Svarade igår på en fråga om hur jag ser på homosexuella mäns delaktighet i patriarkatet. Lägligt nog kom denna debattartikel från Öppna Moderater (som verkar va moderaternas hbtq-förening) upp.
Rätta oss gärna om vi i Öppna Moderater har fel, men när man läser punkterna i ställningstagandet, och som vi har förstått det vill Fi inte bara stänga alla vägar till föräldraskap genom surrogatmoderskap för bög- och heteropar där kvinnan inte kan bära ett barn samt singelmän i vårt land. Dessutom vill man kriminalisera för de svenska par och individer som genomgår denna process i ett land där metoden är tillåten.
Såhär går det om en tycker det är bra med ”normbrytande” eller att ”alla ska få älska vem de vill” men saknar grundläggande maktperspektiv och feministiskt perspektiv, eller perspektiv på någonting över huvud taget.
Det blir utifrån en sådan utgångspunkt helt rimligt att tycka att det är okej att män har rätt att köpa sig rätten att förfoga över en kvinnas kropp under en nio månader lång period och betala för att hon ska gå igenom en mycket riskfylld process som innebär smärta och stora hälsorisker. Detta är arbetsvillkor som inte skulle accepteras i något annat sammanhang, det är inte humant. Det är ett arbete som pågår dygnet runt under en lång period och som tar hela personens kropp och liv i förfogande.
Att någon skulle ha ”rätt till barn” är en absurd tanke, att någon skulle ha rätt till att köpa en kvinnas kropp för att skaffa fram dessa ”barn” är etter värre. Dessutom handlar det inte ens om någon rätt till barn, det handlar om rätten att köpa ett barn för den som har de ekonomiska resurserna. Detta är ingenting som kommer tillfalla alla barnlösa. Det handlar om den starkes rätt att konsumera andra människor.
Alla män som på något vis tycker att de har rätt till kvinnors kroppar är patriarkala förtryckare, och så är det med den saken. Även kvinnor som tycker att de har rätt till kvinnors kroppar bidrar till detta förtryck.
Avslutningsvis tycker vi att det är djupt olustigt att Feministiskt initiativ, som profilerat sig stenhårt i Hbtq-frågor och som gärna viftar med regnbågsflaggor och rosa boor på landets alla Pridefestivaler, gör detta ställningstagande i frågan om surrogatmoderskap.
Hela idén om att det skulle vara ”hbtq-vänligt” att låta de som kan betala för sig få rätt att köpa sig till någon slags kärnfamilj visar så oerhört tydligt vilka kroppar det är som prioriteras; det är de västerländska männen som prioriteras framför de rasifierade kvinnor vars kroppar ställs till förfogande. De som kan betala för sig ska ha ”rätten” att köpa från de som har det sämre. Patriarkatet, rasismen och klassamhället är närvarande även i hbtq-sammanhang.
Hbtq-kamp antas ofta per definition vara feministisk eftersom mycket av det en kämpar emot har sin grund i patriarkala strukturer, men det går utmärkt att jobba för ”normbrytande” utan att den grundläggande patriarkala normen ”mäns rätt till kvinnors kroppar” bryts. För ett feministiskt parti som F! är det såklart viktigt att bryta denna norm och inte hamna i något allmänt ”normbrytande” trams där den rika vita cismannen som alltid hamnar överst.