Kategori: Politik

Hedersvåld eller bara vanligt gammalt kvinnoförtryck.

Något man ofta får höra som feminist och tillika ”muslimkramare” är att en ökad invandring leder till att vi importerar kvinnoförtryck. Detta motiveras bland annat med det så kallade hedersvåldet, alltså att man dödar kvinnor för att upprätta familjens heder. Feminism och invandrarvänlighet är alltså inte förenligt, enligt dessa personers logik. Därför tycker jag att det är glädjande att F! tar avstånd från hedersvåldsbegreppet.

Hedervåldsdebatten rymmer stora problem. Dels så är den främlingsfientlig i sin naturliga utformning eftersom den skyller våldet på en grupp människor och på att dessa människor helt enkelt bara är sådana. Omständigheter eller strukturer tas inte med i beräkningen och om de gör det så är det i så lättviktiga ordalag som ”kultur”. Främlingsfientliga krafter försöker lägga beslag på feminismen och använda den i sina egna syften.

Men det är inte bara ett problem för att det är främlingsfientligt, det är även ett problem för feminister. Som feminist tror man ju att det strukturella förtrycket mot kvinnor är (så gott som) världsomspännande. Man tror inte att det är en företeelse isolerad till ”religiösa (och då primärt muslimska) länder” även om det tar sig mer extrema uttryck i vissa av dem. När man isolerar debatten om mäns våld mot kvinnor till hedersvåld så missar man de stora sammanhangen. Beskrivningen går från den feministiska om att kvinnor är strukturellt underordnade och därför blir utsatta för en mängd orättvisor, allt från några kronor mindre i timlön till mord, till en idé om att ”i vissa länder är det inte som här, där dödar man kvinnor för att de har pojkvän”. Och alla tycker såklart att det är helt förskräcklig och är så glada över att vi i alla fall inte är så ociviliserade här i Sverige, som ju är ett jämställt land i alla fall i jämförelse.

Kvinnoförtrycket är globalt och kan inte isoleras till vissa kulturer. Det finns här såväl som i Saudiarabien, det tar sig bara olika uttryck och är olika extremt.

Skattebefria de första 84000.

I brist på en seriöst debatt om medborgarlön så vill jag i alla fall ta upp en grej som hamnar lite i samma kategori: höj skattetaket till 84000 om året. Alltså: låt folk tjäna 84000 kronor innan de måste börja betala skatt.

Anledningen till detta är att man inte ska behöva skatta fören man har kommit upp i den mängd pengar som man är berättigad till varje månad. Om man har under 7000 (eller något närliggande, minns ej precis) i månaden så är man berättigad till ersättning, eller socialbidrag. Därför är det egentligen ganska konstigt att folk måste skatta på de första 7000 varje månad.

Detta system sätter folk i situationen att de ”egentligen” tjänar 7000 i månaden men måste skatta bort en massa pengar, och därför måste söka bidrag för att ”skarva”. Det skapar en massa onödigt arbete och förnedring för personen, det skapar även en massa administrativt arbete för både skattekontoret och socialen.

Det är konstigt att man ska behöva betala skatt om man inte ens har så att man klarar sig. Det skapar en massa onödigt arbete och utgifter. Därför skulle jag vilja att man skattebefriade de första 84000 man tjänar om året eller de första 7000 varje månad, precis som man nu skattebefriar de första 18000 man tjänar om året.

Vad tror ni om detta?

Att sälja sin personlighet.

Lyssnade på denna radiosnutt där de spelade upp ett ljudklipp från någon slags ”audition” till att jobba lite extra i kassan på en mataffär. Beskrivningen av vilka personer de eftersökte var följande:

Vi söker karaktärer som kan ta hand om våra kunder i butiken på ett roligt och annorlunda sätt.

Alltså, sen när vill folk bli omhändertagna i butiken på ett ”annorlunda” sätt. Tänker mig när affären gör reklam för sig och ba: ”att handla hos oss är inte bara något man gör för att få mat utan det är en upplevelse också! Något nytt och annorlunda!”

