I och med hela occupy wallstreet-grejen så har jag läst en grej många många gånger, och det är att man inte ska anse sig har rätten till andra människors pengar. Detta beror på att jag har väldigt många liberterianer som vänner på facebook. Libertarianer som tycker att skatt är stöld och som ser egendom som en förlängning av människan.
Äganderätten alltså. Det är nog mest den som gör att jag inte kallar mig liberal längre. Visst tycker jag att man ska få äga saker men då framförallt av praktiska skäl snarare än för att det är en oinskränkbar rättighet. Innan så såg jag det som en självklarhet men nu kan jag för mitt liv inte förstå hur man kan tycka att rätten till ägande är så otroligt viktig.
Äganderätten härleds generellt ur att man ska få lov att skörda frukten av sitt eget arbete. Om man har tjänat pengar så ska man också få behålla dem. Jag är ledsen, men världen är inte så enkel. Anledningen till att man överhuvudtaget kan tjäna pengar är ofta antingen att du har fått saker från samhället, såsom utbildning eller för att du är född priviligerad. Sen finns det ju dem som verkligen har jobbat sig upp från ingenting men i merparten av alla fall är det inte så.
Om man har kunnat bli rik på grund av att samhälle bidragit så borde man ju såklart också betala tillbaks, det är det inget konstigt med. Om man kunnat lyckas på grund av att man är priviligerad borde man kanske börja tänka på varifrån dessa privilegier kommer och om de är rättfärdiga.
Det finns absolut ingen självklarhet i att vissa människor har fått lov att äga vissa landområden och inte andra. Marken är inte en produkt av någons arbete, den bara finns där. Många människors välstånd är härledbart ur att någon har lagt beslag på naturresurser, antingen att ens land har skott sig på andra länders naturtillgångar eller att ens släkt har lagt beslag på mark.
Därför tycker jag att det är jävligt rimligt med skatt. Inte bara för att jag tror samhället funkar bäst rent praktiskt om man har skatt, utan också för att jag inser att man omöjligt kan göra om fördelningen av resurser så den blir helt rättvis och därför anser att kollektivet ska kunna ta, eller återta, det som är nödvändigt för dem som inget har. Det handlar inte om att tycka sig har rätt till ”andra människors pengar”, det handlar om att ”andra människors pengar” inte alls behöver vara ”deras” rättmätigt ur något slags filosofiskt perspektiv.
Tips: Läs Isobel Hadley-Kamptz bok ”Frihet och fruktan”. Hon tar upp detta att just äganderätten har fått så himla stort inflytande över andra fri- och rättigheter.
Du har så rätt, skatt ska man betala för allt man får tillbaka från det.
Om man inte betalar skatt, vem ska då betala skola, underhållning av samhället, sjukvård, dagis och allt. Fattar inte att folk inte kopplar ihop två och två.
Bra skrivet! Har så lätt för att förvirra bort mig i såna här texter men du skrev det så bra att till och med jag (som vanligtvis blir så förvirrad) förstod och jag håller med. Tack för ett bra inlägg, fortsätt så! ;D
Skitbra skrivet. Också, ett argument jag hört från liberala och konservativa håll, att de rika själva ska få lov att bestämma vilka delar av samhället de vill stötta (och inte som nu, låta saten bestämma vart det behövs ekonomiska insatser), med direkta bidrag givna ur deras plånböcker och efter deras varma hjärta. Snacka om att vilja sätta sig i positionen ”den gode patron”.
Det dessa personer säger (även om de själva inte vet/tror det) är att rika människor ska ha mer makt över samhället, det är nämligen vad som händer om de själva skulle få bestämma över de pengar som nu går till skatt.
Sen får man tycka vad man vill om det men det är irriterande naivt med folk som har nån rosig vision om att alla går runt och är filantroper.
Tror att många rika ger pengar till välgörenhet, dock att man inte ska behöva vara en gullig liten kanin för att få hjälp.