Det talas mycket om kvinnor och deras orgasmer. Om g-punktorgasmer och klitorisstimulans och att den kvinnliga orgasmen borde ses som lika självklar som den manliga.
Jag var tvungen att vara sexuellt aktiv i flera år innan jag kunde komma och det är fortfarande bara under vissa mycket specifika omständigheter jag kan göra det. Det kräver en viss ställning, en viss sorts sex och så vidare. Vad jag tror gör mig lite speciell är att jag har lättare att få orgasm via penetration, utan stimulans på klitoris. Framförallt är det skönare.
I varenda tjejtidning kan man läsa om hur man ska gå tillväga för att få orgasm. Om en massa olika spännande orgasmer som tydligen ska vara lite extra sköna. Jag kan bli otroligt trött på detta orgasmtjat. Jag trodde att det var fel på mig för att jag inte kunde komma. Jag fejkade och hade mig. Jag hade till och med dåligt samvete för att jag inte förmådde njuta ordentligt. När jag väl lyckades få orgasm så blev det plötsligt otroligt viktigt och sexet kändes ”ofärdigt” utan den, så är det fortfarande.
Det är tråkigt att det enda sex ska handla om är att och hur man får orgasm. Missförstå mig inte nu: orgasm är skönt och en viktigt komponent i mitt sexliv. Jag skulle tycka det var trist att aldrig få orgasm eller att få det väldigt sällan. Men samtidigt kan jag fundera på om denna jakt på orgasm inte begränsar mig lite för mycket i mitt sexliv också. Ganska ofta kan jag känna att jag inte orkar med sex helt enkelt för att jag inte orkar med hela proceduren som krävs för att komma, men att jag kanske skulle ha orkat litegrann, så att det ändå kunde vara skönt. Eller att jag inte ids testa nya saker eftersom jag vet hur jag kan komma, och inte intresserar mig för att ta sexet till en nivå utöver det.
Många får nog mest prestationsångest av denna eviga orgasmpropaganda vi utsätts för i våra liv. Vi blir ju verkligen matade med tjat om hur man ska uppnå den bästa orgasmen, hur man ska få flest orgasmer, vilka hjälpmedel man ska använda för att få orgasm och så vidare. Men inget av dessa tips har någonsin hjälpt mig. Vad som har hjälpt är att experimentera våga testa nytt och våga köra på det man faktiskt gillar. Om man har sex ofta och inte är rädd för att testa nya grejer så kommer nog orgasmen förr eller senare, och dessutom har man det skönt på vägen.
Faktum kvarstår dock att den manliga orgasmen ses mer som en självklarhet i samhället. När killen har kommit är sexet för det mesta slut, och annars fortsätter de flesta nog tills killen kommer. Killar som inte får orgasm så enkelt tycker i regel att det är jobbigt och tjejer känner sig misslyckade om de inte lyckas få killen att komma. Kvinnlig orgasm ses inte alls på på samma sätt, det är mer så att killen ”lyckas” eller är ”snäll” om tjejen faktiskt kommer, men om hon inte gör det hör det till det normala. Detta trots att många tjejer säkert skulle kunna komma med ganska enkla medel.
Jag tror inte att lösningen på detta är att utropa orgasm som någon slag kvinnlig rättighet. Tvärtom tror jag att man måste sänka orgasmfixeringen i samhället överlag, både för män och kvinnor. Vara nöjd med sexet om det var skönt även om man inte nådde hela vägen fram och sluta se den manliga orgasmen som slutpunkten i ett samlag. För att börja fokusera mer på orgasmer i allmänhet kommer nog inte att resultera i något gott för de flesta. Det kommer att ta fokus från allt annat trevligt som finns i sex. Och faktiskt så tror jag att orgasmkvoten i samhället kommer höjas markant om folk istället för att läsa orgasmtips i Cosmopolitan istället började ha sex ofta och själva försökte ta reda på vad de gillar och inte gillar.
