för att förstås rätt. Lite som att hälla bensin på elden i onödan.
Nej, jag vill inte missförstå.. Jag vill verkligen förstå. Och även om jag inte håller med sättet Fanny uttrycker sig i detta fall så håller jag med henne om i mycket annat. Men när feminister i använder en retorik som bara kan förstås på rätt sätt av de som redan är insatta så skapar det ibland problem. Det finns massor av exempel på det ,t ex ett uttalanden som ”alla är män är talibaner” blir det ju lätt absurt utan förkunskaper!
Starka uttalanden som t ex ”män är djur” har ju praktiskt taget förändrat hela Roks rörelsen. Hur många medlemmar försvann inte efter det?
Vad försöker du säga?
Inte om en bryr sig om kontexten det sägs i. Antar att du åsyftar Schymans talibantal.
Jag säger att jag tycker att det fins en norm inom feminsim att uttrcka Jag kan upplev att det fins en norm inom feminismen att uttrycka sig väldigt starkt och på ett sätt som kräver att man är införstådd och att leder väldigt många missförstånd. ”Män är djur” är en av dem och att ”alla män är talibaner” är ett annat. Även om jag förstår och till och med kan hålla med budskapet i senare. Jag säger att är ett problem med retoriken. Och jag säger också att det kan var svårt att ens se skillnaden på det ovanstående citat för en person som inte är insatt eftersom att man uppleva båda som så generaliserande.
Maria_ Min ingång är nog den att starka kontroversiella budskap som nästan är dömda att missförstås tar fokus ifrån annat viktigt: eftersom att det är det många tror feminismen handlar om och lättast kommer ihåg… fast jag antar att vi har helt olika ingångar ifrågan
Fanny: jag hoppas att jag inte har blivit missförstådd, jag försöker förstå dina hur du tänker runt dina mera radikala uttalande eftersom som jag bryr mig hur du resonerar runt det. Jag nämligen själv en som har blivit bort skrämd ifrån feminismens efter en del kontroversiella som jag uttryck jag nämnde. Jag nu kommit tillbaks till den flera år senare och har upptäckt att jag viss förstår och håller med om en hel del av det trots allt. Jag antar att jag gillar min feminism med en skvätt mjölk i. Och att vi kanske gillar olika där..
Ja. Har skrivit ganska mkt om detta så föreslår att du går bak lite i bloggen och läser.