Vardagsidioti.

Jaha. Anita och Calle Schulman ironiserar i vanlig ordning över ordet ”hen” som uppenbarligen ligger väldigt högt på agendan hos dem. Ingen får använda det hemska ordet ty det leder till förvirring, chock och fruktan. Galningarna dras som vanligt till lägerelden och skriver saker som dessa:

så jävla bra, skrattar ihjäl mig.
ocn de där nyuppfinnande HEN är så töntigt att jag inte vet vad jag ska ta vägen.

de finns väl 2 kön av en anledning för helvete.
ypiskt folk att komma op sjuka nya grejer för att krångla till att mera.

Alltså, slutklämmen i denna kommentar om att det minsann finns ”två kön av en anledning” är ju bara för rolig. Det är väl fan ingen hen-förespråkare som har ställt sig emot att det finns män och kvinnor? Däremot finns det folk som har påpekat detta med att det liksom inte är så enkelt som att det bara finns män och kvinnor, utan att det finns folk som ser ut som ett kön men känner sig som ett annat, eller kanske har en fysisk könstillhörighet som är oklar i sig. De finns väl också av en anledning?

Fånigt att bli arg över en så uppenbar idiot kanske, men orkar inte med denna extrema inskränkthet som finns i att vägra acceptera att alla andra i hela världen kanske inte vill eller kan dela in sig i grupper av kvinnor och män.

Livet.

Men herregud. Varför måste det vara så förbannat jävla jobbigt att vara människa. Sliter mitt hår pga denna frågeställning just nu.

Idag känns det som om hela jävla världen är emot mig. Hela veckan har för övrigt varit skitpissig: jag har varit otroligt nedstämd och deppig.

Kan någon bara snälla säga något för att muntra upp mig lite. Som att det löser sig. Som att de vill att jag ska skriva krönikor för deras tidning och att jag får betalt.

Jag vet inte vem jag skulle vara utan detta.

Ibland önskar jag att jag var en lite mer älskvärd person. Att jag var lite charmig, lite glad, lite positiv och inte så förbannat rabiat och grinig. Ibland önskar jag att jag var lite korkad, eller i alla fall kunde undvika att fundera så mycket.

Då är jag glad att jag har den här bloggen och er som läser för här känner jag att jag får uppskattning för den sidan hos mig. Det glädjer mig. För den sidan är liksom jag, och om den inte får komma till uttryck och märkas så skulle jag nog bli galen.

Mycket av min självkänsla bygger på att jag skriver och att andra läser. Jag har nog inte fattat hur viktigt det är för mig fören nu, när jag flyttat, men jag tror faktiskt inte att jag skulle palla utan det.

Min stora mardröm i livet är att bli dum i huvudet. Man kan ju bli det, man kan bli galen eller knarka sönder sig eller bli dement. Jag kan nog inte tänka mig något mer smärtsamt. Jag vet faktiskt inte vem jag skulle vara utan förmågan att kunna resonera.

Har ni några egenskaper som betyder sjukt mycket för er, som ni har byggt era liv kring?

Gårdagen.

Åt äggröra till frulle.

Hade min myströja på mig.

Gick till skolan.

Hade lektion. Fick ta del av mycket spännande information om hur man böjer franska verb.

Åt lite frukt för att få upp blodsockret.

Gick förbi en spännande affär på vägen hem.

Där fanns det en skitstor klocka.

Åt tomatsoppa till lunch.

Skrämde ut katter från trädgården.

Hämtade barnen vid skolbussen.

Bakade chokladkaka.

Och gjorde rödbetssallad.

Sedan fikade jag med Desirée och Hanna (fast bilden är från en annan dag).

Sen gick jag hem och sov.

Läget.

Struntade i att sova i natt till förmån för twitter vilket jag nu ångrar bittert. Har för tillfället en diskussion om djurrätt på facebook och blir sanslöst irriterad på människor som tycker sig ha nått någon slags ”högre insikt” om saker och ting i världen och tycker att andra människor är ”lurade” för att vi inte håller med. Världens mest uttjatade och efterblivna retoriska knep.

Bra dag.

Idag har jag haft en riktigt bra dag. Kunna sortera mina tankar och haft inspiration för att skriva. Jag har pluggat franska. Jag har gått med Sara och fotat på en Ixelles kyrkogård, pratat om en massa viktiga och intressanta saker, tagit en långpromenad och sedan fikat på ett trevlig café här där de även hade en jazzspelning. Kom hem vid halv åtta och var sådär härlig trött som man är om man har rört på sig hela dagen. Det känns skönt med tanke på vilken otrolig dipp jag hade i mitt humör innan.