Kom i kontakt med ditt inre hat
Den rabiata orakade rabiesfeministen Fanny
Fanny Åström. Bor i Örebro och pluggar genus. Skriver om feminism, relationer, lesbisk existens och manshat. Ritar också.

Twittrar indignerat under namnet @sinoes. Finns på instagram under namnet @fannyarsinoe.

Skicka beundrarbrev, hotmejl eller jobberbjudanden till arsinoe.blogg@gmail.com.
Följ mig på Bloglovin!
bloglovin

Ingen subkultur berättigar våldtäktskultur.

När jag skrev om våldtäktskultur tidigare idag så reagerade människor på att bilden jag hade som illustrerande exempel ingick i någon slags subkultur som tydligen kallas ”furry” och därför var min kritik helt irrelevant för det var inte alls våldtäkt som visades för det är så en har/skildrar sex i denna ”kultur”.

Jag tänkte sätta den här bilden i kontext, alltså den kontext som jag såg den i. Det var en person på twitter som hade fått den skickad till sig av en man som raggar på henne. De delar, mig veterligen och vad jag kunde utläsa av hennes upprörda reaktion, inget intresse för någon ”furry”-kultur, utan det hon såg när hon tog emot bilden var just et våldtäktsskämt. Såhär skulle nog en absolut majoritet läsa den här bilden.

Vissa menade att det inte alls var våldtäkt som skildrades eftersom vi inte kan veta om personen ifråga var med på det eller ej, eftersom det ju finns folk som tycker om att bli bundna och så vidare. Visst finns det människor som sysslar med bdsm och liknande och det är såklart helt okej, folk får väl gilla vad dom vill, problemet med den här typen av bilder är att de anspelar på just våldtäkt. Personen på bilden såg inte ut att gilla det denne blev utsatt för.

Jag blev också anklagad för att vara ”okunnig” om var ”furry” innebär. Jag har ingen koll på ”furry” men jag anser faktiskt inte att jag behöver ha det för att se att denna bild är problematiskt. Det jag är intresserad av är vad denna bild gör, vad den ha för verkan i ett samhälle. I en patriarkal kontext så är en sådan bild oerhört problematisk, eftersom den anspelar på en av de vanligaste formerna av patriarkalt våld (och ja, det är patriarkalt våld även om det är en man som utsätts för det, för det handlar om ett patriarkal synsätt på sexualitet och andra människors kroppar, speciellt då personen som utsattes för övergreppet hade betydligt mycket mer kvinnligt kodad framtoning). Ärligt talat; jag skiter i er jävla subkultur, det viktiga för mig är att motverka patriarkala strukturer och just nu råkade det var er subkultur som stod för dem. Deal with it.

Vad personen som gjorde bilden hade för intentioner är i mina ögon ganska sekundärt. Jag tror säkert att personen tänkte bra saker och så, men faktum kvarstår att den där typen av bilder normaliserar ickekonsensuellt sex. Dessa bilder existerar i ett samhälle där de tyvärr kommer att användas på det här sättet som personen som hade skickat en här bilden gjorde, som något slags höhö:igt skämt om ”gud vad kul en person som blir knullad på ett obehagligt sätt mot sin vilja”.

Jag har sett samma typ av försvar tidigare mot den här typen av bilder, typ den där men en kvinna som blir ”väckt” av sin pojkvän genom att han knullar henne i röven, hon ser förskräckt och skärrad ut. Denna bild försvarades med att de kanske ”hade kommit överens” om detta innan eller whatever. Frågan är: vad är det som är roligt, vad är behållningen. Det är ju uppenbarligen anspelningen på bristen på konsensus som är ”poängen” med bilden, oavsett hur mycket en spekulerar i om de tecknade figurerna kanske egentligen gillade det och hade kommit överens om det. Det är inte det betraktaren ser, utan det betraktaren ser är ett övergrepp.

Hade de personer som skrattar åt dessa bilder skrattat åt en tecknad bild på uppenbart konsensuellt sex? Skulle inte tro det. Det är anspelningen på våldtäkt som utgör den så kallade humorn och detta är oerhört vidrigt och ett typsikt exempel på just våldtäktskultur och normaliserande av dessa övergrepp. Det är verkligen vidrigt, oavsett om det ingår i någon jävla subkultur eller ej. Det finns ingen subkultur eller sexuell preferens som berättigar spridandet av den här typen av bilder.

8 kommentarer till Ingen subkultur berättigar våldtäktskultur.

