Kom i kontakt med ditt inre hat
Den rabiata orakade rabiesfeministen Fanny
Fanny Åström. Bor i Örebro och pluggar genus. Skriver om feminism, relationer, lesbisk existens och manshat. Ritar också.

Twittrar indignerat under namnet @sinoes. Finns på instagram under namnet @fannyarsinoe.

Skicka beundrarbrev, hotmejl eller jobberbjudanden till arsinoe.blogg@gmail.com.
Följ mig på Bloglovin!
bloglovin

Era rubriker: Om jag fick leva en dag som man.

Nu har jag skapat en alldeles egen kategori för läsarrubrikerna, för det kom så många. Tänkte köra samtliga i ordning. Denna kommer från everlasting.

Trots att jag är övertygad feminist så har jag aldrig riktigt känt av det där kvinnoförtrycket som så många snackar om. Jag ser det ju såklart hela tiden i min omgivning, men personligen har jag sällan känt mig nedtryckt för att jag är kvinna. Kanske beror det på att jag alltid haft de där svaren som man ska langa på härskartekniker och annat trams naturligt, jag har inte behövt läsa mig till det.

Jag har aldrig varit blyg och osynlig, jag har alltid tagit plats och vågat ha åsikter och säga emot. Jag har alltid trott på mig själv tillräckligt mycket för att våga göra det. Sen har jag lidit av typiska tjej-åkommor också. Som ätstörningar och p-pillerdepressioner och en vilja att vara liten och gullig men jag har alltid varit tillräckligt förbannad och frispråkig och intresserad av att alltid uttrycka min åsikt för att låta det ta överhanden.

Om jag bara bytte biologiskt kön för en dag, alltså att allt annat i min genuppsättning och min bakgrund var precis detsamma förutom att jag hade en y-kromosom istället för en x-kromosom så hade väl det mest intressanta varit att kunna notera vilka skillnader i personlighet som uppstår bara genom själva det biologiska könet. Jag tror att det finns skillnader, men det skulle vara intressant att se vilka de var och hur tydliga de var ur ens eget perspektiv.

Och så skulle jag göra allt det jag brukar göra och kolla om folk behandlade mig annorlunda. Om folk lyssnade på mig med mer respekt när jag pratade. Jag vet inte vad jag tror faktiskt, antagligen skulle det vara en skillnad men jag tror inte att den skulle vara så stor. Eller jag hoppas inte det, eftersom jag försöker invagga mig själv i den där övertygelsen om att jag inte går miste om något för att jag är kvinna.

Det mest intressanta hade varit om man fick jämföra att bara byta kön rent biologiskt med att ha levt hela livet med samma genuppsättning och alltså jämföra det som är biologiskt betingat med det som är effekter av uppfostran.

Det hade säkert varit stor skillnad, men jag undrar om jag hade varit en lyckligare människa om jag var kille. Jag tror inte det, jag hade nog varit precis lika bitter och hatisk men kanske lite sämre på att laga näringsriktig mat.

9 kommentarer till Era rubriker: Om jag fick leva en dag som man.

  • Patria skriver:

    Det har aldrig existerat något jävla ”kvinnoförtryck” i den här delen av världen. Det är bara imbeciller som har gått på det satans skitsnacket, och inbillar sig det.

  • Härliga reflektioner om att byta biologiskt kön. Jag gillar också tillägget om att du vill vara övertygad om att vi inte går miste om något för att vi är kvinnor. Det är ungefär som när jag går hem ensam genom skogen och vägrar vara rädd för våldtäktsmän. Vissa tycker att det är en knasig vägran, men jag håller mig till det. Skulle vägen tvingas vara mindre otrygg för mig bara för att jag är tjej? Jag vägrar hålla nycklarna mellan fingrarna.

  • FumikoFem skriver:

    Som en transsexuell kvinna så kan jag säga enligt min erfarenhet att ja folk behandlar mig annorlunda mot förr. När jag nu passerar som kvinna så blir folk attityd förändrad mot mig. Inte hela tiden och inte så extremt, men det finns där.

    Skillnader i hur en själv är har att göra med hur en socialiseras tänker jag. Det är inte så att en helt plötsligt får nya intressen eller rent av byter personlighet bara för att en genomgår hormonbehandling och hela könskorrigeringen.

    Däremot så kan många transsexuella börja bete sig annorlunda men utefter könsnormen och könsstereotyper. Eller känna att nu kan dom göra saker som förut sågs ner på för att dom inte var ”rätt” kön för en viss sak. menar då kopplat till egenskaper. Att det handlar om anpassning eftersom du känner av samhällets press att passa in. Som trans tjej känner ja av press att sminka mig, att raka benen, att vara på visst sätt i olika situationer. Att förutsättas att jag har vissa egenskaper. Etc.

    Men det är inte så att en helt plötsligt ”får” könade egenskaper på grund utav hela processen med könskorrigering. Vilket är ett motargument mot biologiister som gärna vill koppla ihop egenskaper med ”naturligt”.

  • Everlasting skriver:

    Det blev ju ett intressant inlägg! Fast jag förstår inte riktigt varför du skulle laga mindre näringsriktig mat.

    Jag måste dock erkänna att jag var mest nyfiken på om du skulle nämna snoppen eller inte. Fortfarande har jag inte riktigt kommit fram till om jag är besviken eller glad för att du inte gjorde det. Jag tror att jag är glad att det inte är det du förknippar med kön, utan tankar, känslor och intryck. Det är nog bra.

    • Fanny skriver:

      Jag tänkte faktiskt inte ens på att det är skillnad på vad man har mellan benen. Det där med mindre näringsriktig mat tänkte jag väl på om jag hade blivit uppfostrad om man, män tänker generellt mindre på vad dem äter har jag uppfattat.

  • Patria skriver:

    Vadå ”okej”? Märkligt svar. Jag har svårt att se att anföringstecknen tillför någon väsentlig innebörd.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Arkiv