Läs denna helt sjuka historia signerad Johanna Sjödin (Som för övrigt hälsade mycket tveksamt på mig på Sl-demon, tror jag. Jag blev i vilket fall mycket glad.) om hur hon blev behandlad när hon plankat. Hon hade dessutom en giltig biljett, men blev tagen för att hon innan försökt åka utan en sådan. Det, mina damer och herrar, är sinnessjukt.
Kategori: Blogg
Jag var bara så jävla illamående, ledsen och förbannad så jag var tvungen att lägga till det här.
En sak till angående Blodinbella: om nu konsumentmakt var en sån jävla stor grej varför ser man ingenting av den? Jag har fan aldrig läst ett enda inlägg på Blondinbellas blogg om ett dåligt företag. Det finns säkert något men det lär vara jävligt marginellt i förhållande till alla inlägg om hur jävla skönt det är att konsumera.
Herregud. Vi är alltså den ”mest kritiska generationen”. De föregående generationerna måste ju ha varit så galet jävla okritiska att det inte är klokt. Vad som än hände så såg de bara regnbågar och enhörningar omkring sig. Sen kom vi och vände hela världsordningen genom att spotta ur oss en diss mot café Moccos nässelsoppa nån gång om året.
Herregud. Jag vet faktiskt inte om jag ska skratta eller gråta.
Grattis Blondinbella.
Blondinbella är arg. Hon är arg för att Ann Charlott Altstadt har skrivit en text om ”den blåsta generationen”. Blondinbella berättar att vår generation minsann inte alls är blåst, anledningen till det minskade politiska engagemanget är, enligt henne, att vi inte har ett behov av att samlas utan kan förändra på våra egna villkor via våra egna kanaler.
Vilka är då dessa kanaler? Tydligen diverse sociala medier. Och vad är detta engagemang? Det verkar bestå i att dissa företag som inte levererat bra produkter. Såhär beskriver Blondinbella hur vår generation är den mest kritiska generationen någonsin:
Vi har blivit vana med att kunna skicka en tweet till ett företag på twitter om vi har en fråga eller är missnöjda. Och är det något som inte stämmer så hamnar det på folks bloggar och företaget sågas direkt.
Grattis Blondinbella! Du har precis lyckats bevisa att Ann Charlott Altstadt hade helt jävla rätt, eftersom du uppenbarligen inte ser något annat i begreppet samhällskritik än att hänga ut företag vars produkt inte har varit till din belåtenhet. Jag kallar inte detta samhällskritik, det låter mer som konsumentupplysning i mina öron, om ens det. Att Blondinbella liknar det vid politiskt engagemang är ju bara skrattretande.
Det Blondinbella vägrar fatta är att företag kan göra fel på andra sätt än att sälja en produkt som slutkonsumenten inte gillar. Företag kan anställa folk på sjukt dåliga villkor, företag kan utarma naturresurser och göra en massa andra saker som slutkonsumenten inte märker. Men om ingen med konsumentmakt, alltså pengar, bryr sig så bör det i Blondinbellas värld inte spelar någon roll.
Blondinbella tycker väl att konsumentmakten är den enda värda makten och att resten bara är blaj. Vem bryr sig om hur många liv man förstör så länge någon entreprenörsslyngen vill köpa ens produkt. Alla osäkra anställda måste väl helt enkelt göra sig mer konkurrenskraftiga så att de kan förtjäna Blondinbellas sympati och därmed också få hennes att förvalta sin konsumentmakt annorlunda. Vem bryr som om låga löner och osäkra anställningar när man trots allt fick en god kladdkaka på café Mocco.
Exploderar av allt egoboostande.
Tänkte bara informera om att jag har blivit publicerad på SVT debatt. Jag är mycket mycket stolt och glad, har ringt alla mina vänner och mina föräldrar för att informerat om detta. Är även sjukt nöjd med artikeln, ska sägas.
Men det bästa måste ju ändå vara illustrationen till den. Jag och Bamse liksom. Så jävla rätt.
Skit i alla tråkiga printscreens.
En grej jag tycker är så jävla lame är folk som visar upp chatt- och sms-konversationer på sina bloggar. Det är alltid så jävla internt och totalt ofattbart för en utomstående.
Nu kan man förvisso ha en intern blogg för sina vänner men om man har en lite större blogg så har jag svårt att fatta syftet. Det känns som att det är för att:
- Utesluta bloggläsarna på nåt jävla sätt.
- Visa att man har coola vänner (eller vänner över huvud taget).