När man i en annons för ett jävla extrajobb i en mataffär börjar eftersöka ”en karaktär” snarare än en person som kommer till jobbet i tid och gör det bra så funderar jag verkligen på vilket sjukt jävla samhälle vi lever i.

Folklighet.

Satan vad begreppet ”folkligt” är störigt förresten. Jag blir så trött på alla som blir sura så fort man kritiserar något som är folkligt i deras ögon. Folkligt är: shopping, melodifestivalen, idol, h&m, Jens Lapidus, könsroller, smygrasism och framförallt att inte bry sig. Jag menar inte att det är detta som verkligen är folkligt men det är såhär folklighet beskrivs och det är när man kritiserar detta som man är ”politiserad”.

Jag undrar varför rätten att definiera vad som är folkligt har hamnat hos Sd och Kd, där jag upplever att den är nu. Att t.ex. arbetarrörelsen har varit en av de absolut mest inflytelserika krafterna i Sverige under ett sekel spelar ingen roll när folkligheten ska definieras. Jag blir så trött.

”Hora” är laddat för att det har en historia.

Detta med vilka ord man får använda och hur man får använda dem är en debatt med anor. Jag tillhör inte de mest radikala på området men tycker ändå att ord som slampa/slyna, neger eller white trash är problematiska. Delvis i sig själva men också för att folk tenderar att använda dem på ett visst sätt. Detta gjorde mig alltså sjukt konfunderad och ganska upprörd:

Jag menar inte att trashtalka Lady Dahmer för jag tycker överlag att hon är grym, men att såhär lättvändigt kalla dåliga mammor för ”horor”, det tycker jag är konstigt. Hon menade att ”hora” kan användas om en person som ”säljer sig” oavsett om det är sexuellt eller inte. Jag köper att man ofta använder ”hora” som en avslutning på något annat, t.ex. ”uppmärksamhetshora” för att indikera någon slags mental utförsäljning men att använda ordet ”hora” i sin rena form som ett skällsord är ju faktiskt att säga att en person säljer sex för pengar, ty det är vad ordet betyder.

I mina ögon är ordet ”hora” lite för kvinnor vad ”neger” är för svarta. Ett ord med en lång historia av kvinnoförakt som har använts för att trycka ner kvinnor med ett visst sexuellt beteende. Det har alltid varit ett nedsättande ord. Visst kan ord ”tas tillbaka” men inte genom att användas som skällsord.

Här anför Lady Dahmer att det inte är ordet ”hora” i sig som är förolämpningen utan betydelsen av det. Om man ens kan göra en sådan definition är jag osäker på, men låt oss anta att det går. Jag skulle säga att anledningen till att ordet ”hora” är laddat inte är att det betyder att man säljer sig själv känslomässigt. Då skulle man kunna kalla personen sellout eller något liknande. Ordet ”hora” har en laddning som sträcker sig bortom den betydelse Lady Dahmer tillskriver ordet i kontexten och den laddningen kommer från det sexuella och kvinnoförtryckande i ordet. När man använder ”hora” som ett skällsord så utnyttjar man dessa århundraden av kvinnoförtryck som finns i ordet för att skapa sensation.

Att vissa ord är starka beror generellt på att de har vissa laddningar. Även om det inte är precis vad man menar i kontexten så följer ordets laddning med och lever sitt eget liv, skapar sensation. Ord är inte ”starka” bara i sig själva, de blir starka för att de har en historia.

Rättelse: Hade tydligen misstolkat första tweeten som att LD menade att mammorna var horor, när hon i själva verket menade tv3, därför blev jag väldigt sur. Jag står dock fast vid min slutsats om att laddningen i ordet inte kommer av den tänkte betydelsen utan av århundranden av kvinnoförtryck. Värt att tänka på.

Frihet till skattepengar måste innebära ansvar också.

