Bort med blockpolitiken!

Vad skönt att det rödgröna samarbetet är över (för det är väl ingen som tror att det kommer återtas senare?). Inte för att jag tycker det är kul att se dem ge upp, utan för att jag hatar det tvåpartisystem vi börjar röra oss mot. Innan så hade vi i alla fall olika partier, även om blocktillhörigheten var ganska satt, men nu har (eller hade) vi verkligen två block som agerar som partier, det vill säga har ett gemensamt manifest och så vidare.

Jag hoppas att alliansen också splittras. Det troligaste scenariot är väl att Moderaterna börjar ta för mycket plats och att Fp börjar flirta för mycket med främlingsfientliga. Det skulle vara otroligt skönt om politiken kunde gå tillbaks till att handla om ideologi där varje parti får utforma sitt eget, istället för att som nu bara handla om saker som är så generella för högern eller vänstern att alla partier i de respektive blocken kan enas om det.

Dessutom så är det helt absurt att tycka att det är rimligt att miljöpartiet och vänstern ska samarbeta. De ligger fan väldigt långt ifrån varandra, då Vänsterpartiet är typ kommunister och miljöpartiet är någon slags surdegs-/hornstullsliberaler. Partierna i det blå blocket ligger varandra betydligt mycket närmre ideologiskt, eller i alla fall i den politik de säger sig vilja utföra.

Det rödgröna samarbetet kan nog ha en framtid om vänstern försvinner. Jag förstår inte vad de har att göra där, speciellt då många har uttalat att de struntade i att rösta rödgrönt eftersom de inte vill se vänstern i regeringen. Vänsterpartiet känns för tillfället mest bara oseriöst och opragmatiskt och stoppar nog dessutom upp den förnyelse Socialdemokraterna säger sig vilja genomföra. Det kommer liksom inte gå att modernisera socialdemokratin om man envisas med att samarbeta med kommunister.

Sd kommer att kunna påverka om ni inte finner en majoritetslösning.

Nu har regeringsfrågan tydligen diskuterats Mp och alliansen emellan. Mp har tydligen inte erbjudits några ministerposter då många i alliansen är emot ett sådant samarbete (jag kan verkligen tänka mig att Maud Olofsson inte vill ha Mp i riksdagen) och Mp vill inte vara ett stödparti och det kan man ju verkligen förstå, jag skulle inte heller vilja svika min ofta röda väljare och bara sitta och hålla med alliansen.

Man säger att man har en överenskommelse om asyl- och integrationspolitik där man som jag förstått det hade tänkt fortsätta och utöka något slags redan befintligt samarbete, då kommer inte Sd kunna ställa krav på alliansen där, menar man. För det första är ju det inte ens sant att det kommer minska Sd:s inflytande, för det kan fortfarande vara så att det finns andra frågor där alliansen behöver Sd:s röst, och alliansen kan fortfarande välja vems linje de ska gå på, inte sant? De har världens lägga att spela ut Mp och Sd mot varandra i till synes oviktiga frågor, såsom burkaförbud och språktest, ja allt som inte rör handikappade barn eller koncentrationsläger. För det är ju så att gränsen för vad som kan kallas rasistiskt flyttas fram hela tiden och att det blåser tydliga främlingsfientliga vindar i hela regeringen.

Den stora risken ligger enligt mig inte i att Sd direkt får gå in och styra av invandringen, jag tror inte att något riksdagsparti skulle våga låta Sd ha det inflytandet, inte direkt i alla fall. Risken ligger däremot i att Sd:s politik långsamt accepteras som ett seriöst alternativ, något inte bara för misslyckade killar utan som finns där som ett alternativ för alla som tycker att midsommarstångar är fina och kor ska bevaras. Detta har skett på många ställen i resten av Europa, i Danmark till exempel, så varför skulle Sverige vara skonat.