- Fylla ut bloggen.
Om man nu ska fylla ut bloggen kan man väl lägga ut lite sköna ”inspirationsbilder” på stjärnhimlar och skitsmala tjejer i vanlig ordning istället för tråkiga printscreens.
En kavalkad av självrättfärdigande skitsnack.
Det är ju såklart helt jävla perfekt för Engla och Mogi och alla andra förment ”goda” lifestylebloggerskor att det nu har kommit en ben&jerrys-glass innehållande choklad där en del av intäkterna går till att ”rädda Östersjön”. Vilken grej att dels kunna tillfredsställa sitt aldrig mättade sockerbehov, finputsa sin tjejiga image, ha lite vardagslyx och ”göra skillnad” samtidigt.
Jag älskar det Engla skriver om det hela.
Jag tycker ibland det är svårt att veta var man ska börja för att kunna hjälpa till då det är oerhört mycket i våran värld som inte står rätt till. Jag gillar då när tex. sådana här kampanjer dyker upp, som gör det enkelt att delta och faktiskt göra något bra!
Herregud vilket självrättfärdigande skitsnack. Om du vill göra skillnad: skänk pengar till välgörenhet på regelbunden basis, lägg tid på urvalet också. Men framförallt: sluta vara sådana jävla konsumtionshoror.
Uppmärksamhetskåtmans sista utpost.
Det här med spamkommentarer på bloggar där man gör reklam för sin egen blogg är ju ett vida känt fenomen, men jag hittade nyligen något mycket märkligt i kategorin uppmärksamhetskåtma.
Vad kan det finnas för tillfredsställelse i att ha många vänner på facebook om man fått dem såhär?
Jag antar att jag aldrig kommer begripa vad som driver dessa människor så det är väl lönlöst att ens försöka. Men vad fan, ärligt talat.
När verkligheten överträffar dikten.
Lästa hos Hanna Friden om en listig antifeminist som hade utgett sig för att vara feminist och skrivit helt galna saker i feminismens namn. Tyvärr hade hen skrivit hos hennes innan, så planen gick i stöpet =(.
Jag tänkte då såhär: den taktiken skulle man ju kunna använda mot antifeminister också. Utge sig för att vara antifeminist och skriva helt absurda saker som inte ens de tycker.
Sen kom jag på att hur mycket jag än ansträngde mig skulle jag aldrig kunna toppa absurditeterna i t.ex. Per Ströms kommentarsfält, så jag la planen på hyllan.
Strukturerade Mogi.
Bloggkommentatorerna skrev om att Mogi (som jag för övrigt har ett ”ohälsosamt intresse för”) och hennes pojkvän färgmatchar (hans scarf matchar hennes tunika). Min teori är som följer: Mogi köper helt enkelt två exemplar av varje plagg, har dme hängfandes hemma ett atg för att känna på feelingen hos de olika plaggen. När hon hittat den perfekta så tar hon den andra och gör en scarf av den, som hennes pojkvän kan bära när hon bestämt sig för att bära just den tunikan. Hon har säkert specialtillverkat en speciell hylal där alla scarves ligger uppradade i nummerordning så att det aldrig blir något fel. Hon ringer och ba; nummer 8145 ikväll älskling.
Skulle, helt seriöst, inte förvåna mig om det förhöll sig såhär.
Om man nu ägnat fem år åt att fota dagens outfit, varför inte lägga lite mer energi på det?
Nu har jag ägnat ca 15 minuter av mitt liv åt att läsa Englas blogg. Nu känner jag mig full av tomhet.
Jag reflekterade över en sak: om man nu bygger hela sin blogg på att den ska vara snygg, varför i helvete lär man sig inte att ta bättre bilder? Jag tycker att det är mycket märkligt.
Typ en bild som denna. Varför har hon tagit med dörren som sticker fram i övre kanten? Varför har hon ens fotat shortsen liggandes på golvet? Varför har hon fotat med blixt så att det blir massa reflektioner i skinnet?
Eller denna. Varför har hon suddat ut kanterna? Vad är det för märkligt filter hon har kört över? Varför har hon skärpan på spegelramen? Varför har hon inte sett till att allt på bilden är rakt?
Alltså, nu är detta inget personligt mot Engla så men jag tycker att det är himla märkligt att bloggare tenderar att ta så fula bilder även om de har en nästan helt bildbaserad blogg. Om man nu fotat dagens outfit i fem år och det är det huvudsakliga innehållet i ens blogg så borde man kanske lägga lite mer energi på det.