Blir så fruktansvärt matt. Jag har inget emot privata alternativ av principskäl, jag tycker att man ska få öppna upp friskolor och vårdcentraler om man vill. Det är schysst med konkurrens och om de statliga/kommunala alternativen anstränger sig för att hålla jämna steg så ser jag inget problem. Vad jag däremot ogillar är när saker och ting säljs ut, vilket är en helt annan sak. Att entreprenörer på egen hand bygger upp verksamheter ser jag inga problem i, så länge de står för investeringarna själva.

Det förutsätter ju dock en grej, nämligen att det ställs vissa krav på ett företag vars inkomst bygger på att det tar över statliga nyckeluppgifter mot skattefinansierad ersättning. Till exempel att man är tillräckligt seriös för att bygga upp verksamheten själv och inte sälja tillståndet till att driva den på blocket. Att ett sådant förfarande är enligt reglerna är en jävla skam.

Jag kan inte tolka den här fadäsen på något annat sätt än att man inte  behöver mer än att specificera namnet och elevmängden på skolan för att få tillstånd att driva friskoleverksamhet, vilket jag tycker är märkligt. Borde man inte åtminstone lägga upp någon slags handlingsplan innan man kammar hem det? Det rör sig alltså om att man få ett tillstånd att dela ut officiella betygsdokument såväl som att få skolpeng, borde det inte krävas en aning mer specifikation innan man får tillståndet?

Det är bra om personer som har en ide på hur man kan förbättra skolan får en möjlighet att starta friskolor. Jag är helt övertygad om att det finns personer som framförallt vill skapa en bra verksamhet och i andra hand tjäna pengar på det. Det som pågår är dock rövarkapitalism, en vinstidé som går ut på att skaffa tillstånd till att ta över statlig verksamhet för att sedan sälja dem till högstbjudande. Tjäna pengar på att bete dig oansvarigt! Jag mår illa.

Friskolor eller fria vårdalternativ behöver inte vara något negativ men det måste finns krav på den som ska starta något sådant, krav utöver att namn och elevmängd har specificerats. Det är egentligen inget konstigt med det, ty det är klart som fan att den som driver sin verksamhet med hjälp av skattepengar ska vara seriös och leverera. Friskolor ska finnas till för att skapa mervärde för folket och inget annat.

Valfrihet, innovation och entreprenörskap i alla ära, men frihet, och framförallt frihet till skattepengar, måste innebära ansvar också. Det där med ansvar är ju dessutom något som alliansen är pigga på så varför inte utkräva lite här?

Varför ska staten ge oss något som redan finns?

En grej jag lackar på är när folk ba: men shopping är ju jättefolkligt. Vill du inte att folk ska få göra folkliga saker?!? Är du en sån där kulturelitmänniska som tycker att folk ska gå på teaaaateer istället? Sedan tycker dem att de har bevisat att jag minsann inte är någon trevlig vänster som bryr mig om underklassen, ty underklassen är folket och ägnar sig således åt folkliga saker. Detta har jag stött på som argument både för att bygga en galleria på slussen istället för att försöka skapa ickekommersiella offentliga utrymmen och som argument för reklam på tunnelbanan.

För det första är saker i regel folkliga för att de är lättillgängliga och för att de tar stor plats i det offentliga rummet. Att shopping är något många ägnar sig åt som ett fritidsintresse bygger ju på att budskapet om kommers trycks på oss från alla håll och kanter. Inte undra på att något blir folkligt då. Även personer som är medvetna om det negativa i konsumtionssamhället brukar har dragningar åt att konsumera ty det är lättillgänglig underhållning som fyller dem flesta med kortvariga känslor av lycka.

