biologism – Fanny Åström

SCUM och Freud.

Jag läser just nu Sexualpolitiken av Kate Millet, och är inne på delen om Freud. Jag har inte riktigt fattat detta förrän nu, med stora delar som SCUM-manifestet är i princip en invertering av Freuds teorier. Jag visste att mycket var taget därifrån, men jag trodde att det vill tillspetsat och så vidare. Snarare verkar det som att SCUM är en jävla smekning av mansegon i jämförelse.

Såväl Freud som SCUM är ju starkt biologisktiska texter, och jag börjar tänka att SCUM delvis är det för att det är en drift med Freud. Nå, jag tänkte gå igenom lite av parallellerna här. Både Freud och Solanas har utgångspunkten att kön är totalt beroende av genitalier, något som jag själv tar avstånd från. Detta kommer dock märkas i texten så att ni är beredda.

Solanas skriver:

Eftersom mannen är en ofullständig kvinna tillbringar han sitt liv med att försöka komplettera sig, att försöka bli kvinna. Detta genom att ständigt söka upp kvinnor, beblanda sig med dem, försöka leva genom dem och smälta samman med dem.

Vilket väl är ungefär vad Freud påstår om kvinnor. Han menar att kvinnan ”upptäcker” att hon är en ofullständig man när hon inser att hon själv är ”kastrerad”, det vill säga saknar penis, och att hon sedan strävar efter att bli ”fullständig”, det vill säga få en penis. Detta kallas penisavund och är typ det absolut mest avgörande som sker i en kvinnas liv. Hela hennes existens avgörs alltså utifrån mannen. Han menar också att det är ”sunt” av kvinnor att passivt acceptera att deras öde är att leva för och genom män.

Mannens påstående om att kvinnor förverkligar sig genom moderskap och sexualitet speglar bara vad männen själva tror de skulle förverkliga sig genom om de vore kvinnor.

Freud menar på fullaste allvar (jag tycker detta är så jävla konstigt) att kvinnor når sitt yttersta självförverkligande genom moderskapet eftersom barnet är en symbol för fallos. Eftersom kvinnan, enligt Freud, inte själv kan ha en fallos så är det närmaste hon kan komma att föda en mans (ursprungligen sin pappas) barn, typ.

Kvinnor lider med andra ord inte av penisavund, män lider av fittavund […] Att knulla är för en man ett försvar mot hans önskan att vara kvinna. Sex är i sig en sublimering.

Hela grunden för Freuds teoribygge är att hela kvinnans liv avgörs av ett trauma som uppstår när hon ser mannens penis och drar slutsatsen att hon själv är kastrerad. Därför strävar hon efter att få en penis genom att försöka lyckas med ”manliga” förehavanden som att typ… tänka en tanke. En ”sund” kvinna accepterar sitt nederlag och förverkligar sig genom moderskap. Alla kvinnans försök att revoltera mot sitt öde tolkas som psykiska defekter.

Solanas vänder på detta genom att hävda att sex i sig är sublimering. Sublimering är att ersätta en driftimpuls med en annan driftimpuls, i Freuds fall så handlar det i regel om att ersätta sex med något annat. Freud menar att alla kvinnans drifter handlar om att kompensera att hon saknar penis, Solanas menar att alla mannens drifter, till och med sexdriften som Freud menar är en av de mest grundläggande, handlar om att kompensera att han inte är kvinna.

Jag var faktisk chockerade när jag läste om Freuds teorier, och detta trots att jag kommit i kontakt med dem innan och dessutom var fult medveten om att de är mycket gamla. Jag tycker att det är så konstigt att någon ens kan lägga fram en så oerhört förvirrad teori och dessutom bli såpass stor som Freud blev. Manshatet i SCUM är så långt ifrån jämförbart att det blir direkt löjligt.

Bokmärke med rubrikerna från SCUM.

Biologism.

Nu läser vi om biologi och biologism i Genus, och jag tyckte att stycket ovan var ganska roligt. Det påminner mycket om hur biologister överlag resonerar, de liksom drar helt absurda slutsatser utifrån olika antaganden de gör om den biologiska skillnaden mellan kvinnor och män. En liten liten upptäckt om könsskillnader kan leda till de mest långtgående resonemang om hela världsordningen, och om inga könsskillnader upptäcks så kan en lika bra spekulera lite för det kan ju vara så att de finns. Den senare grejen har jag stött på många många gånger, människor som liksom bara antar att det finns en biologisk förklaring till varför allt är som det är och att vi bara måste hitta den, och därför är det jättedåligt att problematisera den rådande ordningen.