Vad jag känner igen mig i det du skriver. Jag har läser inlägg om hur viktigt det är att känna att man ska ha rätten till orgasm, om kritik mot de kvinnor som säger ”nej men jag tycker sex är skönt utan orgasm också” (visst ska man kritisera och säga att hej – du har rätt till din orgasm och du får kräva den, men det ÄR ju skönt utan orgasm och det är tröttsamt att jaga den), om att man måste träna sig, känna sig fram, hitta just min väg dit, och det är så himla mycket.
Jag blir sorgligt avkåtad (om det nu finns ett sådant ord) av hetsen. Det handlar inte om sex, det handlar om att alla inblandade ska orgasmera.
Jag har å ena sidan väldigt lätt för att få orgasm i vissa ställningar (hade jag varit kille hade det kallats förtidig orgasm), men å andra sidan känner jag inte någonting alls i andra. Det förstnämnda är bara ett problem om det innebär att jag inte hann bygga upp en ”skön” orgasm och/eller inte orkar fortsätta prestera efteråt, och det sistnämnda gör sex skittråkigt. Pojkvännen tar betydligt längre tid på sig för orgasm och har alltid gjort det, även med tidigare tjejer. (Han går mest igång på när jag har det skönt.) Ändå känner jag ständig skuld över det. Om det varit tvärtom, att jag fick sen orgasm och vissa gånger inte alls under sexet, hade det däremot setts som helt normalt och inget att bry sig så mycket om.
Precis så.
Jag har en vän som aldrig har fått en orgasm i hela sitt liv. Det låter oerhört trist tycker jag men hon verkar tycka att det är okej. Jag brukar tänka att en man skulle aldrig tycka så… men hon har typ gett upp och hon börjar närma sig 40(!).
Det viktiga är att jag får spruta och befrukta. Sen skiter jag väl i allting annat.
Patria, du är vidrig. Vet du det?
Jag tror han är lyckligt medveten. Däremot betvivlar jag att han ens är seriös här.
Äh, kärringpip och gnäll. Men så bjäbbigt låter det ändå oftast inte när jag väl driver in mitt stora starka farliga köttspjut. 😛 Dock ligger det ju alltid i egenintresset att om möjligt marknadsföra sig…det finns ingen motsägelse i det. 😀
God marknadsföring i sammanhanget hade nog inte varit att skriva att man endast bryr sig om ”befruktning”.
Ni fruntimmer ska befruktas, det ligger ju i ert predikament. Detta måste ni bara förlikas med, hur främmande det än sedan må låta i era små näpna öron.
Jag ägnar mig förstås inte mer åt ”marknadsföring” här än vad du gör, men för fan, suktar ni efter komplementär stadig köttpåle så ska jag nog fanimej inte göra er besvikna! 😛
Så det så! Ho ho ho! 😀
Mata inte trollet, Bella..
Det känns skönt att ha träffat en kille som faktiskt inte tycker att sexet måste vara över så snart han har kommit. Jag har haft det problemet med tidigare killar. Som varit nöjda när de kommit och inte velat tillfredsställa mig vidare eller ansett att det är väldigt jobbigt när de väl gjort det (och nej, att komma under själva akten har tidigare varit svårt för mig eftersom det måste vara ett samarbete och det har varit fel killar för det). Då känns det inte lika sexigt & spännande längre.
Nu har jag visserligen inget behov av att komma varenda gång utan kan tycka att det är skönt med sex ändå, och vissa gånger satsar jag mer på att min pojkvän ska få orgasm än att jag ska få det, men det är ändå bra att alternativet finns de gånger jag faktiskt känner för att komma. Vilket ändå är ganska många, trots att jag heller inte känner att det är någon big deal om jag inte kommer någon gång ibland. Min pojkvän njuter av att se mig njuta och komma, och det känns underbart. Tidigare killar har t.o.m. kunnat klaga på att jag blir våt, väldigt idiotiskt enligt mig. Min nuvarande pojkvän har inga problem med vätan, oavsett hur våt jag blir.
