Etikett: blockpolitik

Bort med blockpolitiken!

Vad skönt att det rödgröna samarbetet är över (för det är väl ingen som tror att det kommer återtas senare?). Inte för att jag tycker det är kul att se dem ge upp, utan för att jag hatar det tvåpartisystem vi börjar röra oss mot. Innan så hade vi i alla fall olika partier, även om blocktillhörigheten var ganska satt, men nu har (eller hade) vi verkligen två block som agerar som partier, det vill säga har ett gemensamt manifest och så vidare.

Jag hoppas att alliansen också splittras. Det troligaste scenariot är väl att Moderaterna börjar ta för mycket plats och att Fp börjar flirta för mycket med främlingsfientliga. Det skulle vara otroligt skönt om politiken kunde gå tillbaks till att handla om ideologi där varje parti får utforma sitt eget, istället för att som nu bara handla om saker som är så generella för högern eller vänstern att alla partier i de respektive blocken kan enas om det.

Dessutom så är det helt absurt att tycka att det är rimligt att miljöpartiet och vänstern ska samarbeta. De ligger fan väldigt långt ifrån varandra, då Vänsterpartiet är typ kommunister och miljöpartiet är någon slags surdegs-/hornstullsliberaler. Partierna i det blå blocket ligger varandra betydligt mycket närmre ideologiskt, eller i alla fall i den politik de säger sig vilja utföra.

Det rödgröna samarbetet kan nog ha en framtid om vänstern försvinner. Jag förstår inte vad de har att göra där, speciellt då många har uttalat att de struntade i att rösta rödgrönt eftersom de inte vill se vänstern i regeringen. Vänsterpartiet känns för tillfället mest bara oseriöst och opragmatiskt och stoppar nog dessutom upp den förnyelse Socialdemokraterna säger sig vilja genomföra. Det kommer liksom inte gå att modernisera socialdemokratin om man envisas med att samarbeta med kommunister.

Tillsammans gör vi sverige till ett föregångsland. NOT!

Och så var skiten över. Det känns både skönt och vemodigt, skönt för att jag är så trött på att samma budskap upprepas tills det når farsliknande nivåer, vemodigt för att detta fan var ett särdeles uselt val. De blåa vann, PP kom inte ens i närheten och och Sd hamnade i fet vågmästarställning. Det enda jag glädjer mig för är Mp:s framgångar men inte ens de var så stora som jag hade hoppats på.

Hitills har jag ju tänkt att Sd inte kommer ha några chanser att påverka, dels för att de är ett låtsasparti som inte ens kan fylla ut alla platser de får i vissa kommuner (vilket är både kul och tragiskt, för att de inte kan fylla ut platserna betyder ju trots allt att de fått ganska många platser) och dels för att alla har fört en jävla hetsjakt mot dem. Men jag är rädd, jag är rädd att man plötligt ska se dem som ett respektabelt parti och långsamt acceptera deras politik. Det är inte helt otroligt.

Fp tycker ju redan som de tycker med sina jävla språktest och sitt burkaförbud, de är fan redan främlingsfientliga så det förslår. Jag tycker att det är löjligt att man lagt ett sånt extremt fokus på Sd när vi faktiskt redan har ett främlingsfientligt parti i regeringen, ungefär som om främlingsfientlighet bara kan komma i en viss förpackning.

På ett sätt är det ändå skönt att den där svenska rättfärdighetsbubblan har spruckit en aning. Vi har nu blivit ”ett land som andra” med ett främlingsfientligt parti i riksdagen och en populistiskt högerregering. Folk kanske är trötta på att vi ständigt ska spela moraliskt föredöme för resten av världen. Jag är också trött på det, dock inte när det gäller invandringspolitiken, men ändock i frågor som sexköp och droger. Vi är inte så jävla bra i Sverige egentligen.