Men detta är i sig inget argument för att man ska upplåta mer utrymme i det offentliga rummet till kommersen. För det första blir kommersen knappast i underläge bara för att vi tar bort reklamen från tunnelbanan eller inte bygger en galleria på slussen. Reklam och gallerior finns överallt, det råder knappast någon brist på dessa varor. Jag tror inte att det finns så många som tycker att det finns ett behov av en till galleria på samma lilla område eller någon som tycker att det finns ett behov av reklam på tunnelbanan, utom näringslivet då. Däremot tror jag att det finns en massa personer som inte bryr sig om reklamen. Och så finns det ju dem som tycker att reklamen är ful och ska bort.

Min poäng är att jag inte ser någon folklig sammanslutning för att behålla reklamen, för att få fler gallerior. Jag har aldrig sett det efterfrågas av någon annan än politiker och näringslivsmänniskor. Det betyder såklart inte att gallerian inte kommer besökas och dessutom uppskattas när de väl kommit på plats, men det finns inget behov av den.

Vad det däremot finns ett behov och en efterfrågan av hos en massa människor som kanske inte är folkliga men likväl nyttjar tunnelbanan och har begränsade resurser är offentliga utrymmen som inte är kommersiellt exploaterade. Om staten bara levererade det som en majoritet efterfrågade skulle vi inte ha någon statligt understödd HBTQ-rörelse, ty det är ju inte folkligt att vara HBTQ, det enda som skulle visas på våra tv-kanaler skulle vara melodifestivalen och så vidare. Men det fina är att utbudet av folkliga saker brukar komma av sig själv eftersom det är kommersiellt gångbart. Så då kan väl staten syssla med det som inte är kommersiellt gångbart med som ändå efterfrågas, om än inte av 50 %.

Vilket pris betalar vi för reklamen.

På plankas hemsida stå står det lite om reklamen i tunnelbanan. Det vanligaste argumentet för reklam är ju att det bidrar med stora intäkter som resenärerna annars skulle få stå för i biljettpriset. Det var också det jag tänkte själv då jag trodde att reklamplatserna var ganska högt prissatta. Det är ju trots allt den optimala reklamplatsen. Hur som helst så utgör reklamintäkterna 1,7 % av Sl:s totala utgifter, vilket är ganska lite i proportion till hur otroligt mycket plats den tar, speciellt sedan man började med reklaminklädda vagnar.

Frågan är alltså varför man trots detta vill ha reklamen i tunnelbanan och Johan Damström som är reklam ansvarig på Sl svarar genom att förklara att det är en ”perfekt miljö att annonsera i”. Frågan är ju i vems intresse det ligger att upplåta detta perfekta annonseringsutrymme till reklam; företagens eller resenärernas eller kanske någon korrupt landstingspolitiker. Saker som vi tar för givna, som reklam, bör i mycket högre utsträckning ifrågasättas. Alla bara antar att reklamen ger stora intäkter utan att över huvud taget granska påståendet. Och när reklamen ifrågasätts med argument om att intäkterna är väldigt låga så blir många arga och tycker att ”med det är ju ändå lite pengar” utan att överhuvudtaget fundera på om det är värt det. Om det är värt att dagligen få vår kollektiva miljö belamrad av kommersiella budskap.

Det är ett perspektiv jag tycker ofta saknas när man diskuterar frågor som rör sig om företagens inflytande över kollektiva utrymmen och tjänster. Ofta talas det om att det oavsett pris är ”extra pengar” men man talar inte om vad de social pris vi betalar är. Dessa pengar kommer inte ur någonting, vi betalar för dem med vår uppmärksamhet, vår sinnesfrid (för den som tycker reklam är jobbigt) och eventuellt pengar som vi konsumerar på produkter vi inte hade fått ett begär efter annars.

Jag säger inte att reklamen nödvändigtvis ska bort men jag tycker att frågan borde diskuteras på en djupare nivå än den nuvarande som i princip bara går ut på att det är ”extra pengar” till sl. Reklamen verkar inte i ett vakuum, det är inte så att den bara är där. Den påverkar oss.

Det finns olika fördomar om mäns och kvinnors sexualitet.

