Ett tråkigt skämt är alltid tråkigt.

Apropå det jag skrev om tankesmedjan innan. Ofta så säger folk att man ska kunna skämta om allt och det tycker jag också. Men den typen av humor vars värde liksom inte ligger i att det faktiskt är roligt utan bara i just det faktum att det är kontroversiellt och att man ska kunna skämta om allt har jag himla svårt för.

Om jag inte tycker att ett kontroversiellt skämt är roligt så handlar inte det om att det gick över gränsen utan helt enkelt om att det inte var kul. Om det dessutom är jävligt osmakligt så är det såklart etter värre.

Men vissa verkar ibland tycka att ett tråkigt kontroversiellt skämt är mer försvarbart än ett tråkigt ickekontroversiellt skämt, just för att man ska ”kunna skämta om allt”.

Kyrkans smarta plan.

Idag skulle vi gå och se en debatt i kyrkan som ligger här i Visby. Vi gick in i lokalen och bänkade oss, allt var frid och fröjd. Tills det hela skulle inledas med ”en liten bön”.

Är det inte jävligt sneeky att lura in folk i kyrkan med löfte om spännande debatt och sedan ba tycka att alla ska be? Orkar inte med sådana fasoner så jag gick i protest.

Saker man inte får skämta om.

Igår så lyssnade jag på radioprogrammet tankesmedjan live. De ”grillade” Åsa Romson och det var mycket roligt, om än lite väl hetsigt då och då.

Hur som helst så skulle de avsluta det hela med lite observationer, och då säger en av tjejerna i ”panelen”, eller vad man ska kalla det, ungefär såhär: ”Patrik Sjöberg har ju fått vara med i det här tv-programmet. Innan så behövde man ju vara med i big brother eller så innan man fick vara programledare, men nu räcker det tydligen med att ah blivit våldtagen”.

Jag hatar verkligen den här typen av ”humor”. Vissa tycker att man ska kunna ”skämta om allt” och det kan jag hålla med om, men det måste vara smakfullt och relevant och framförallt roligt.

Men det är fan inte kul att skämta om att Patrik Sjöberg och även andra killar blev systematiskt utnyttjade av sin tränare under flera år, samtidigt som idrottsföreningen såg mellan fingrarna. Jag antar att det ska vara kul just för att det är ”för mycket” och att det kanske anses lite coolt bland vissa att gå över gränsen, men för mig fastnar skrattet i halsen.

Som tur är så reagerade de andra i panelen på det här otroligt osmakliga skämtet och signalerade, med lite humor såklart, att det inte riktigt var okej. Men jag kan inte komma ifrån att jag inte ens tycker att den typen av påhopp ens ska få kallas humor.

Jag är kändis!

Hej bloggen! Jag har det så fint här på gotland. Rosevin i varenda hörn.

Men till saken: idag hälsade en bloggläsare på mig. Jag ba: gu va bra. Jag är kändis.

Nejmen allvarligt. Det är det finaste jag varit med om. Hjärtat gick i ultrafart fan en halvtimme efter.

Till dig som kom fram: det betyder så jävla mycket. Jag blev verkligen glad och smickrad även om jag säkert betedde mig helt efterblivet då. Tack!

Almedalen.

Sitter på ett seminarium om arbetslösheten och Sveriges ekonomi med Anders Borg. Hoppas på att få lite tilltro till läget i Sverige, men det är nog ganska kört. Jag kommer troligen att vara lika bitter som innan. Har tyvärr inte sett blondinbella än :(. Är någon av er här eller ska hit?