Den heta frågan nu är väl huruvida miljöpartiet kommer agera stödparti åt moderaterna. Allvarligt talat så tycker jag att de ska göra det och det är inte bara för att jag tycker att Sd ska bort. Miljöpartiet är inget självklart vänsterparti, de har innan stått och vägt mellan blocken och är i första hand ett parti som värnar om miljön. Om man är ett parti med ett väldigt smalt fokus så tycker jag att man ska kämpa för det oavsett, den globala uppvärmningen stannar inte för att vi har en borgerlig regering. Att jag sedan inte heller stöder den extremt fasta blockuppdelning bidrar såklart till att jag tycker så.

Om miljöpartiet spelar sina kort rätt och lyckas belysa det faktum att det är dem eller Sd som gäller så tror jag att de kan ställa höga krav på regeringen och det borde de också göra. Att istället låta Sd agera vågmästare är både oansvarigt och dumt, man borde försöka dra så mycket nytta av situationen som det bara går istället.

Vilket block jag ”hejjar” på.

Det lär ju inte vara någon överraskning för den som följer min blogg att jag tänker rösta pirat på valdagen, men trots detta har jag en åsikt om vilket block som bör vinna. Trots att jag innerligt hatar alla partier (utom möjligtvis f! och vänsterpartiet) så hejjar jag faktiskt på det blåa blocket (som dessutom ser ut att vinna).

Inte för att jag tycker deras politik är bra, jag tycker den är skit, men jag tycker att det är det bättre av två dåliga (herregud, socialdemokraterna vill stimulera ekonomin genom fler jobb i offentlig sektor, jävla idiotdrag). Vad det framförallt handlar om är dock att jag hatar det politiska klimat vi under en väldigt lång tid haft i Sverige: socialdemokraterna är de självklara ledarna och deras politik har format Sverige till den socialiststat vi är. Socialdemokraterna har alltid kunnat vara säkra på att vinna och att få bestämma, även om moderaterna tillfälligt får makten fyra år så vet socialdemokraterna att de kommer få den tillbaks nästa, för att moderaterna alltid missköter sig och för att folk i slutänden vill ha det gamla trygga och inte det nya, spännande. Socialdemokraterna lever på en myt om att moderaterna är ett parti för den yttersta överklassen, som bara vill montera ner välfärden och förstöra för hederliga arbetra.

Nu är detta inte sant längre, för det första finns inte den här extrema skillnaden mellan de olika blocken kvar. Den enda stora skillnad jag kan se är att moderaterna vill stimulera ekonomin genom skattelättnader och socialdemokraterna vill göra det genom satsningar inom den offentliga sektorn (för då får fler lön som de kan spendera, synd att allt går till skatt för att finansiera reformen då), i övrigt är det väl i princip samma skit.

Moderaterna har svikit sina liberala väljare vilket är djupt tragiskt, när de kommer till makten är de uppenbarligen måna om att upprätthålla den svenska överlägsna moralen. Men trots detta så måste det finnas något som gör att socialdemokraterna vill förnya sig, vilket de väl inte gjort de närmaste tjugo åren. Socialdemokraterna måste känna att det finns ett hot mot deras position som Sveriges självklara ledare, så att de kan ta sig i kragen och faktiskt föra en politik värd namnet.

Jag vill helt enkelt att det blå blocket ska vinna för jag vill att Sveriges politiska klimat ska bli lite tuffare, handla lite mindre om procentenheter och gå tillbaks till ideologiska frågor. Liberalism eller socialism, inte 7,5 miljoner eller 10 miljoner i skattesänkningar för pensionärer eller några hundralappar mer eller mindre i plånboken. Socialdemokraterna måste börja erbjuda en på allvar annorlunda politik, annars kommer svensk politik fortsätta vara så innerligt ointressant som det är idag. Men för att det ska hända så måste de förstå att deras politik inte längre funkar på dagens väljare. Man kan inte ha det enorma välfärdssystem man hade under 70-talet, man kan inte längre agera Moraliskt föredöme för resten av världen för Sverige är inte längre så jävla rikt och coolt, vi är faktiskt ett helt vanligt land.

Tilläggas bör att jag kommer känna skadeglädje oavsett utgång, då jag, som sagt, hatar både blocken innerligt och helst skulle se att båda förlorade.