  • jaylazkar skriver:

    Det är ju som med allt annat i detta skitsamhälle. Ingen är fri från strukturerna och att inbilla sig att en är fri eller försöka övertyga någon annan om att en är fri från patriarkatet och kapitalismen – det är en av de mest kontraproduktiva saker en kan göra. Jag vill fan också vara fri från att ständigt bli förtryck in i en jävla kategori som kallas kvinna – men detta kommer liksom inte sluta hända mig för ens patriarkatet och kapitalismen är krossat. Att någon påstår att en sex-subkultur skulle vara fri från patriarkala strukturer är verkligen helt orimligt och verklighetsfrånvänt. Vi måste erkänna patriarkala och kapitalistiska strukturer för att kunna krossa dem.

    • Egon A skriver:

      Ptja, oavsett vad som är krossat eller inte kommer alla alltid hamna i kategorier som är mer eller mindre bra. Inte för det betyder att vi skall vara nöjda med något, men att tro att utan kapitalism så kommer alla gå runt som kategorilösa individer är inte så vettigt.

      • jaylazkar skriver:

        Jag förstår inte vad din kommentar har för relevans, syfte eller mening alls. Jag är bara intresserad av att prata om hur patriarkatet och kapitalismen ska krossas. Uppfattar det mest som att du verkar ägna dig åt något oklart maskulinitetsutövande.Ser inte någon anledning till att typ svara på din kommentar mer än att typ hänvisa till att du kanske borde läsa min första kommentar igen.

  • Emma skriver:

    Jag kan aldrig se någon humor i våldtäktsbilder, och jag tyckte bilden i ditt förra inlägg var motbjudande. Den har mycket mer med våldtäkt än med furries att göra. Det är ju makabert att någon kan tro att bara för att de har päls så skulle det vara huvudgrejen, herregud, titta på ”hennes” uttryck. Är folk helt empatibefriade eller.
    Som sagt, jag kan aldrig någonsin se någon humor i dom. Dock är jag en av dom kvinnor som har undergivna tendenser och faktiskt fantiserar om ”våldtäkt”. Hur mycket våldtäkt det nu blir när jag har kontroll över situatione. Jag har varit med om situationer med oönskade händelser och vet att det är stor skillnad på våldtäkt och våldtäktslekar. Men det känns stört att gilla det senare ändå.. är det verkligen JAG som gillar det? Har jag blivit lärd att gilla det utifrån hur samhället ser ut och hur män ser på kvinnor?
    Jag är en ganska ny läsare så jag vet inte om du skrivit om saken tidigare, men jag tycker det är en intressant fråga med vissa kvinnors undergivenhet. Om den verkligen finns, eller om det är en läggning som samhället fört fram, och då likadant med dominanta män.

    • J skriver:

      Angående rapeplay
      det är självklart att alla, även bdsm-utövare är påverkade av patriarkatet, våldsromantiken osv.. Men samtidigt behöver det inte vara en inneboende syn på att -mannen- är överordnad -kvinnan-.

      Jag är personligen undergiven i de flesta fall och tänder på känslan att bli fysiskt övermannad (överhennad?), det handlar främst om en total avslappning från kontroll-behov, av att slippa tänka på vad som händer härnäst, att kunna ge mig hän till ALLA intryck, smärta, njutning, lycka, olycka, osv. Att bryta ihop och gråta under sexakten kan vara underbart förlösande.

      Dock är detta något jag även känner när jag har sex med kvinnor, om de är fysiskt kapabla till att det ska kännas ”trovärdigt” (annars tar det mental kraft att ”inbilla” sig att personen håller ned en, styr en osv.)

      I fall när jag är med väldigt smala män, eller kortare kvinnor, eller personer som är fastbundna, kan jag njuta lika mycket av att ”toppa”.

      Det är onödigt att kinkshamea, ens sexualitet är vad den är, om alla är med på tåget, en har stopp-ord, stopp-signaler och har en sund syn på könen. Jag skulle exempelvis aldrig tända på att bli kallad för hora eller andra kvinnoförnedrande ord eller fraser som ”lyd som en duktig tjej ska.”

      Angående bilden:
      Att visa, dela och skapa sån här ”konst” inom bdsm-kretsar tycker jag är helt ok, där alla är medvetna och införstådda i samtycket bakom våldtäktslekar, att skicka en sån bild direkt till en person en för det första inte vet om hon ens vill ha sex med en och för det andra inte är bdsm-utövare är en helt annan sak. Då transformeras bilden till våldtäkt, inte våldtäktslek, per automatik, oavsett konstnärens mening.

  • Ellen skriver:

    Håller verkligen med dig Fanny, ser man humor i den där typen av bilder så är det en jäkligt osmakligt och märklig reaktion.. Tycker humor överhuvudtaget kan användas som ett obehagligt medel fav somliga för att ”dölja” eller snarare legitimera rasism, antifeminism och sexism… blä.

  • sak skriver:

    Jag håller med till 100%.

    Jag tycker att det är superbra att ovanliga sexuella uttryck har börjat få större acceptans men precis som du säger så är det inte ok att agera som att subkulturer därmed inte fortfarande existerar i en större kontext.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Arkiv