Min egen syn på kön och reproduktion präglades länge av biologistiska idéer om att män konkurrerade om kvinnor, där fokus ensidigt lades på mäns agerande, medan kvinnor sågs som passiva mottagare för detta (om det inte var manliga kroppsutsmyckningar som diskuterades, då det ibland kunde framhållas att kvinnor valde. Jävligt typiskt att det enda område där kvinnors agens erkänns är när det kommer till något ytligt som uppfattas som ”onödigt”).

Dessa idéer har verkligen stor spridning i samhället, och jag antar att de attraherar många människor som vill kunna hitta enkla förklaringar och härleda världsordningen utifrån typ… det naturliga urvalet? Frågan är ju varför det är så viktigt med dessa förklaringar för många. Personligen är jag helt fine med att allt människor gör kanske inte är biologiskt nödvändigt och att det finns saker som skulle kunna ändras om vi ville. Biologism är ju framförallt en samhällsbevarande ideologi, det bygger på att det vi har nu är det ”naturliga” och att det därför skulle vara fel att försöka förändra det.

Biolgismen är konservativ.

När man skriver om biologism så är det ofta folk som tycker att ”ni feminister” blir så sura och förnekande så fort någon antyder att vissa könsskillnader kanske kan ha medfödda orsaker och inte är socialt betingade. Nå, man kan väl alltid spekulera i att saker kan vara på vissa vis, men problemet är när dessa ofta grundlösa spekulationer används för att kväsa en ideologi som jobbar för samhällsförändring. Tänk er motsvarande resonemang kring att motarbeta rasism. Alltså, man kan ju såklart alltid tänka sig att det finns skillnader mellan olika folkgrupper, men det är i sig inget skäl till att försöka arbeta för likabehandling och individuellt bemötande, vilket är vad en förkrossande majoritet av alla feminister faktiskt är för.

Problemet med biologister är att de alltsom oftast använder sina spekulationer för att motarbeta snarare än för att göra världen bättre. Det är ett konservativt sätt att tänka på som leder till att vi upprätthåller status quo för att vi inte kan vara 100 % säkra på att det inte är det inte är av naturen dikterat att kvinnor ska vara på ett sät och män på ett annat.

Jag ställer mig emot alla former av konservatism och därför även en merpart av alla biologister. Sedan kan man såklart spekulera, det gör jag också ibland med mina vänner och jag kan tycka att det är intressant att diskutera uppkomsten av vissa beteenden, däremot ser jag ingen grund för att föra in detta i min polistiska syn på verkligheten. Bara för att det kan finnas biologiska förklaringar till delar av könsskillnaderna på gruppnivå så betyder inte det att vi inte ska försöka motarbeta fördomar som drabbar människor bara för vad de har mellan benen.

Att vara naturlig.

Jag får så mycket kloka kommentarer om saker och ting jag skriver. Som denna från Andrea om biologism och sociala konstruktioner.

Jag tycker att hela debatten kring biologism vs. sociala konstruktioner är helt irrelevant egentligen. So what att det finns en möjlighet att pojkar biologiskt sett har en större sannolikhet att bete sig på ett visst sätt än flickor. Bara för att något är naturligt är det inte nödvändigtvis önskvärt. Att döda är t ex. naturligt, men inte önskvärt. Att vara människa innebär att kunna stå emot fysiska drifter till förmån för drifter av en högre ordning. När vi lever tillsammans kommer det sociala att spela en större roll, och ju mer komplext samhället blir, desto mer förlorar det biologiska betydelse. Vi måste välja hur vi vill leva med varandra, och helst på ett sätt som skapar möjligheter för både individen och gruppen. Då är det inte rimligt att ha så snäva normer kring manligt och kvinnligt som vi har idag. Hur normen har uppstått spelar ingen roll. Vi har ändå valet.

När bioligister talar om könsskillnader så brukar de ha inställningen att det visserligen finns könsskillnader som är socialt konstruerade, men att denna social konstruktion utgår från biologiska könsskillnader. Alltså typ att kvinnor i årtusenden socialiserats in i att ta hand om barn eftersom de föder och ammar, och att de sociala normer som finns kring detta idag liksom ska vara där inte för att de nödvändigtvis är medfödda men för att de visat sig vara framgångsrika och falla sina naturligt i organisationen av vårt samhälle.

