Ett av de bästa besluten jag fattat på sista tiden är att sluta läsa nyheter.
Det kan kanske tyckas konstigt att en ~*samhällsintresserad*~ person som jag har slutat ”hålla koll” på omvärlden, men jag tänkte förklara grejen lite.
Alltså, jag har inte slutat läsa nyheter helt. Mycket håller jag koll på via ”sociala medier”, bloggar och så vidare, men jag har slutat aktivt följa med i flödet.
Skälet till detta? Jo, hela grejen med ”nyheter” är problematisk på många sätt. Jag tänker att i detta samhälle så längtar vi hela tiden desperat efter händelser, något som ska dra oss ifrån vardagens tristess, något att prata om, diskutera, tycka till om. Alla dessa distraktioner som ska få oss att känna att något sker i detta samhälle, trots att det egentligen är samma skit och tristess dag ut och dag in. Givetvis händer det saker som är relevanta för oss, men jag tror inte en ska hysa någon överdrivet stor tilltro till spridda skeenden här och där, utan det är de stora strukturerna och förändringarna som räknas. Sånt får en inte information om genom att läsa ”nyheter”.
Det som erbjuds oss i nyhetsflödena är inte så mycket relevant information om samhället som distraktioner. Enskilda skeenden som är tillräckligt spektakulära för att skriva om och som ofta beskrivs på ett ytligt sätt. Enskilda kvinnor som blivit ihjälslagna av sina män, enskilda kvinnor som blivit utsatta för brutala våldtäkter, spektakulär bevakning där siffrorna bakom inte granskas utan där vikten läggs vid att gotta sig i detaljer kring just det specifika fallet av mäns våld mot kvinnor. Även om denna rapportering såklart rör jävligt viktiga grejer så är det ofta ryckt ur sitt sammanhang, inte satt i något strukturellt perspektiv. Säger det verkligen något relevant om världen då?
Nyheter gör en avtrubbad. När jag läst om en massa vidriga saker som har skett människor känner jag för det mesta ingen större kämpaglöd, jag känner mest bara hopplöshet. Saker och ting individualiseras, allting handlar om den där enskilda individen som råkade jävligt illa ut, och inte om det samhället i vilket detta kunde ske. Sedan om den individen får hjälp på något vis, då kan saken glömmas bort.
Jag känner inte att jag har sämre koll på världen sedan jag slutade ha koll på nyheter. Snarare har jag fått tid över att sätta mig in mer ordentligt i områden som intresserar mig. Detta tror jag är att föredra om en vill uppnå någon slags politisk förändring. Jag behöver inte veta om alla enskilda händelser som det rapporteras om, men jag behöver veta att urholkningen av välfärden drabbar kvinnor och att den taskiga bostadsmarknaden gör att kvinnor inte kan fly våld i hemmet. Jag behöver inte veta om alla enskilda kvinnor som drabbats av detta öde, det räcker med att känna till trenden, se åt vilket håll det går. Jag behöver inte berätta om en enskilda kvinnas livsöde för att kunna veta att det är jävligt hemskt att kvinnor blir utsatta för detta.
Jag tycker inte om det här med att en ska öppna upp, dra snyfthistorier och så vidare. Jag tror inte att det hjälper i långa loppet, även om det såklart kan leda till ”snackisar”. Jag tror att det som hjälper i längden är att jobba metodiskt med de frågor en tycker är viktiga på ett politiskt plan, inte genom att ständigt lyfta fram enskilda individer och deras livsöden. Jag tror det bidrar till ett ytligt och individfixerat politiskt samtal.