Jag tror precis som du att den där jakten på orgasm förstör det lite för en. Man blir så pressad då att det blir till lite av ett störande moment som hindrar en från att verkligen njuta fullt ut. Och ja, mäns orgasm är i vissa sammanhang mycket mer värd än kvinnors, i vissa förhållanden (KK:s som kärleksförhållanden) verkar det inte betyda så mycket huruvida kvinnan kommer eller ej. Många kvinnor är också dåliga på att ta för sig. Kanske för att det lever kvar lite det där med den stränga synen på kvinnors sexualitet.
Hur som helst är min nuvarande pojkvän den första som fått mig att komma regelbundet vid penetration (det är numera snarare regel än undantag att jag kommer flertalet gånger vid penetration) samt även vid oralsex. Hade faktiskt aldrig kommit vid oralsex tidigare och började tröttna enormt på det. Få killar slickade ens skönt. Men nu, nu jävlar! Känns underbart att ha hittat rätt. Man kanske ska satsa på de unga, oerfarna & hungriga eftersom de är lättare att lära upp? 😉 (min pojkvän är två år yngre än jag & hade betydligt mindre sexuell erfarenhet än jag då vi träffades.)
En sak som jag tycker är intressant i sammanhanget är hur vanligt det är bland kvinnor att göra prestationsångest av allehanda information. Jag gör själv exakt samma misstag själv många gånger, och funderar mycket på vad det beror på. Varför kan man inte läsa orgasmartiklarna och sedan gå vidare med sitt liv och göra som man själv vill, liksom? Likadant med alla andra välvilliga tips och råd. Känns ju definitivt som om kvinnor mer än män är dem som stressar över att livet inte är tillräckligt perfekt, att man inte handlar ekologiskt, helt enkelt gör dåliga val. Medan män generallt verkar se det hela som just val och inget annat.
För att kvinnor förväntas bry sig i annan utsträckning än män kanske? Vet inte, men enligt min erfarenhet ska kvinnor alltid bry sig om sig själv, andra & miljön. Sätts en oerhörd press på en att man SKA vara på ett visst sätt. Om det sitter djupt rotat bland vänner & familj är det nog svårare att bortse från än om det ”bara” står i brudtidningar, kan jag tänka mig.
Själv har jag inte läst brudtidningar på 6, 7 år kanske. Och det är jag glad för.
Visst, men inte minst ligger detta i er natur. Inte kämpa emot det som är naturligt. Ni skall vara duktiga flickor, eftersom detta är meningen med allting här i världen.
Personligen tycker jag att den jag är idag har fallit sig ganska naturligt, så det får duga för mig. Jag har inte ”kämpat” emot något.
väldigt bra inlägg! jag håller till fullo med om att orgasmhets bara sabbar. om man fokuserar allt på orgasmen missar man allt det andra sköna, och kanske inte ens lyckas få orgasm..
Ibland känns det som att jag är en enda kvinnan i världshistorien som verkar ha problem – åt andra hållet:
JAG kommer för fort, medan det är min kille som har svårt att komma. Jag tycker inte ens om förspel, jag vill lixom att det ska vara pang på rödbetan annars är risken att jag kommer ÄNNU snabbare… Men jag älskar ju sex och jag skulle kunna ha det i flera timmar för att det är så mysigt. Men min kille märker när jag kommer och vill av någon anledning sluta då. Han är astmatiker och det kan ju ha med saken att göra, att han helt enkelt inte orkar…eller också säger han att det är varmt. Det känns som att som du skriver att allt sex ska ha något slags ”mål” innan det är klart och att det inte ska kännas som ett misslyckande. För mig är vårt mål att komma samtidigt…hehe. Jag vet att det inte är något orealistiskt mål eftersom att det händer någon gång då och då. Men när det inte händer – så blir man ju lite besviken…