Idag har jag haft en riktigt helvetesdag. Lärarvikariens mardröm, så att säga. Jag började nästan gråta och det har man ju hört historier om vikarier som gjort.
Men nu! Nu ska jag vara på samma skola i en månad. För man hoppas då, för man vet ju aldrig hur det blir med sånt där. Så otroligt skönt att veta vilken tid man ska vara var mer än 30 minuter i förväg.
Grattis! …eller nåt i den stilen 🙂