Man använder det faktum att dessa könskodade egenskaper faller sig naturliga för många, samhället ser ju trots allt ut så, som ett bevis på att de är rimliga och att vi inte bör förändra dem. Jag kan hålla med om att de flesta socialt kodade egenskaper vi har på ett eller annat sätt säkert går att härleda till vår biologi. Men däremot tror jag att de har byggts på så mycket, i så många led, att det fjärmats från sitt ursprung och numera mest är normer som flyter runt, utan att ha någon egentlig koppling till vår natur. Den koppling som finns är historisk, något i flera led härlett men som nu blivit så utdraget och fjärran från sitt ursprung att det inte längre är relevant. Då måste man hitta en ny naturlighet.

Och jag tänker att det som skiljer människor från djuren är att hon kan förstå sig själv och det samhälle hon lever i, att hon kan se det från utsidan och ta genomtänkta beslut om hur hon vill leva som sträcker sig bortom vad som faller sig naturligt vid första anblick. Förmågan att kunna se bortom sina sociala instinkter är fantastisk.

För mig har det lett till en befrielse, och faktiskt också ett levnadssätt som i grunden känns mer naturligt, att försöka gå till botten med hur jag vill leva mitt liv och hur jag tycker att samhället bör organiseras. I samband med att jag i högre grad har accepterat min natur och mina naturliga behov som människa så har jag kunnat ta avstånd från den socialt konstruerade ”naturlighet” som könsskillnader ibland sägs bygga på. Jag har funnit min mänsklighet och fått ett hum om vad som är naturligt för mig, något som jag strävar efter att leva ut.

Ger man genusmotståndare ett finger så sliter de av hela handen med sina huggtänder

Hejsan. Skulle aldrig ha skrivit negativt om genusdebatten, inte för att någon genusmänniska blivit förbannad utan för att det kommer en massa troll och ba: ”men då kanske du ska överväga biologism” på grund av att det finns ”sanningar” som forskats fram på ”toppuniversitet” (utan att hänvisa till vilka). Man ba: eh nej, jag skriver här en kritisk sak om ett fenomen i den interna debatten. Det betyder inte att jag övergett hela iden. Tagga ner, för guds skull.

För övrigt är jag inte det minsta bevandrad på området vetenskap eller genusvetenskap. Jag vet inget om sånt, jag vet inte hur man bedömer forskningsrapporter eller vilka tidningar och universitet som anses tillförlitliga. Vad jag däremot vet är att det inom genusteori ingår att till viss del ifrågasätta sättet som forskning idag bedrivs på, och ifrågasätta objektivitetsanspråket som forskning i regel gör. Det tycker jag låter bra, men det upprör såklart vissa personer inom forskningsvärlden.

Det finns säkert jättemycket dåligt att säga om genusforskning. Jag har vissa idéer som jag nog sparar i mitt huvud till ett längre inlägg när jag vet mer. Men grejen är att jag är inte genusvetare, jag planerar inte att läsa genusvetenskap, jag läser inte genusvetenskapliga tidsskrifter och så vidare. Däremot tror jag att mycket av könstillhörigheten är socialt konstruerad. Inte allt, absolut inte, men mycket.

En annan person skrev att genusforskningen har väldigt lite intern revidering och kritik i förhållande till andra vetenskapliga fält. Om det är så så är det ju dåligt och något som borde belysas och tas tag i. Men som sagt, jag baserar inte min uppfattning om sakernas tillstånd på genusforskning utan på vad jag observerar, och det jag ser är att kön skapas till stor del socialt. Konstigare än så är det inte.

Lär er skilja på personer som tror att kön skapas delvis socialt och på någon genusforskningsvurmare. Jag har fan aldrig skrivit något om genusforskning här. Inte för att jag ogillar det, men för att jag inte vet något om det. Vad rör det mig att någon fått en kvarts miljon att forska på trumpeten som genussymbol (det där eviga exemplet på hur kasst det är med genus)?

Nåja. Kontentan är att om man ger genusmotståndare ett finger så sliter de av hela handen med sina huggtänder. För övrigt tror jag såklart att det finns både biologiska och sociala skillnader. Miljö och gener, liksom. Inga konstigheter. Men jag är lite mer intresserad av att diskutera det sociala eftersom det går att förändra.