Om målet nu är att hålla Sd utanför så måste man komma fram till en blocköverskridande regeringslösning, det måste finnas en majoritetsregering, annars kommer detta förr eller senare att hända. Man kommer glatt börja med att införa burkaförbud och språktest och sedan ta sig ut i alltmer grumliga vatten. Och det vet vi ju alla att när förslagen inte längre kommer från entydigt främlingsfientligt håll, när det motiveras med att det är att bry sig att ställa krav och inte med att Islam är den nya nazismen, då är det plötsligt okej. Man ser inte skogen för alla träd, man ser inte de faktiska förslagen för den snåriga retorik som ligger som ett filter över allt. Men vem bryr sig om varför den genomfördes när politiken väl är genomförd, vad spelar det för roll för Fatima som måste flytta hem till kvinnoförtryck och andra hemskheter för att hon inte fixade språktestet, om det infördes för att värna om hennes möjligheter till integration eller för att bevarar ”det svenska”. Ingen.

Mp måste belysa det faktum att det rör sig om dem eller Sd och att de kräver platser i riksdagen för att vilja samarbeta med alliansen, då tror jag fortfarande att de kan få igenom ett mycket bättre förslag till samarbete. Om regeringen står fast vid sin sak så är det klart: de ger hellre Sd inflytande än att ha en majoritetsregering tillsammans med Mp. För Sd kommer att få inflytande, vad ni än försöker påstå. Men det kanske inte ni i alliansen har något emot, ni är ju trots allt redan för hårdare tag mot invandrare.

Men spela roll, det är väl fan samma jävla parti.

Jag är så trött på svensk skitpolitik. Mona Sahlin försöker måla upp nån bild av att det finns en avgrundsdjup motsättning mellan alliansen och de rödgröna, när det i själva verket är nästan samma skit. Det är ju ännu löjligare att säga att det står mellan välfärd och skattesänkningar, ungefär som om (1.)  allt bara handlade om hur mycket pengar det finns, och inte en gnutta om prioriteringar och resursoptimering, en sak som tycks vara helt bortglömd och (2.) moderaterna inte uttryckligen sagt att de inte ska genomföra några skattesänkningar utan satsa på välfärden.

Jag lackar på den här påstådda motsättningen mellan de olika blocken, jag inser att det enda som får folk att rösta alls är rädslan för något ännu värre vilket är tragiskt, men någonstans borde ju politikerna inse att när de enda de kan göra för att vinna röster antingen är att sno varandras frågor eller måla upp konflikter som inte ens existerar så borde de hitta på något nytt, hitta nya vägar. Men nej, samma jävla skitpolitik år ut och år in.

Det politiska läget i Sverige är som en pilsnerfilm.

Jag fattar inte grejen med det här, kan folk inte bara skita i de där opinionsundersökningarna eftersom de uppenbarligen inte är särskilt relevanta. Varannan visar att de rödgröna vinner, varannan visar att alliansen gör det.

Och vem bryr sig, för övrigt. Socialdemokraterna och moderaterna är typ samma parti, de funderar till och med på att starta en samlingsregering med varandra om det skulle krävas för att hindra sd. Det är fan oroväckande att de två partier som hela tiden har levt på någon slags, verkligen eller inbillad, motsättning mellan varandra, funderar på att samarbeta. Det skulle fan vara den slutgiltiga döden för svensk politik, det skulle inte längre finnas någon mening med att rösta och allt skulle gå åt helvete.

Hemska tanke. Jag skiter egentligen i vad de olika blocken tycker men de får gärna tycka annorlunda i åtminstone några frågor. Jag vill inte att det ska vara tråkigt, politiskt korrekt, konfliktlöst och slätstruket, som en gammal pilsnerfilm där alla bara sitter och aktivt inte ifrågasätter samhället omkring dem eller sin position. Alla är bara nöjda, man det vore ju trevligt med 500 extra efter skatt, så man kan köpa sig en hamburgare eller en flaska whisky.