FumikoFem har skrivit om den här hockeytränarhistorien och i vanlig ordning fått en massa kritik. Bland annat från Elina:

Det handlar om en spelstrategi som sexualiserats. Och det kan man ha synpunkter på. Men det finns ingen anledning att försöka få det till att handla om misogyni.

Jag gjorde ett test och bytte ut ”Petra” mot ”Anders”, ”brud” mot ”snubbe”, sen läste jag upp texten för några av mina manliga bekanta och frågade dem om de uppfattade den som mansfientlig. Det var det ingen som gjorde.

Och exemplet lyder då alltså:

Ja, så här hemskt blir det:

”Snygga killar” i försvaret – Gösta
Gösta är den lugne och trygge killen som inte blir irriterad eller gör konstiga saker. När vi spelar Gösta är vi trygga i våra roller, arbetar tillsammans med mycket snack och dubblar aggressivt. Gösta måste man vårda kärleksfullt, krama och vara rädd om. Det gäller för oss att alla på planen agerar tillsammans i en enad försvarsuppställning. Vi ska lita på Gösta och vi ska lita på varandra!

Är detta mansförakt?

För det första: ja! Jag tycker verkligen inte att det är smakfullt att skriva spelstrategi på det här sättet oavsett om exemplen är killar eller tjejer. Grejen är att ingen ens skulle komma på tanken att skriva med män som exempel ty det finns ingen sexualisering av män på samma sätt som det finns en sexualisering av kvinnor.

Men sedan är det såklart också så att olika sätt att beskriva sexuella beteenden används om män och kvinnor. Kvinnor delas in i madonnor och horor medan män snarare delas in i alfahannar och mesar, även om uppdelningen inte alls är lika binär som den är gällande kvinnorna. Om man skulle köra motsvarande grej som anspelar på myter kring manlig sexualitet så skulle det kanske vara mer såhär:

”Snygga killar” i försvaret – Gösta
Gösta är playern som gör vad som helst för att få in den i mål, inklusive anspelar på dina moderskänslor genom att visa sig svag.

Detta är en ide som finns om manlig sexualitet och jag skulle tycka att det var himla illa om detta lärdes ut till ett gäng 14-åriga tjejer, dessutom om det var i en kontext där det allmänt rådde en kultur som hyllade kvinnlighet.

Men det som är grejen är att detta inte sker. Dels för att det inte finns något utbrett sammanhang där kvinnlighet hyllas för 14-åringar, dels för att fördomar om manlig sexualitet inte är lika befästa i vår kultur. Visst talar vi om att män ska vara aktiva i sängen, men vi delar inte upp män i grupper utefter deras sexualitet på samma sätt.

Planka.

Organisationen planka har lagt upp den här videon från när de ”adblockar” kollektivtrafiken, det vill säga tar bort reklamen. Jag har inte funderat så mycket över det problematiska i att tunnelbanan är så översållad med reklam som den faktiskt är.

Om reklamen hade lett till att tunnelbanan kunde vara gratis eller i alla fall riktigt billig så skulle jag ha mindre problem med den, men att man betalar 790 spänn i månaden för att åka i en dåligt fungerande, ickepunktligt, reklambelamrad och i vissa fall till och med skadlig tycker jag är konstigt.

Principiellt anser jag att det är konstigt att staten tillåts upplåta sitt utrymme, som ju i förlängningen är folkets utrymme, till att framföra kommersiella budskap. Jag vet inte hur stor vinning det ger för ett företag som sl (om det nu ens är dem som administrerar reklamplatserna) och hur mycket det påverkar biljettpriset, men det är absolut en fråga som i högre grad borde tas upp på agendan.

Kolla på videon hur som helst. Jag tycker väldigt mycket om planka som organisation, de är roliga och väldigt träffsäkra i sin kritik. Jag har bland annat hört talas om att de, när sl utlyste en kampanj där de gav lönepåslag till den spärrvakt som konfiskerade förfalskade åkkort, delade ut sådana till vakterna, självklart med information om planka på.