Kategori: Okategoriserade

Recept: skön auberginegrej.

Mer recept nu. Tänkte fortsätta på spåret med att beskriva det som Renée Voltaire:

När jag behöver en snabb lunch så brukar jag göra den här aubergineröran, som smakar lite indiskt. Perfekt att äta varm med en klick mandelsmör eller varför inte en crunchy alfagroddsallad. Om det blir något över så brukar jag mixa det med valnötter till en salig röra och ha som pålägg på surdegsbrödet morgonen efter, eller varför inte som en smarrig nattmacka.

Du behöver en halv aubergine, vitlök, citron, lök, chili…

…salt, gurkmeja (om du inte har, skit i den, det är bara för färgens skull ändå), krossade tomater (färska tomater och hela tomater på burk funkar skitbra det med), olivolja, socker…

Häll salt på auberginen, det drar ut vattnet ur den vilket annars brukar göra den ganska sladdrig. Det räcker om det står en halvtimme, men ju längre desto bättre. Skölj sedan av saltet och krama ur auberginebitarna ordentligt, så att de ser ut som sladdriga små korvar.

I med vitlök, lök (som du hackat) och chili i pannan, som gärna ska vara så stor som möjligt, då försvinner vattnet snabbare och det blir inte lika såsigt. Låt fräsa snabbt, ha sen ner auberginen och stek den tills den krympt lite och fått ordentligt med färg, då kan du ha i salt, gurkmeja och spruta på citron, en halv såndär megacitron är lagom. Samtidigt kan du sätta de krossade tomaterna på avrinning, skaka ordentligt på silen så att så mycket vätska som möjligt försvinner, men spara den i nåt kärl.

Ha sedan i de krossade tomaterna och fräs runt ännu mer. Tillsätt av tomatsörjan om du tycker det behövs, jag brukar tillsätta kanske hälften, men låta det reduceras ordentligt. Det tillför smak.

Sen är det dags för min hatdel, det vill säga socker! Jag blir helt galen, socker i mat! Ve och fasa, mitt blodsocker kommer löpa amok och allt skiter sig, jag lägger på mig flera gram i vikt. Sockerförgiftning! Hjärtattack! Faktum kvarstår hursomhelst att alla tomatbaserade såser blir extremt mycket godare med lite lite socker i, det handlar typ om mindre än en tesked, kanske två nypor, och det blir man inte tjock av. Så i med det.

Sen ere klart, servera med valfritt tillbehör, jag brukar ha en klick creme fraiche på.

Recept: hummus.

Jag ”lovade” ju att skriva om mat, så här kommer det. Det är ganska svårt att komma ifrån den oändligt stora prettostämpeln som omgärdar det hela, men jag är pretto. Renée Voltaire skulle nog ha beskrivit det såhär (jag är inte där än i alla fall):

Idag skriver jag om hummus, en röra av kikärtor som är både god, nyttig, naturlig och inte minst vacker! Jag brukar ha den till allt, en klick till maten, på mackan, göra vackra linfrögarnerade biffar av den. Det är viktigt att hämta inspiration från andra matkulturer!

Spiskummin (superlite), citronkoncentrat (flaskan på bilden är bäst, alla andra är keffa), olivolja, vitvinsvinäger…

…tahini (sesampasta som ofta hittas i s.k. turkaffärer), chili (färsk är bäst), vitlök, salt…

…och kikärtor såklart.

Jag brukar ta en liter blötlagda och kokta kikärtor, men det beror ju såklart på hur stor och stark ens hushållsassistent är. I regel går det inte att fylla hela, för då tar allt väldigt lång tid.

Bäst är att blötlägga själv, dels för att det är otroligt mycket billigare men också för att ”färdiga” kikärtor brukar vara på tok för mjuka i och med att de är till för att ha i grytor och så vidare, och dessutom har gojsats upp av den där sörjan de ligger i. Det är enkelt att göra själv, man bara blötlägger över natten och kokar typ 20-30 minuter. Om jag ska göra hummus så brukar jag göra dem al dente, i det här fallet precis så att dem är ätbara men fortfarande hårda. Det bästa är om dem nästan är lite för hårda inuti, då blir hummusen lite kornig vilket jag gillar.

Sen går det att göra hummus direkt, men det bästa är att ha dem i kylen nån dag också, dels för att dem då blir kalla vilket gör att du känner smaken bättre när du smakar av (hummus ska ju ätas kall) och dels för att det då försvinner en massa stärkelse som lägger sig på utsidan av kikärtorna, den är det bara att skölja bort. Då blir hummusen mindre kladdig.

Sen är det bara att mixa ihop allt. Börja ha i lite mer än hälften av kikärtorna i mixern och gör det till en smet. Ha först i olja, vitvinsvinäger och citron, proportionerna brukar vara ungefär hälften så mycket vitvinsvinäger som olja och återigen hälften så mycket citron som vitvinsvinäger, man kör på tills konsistensen och smaken är najs helt enkelt. Sen kör man i resten så att det blandas ut ordentligt i smeten och sen kör man i resten av kikärtorna. Detta är för att alla kryddor ska hinna bli ordentligt blandade innan man har i alla kikärtor, eftersom det lätt blir för dålig cirkulation då, så den ska vara lite överkryddad.

Sen så har man i mer av vätskan så att det blir en bra konsistens. Nu ska man inte ha så mycket olja bara för att få det rinnigt, eftersom det lätt blir sjukt mycket då, ta vatten istället. Tänk på att vitvinsvinäger och citron har en tendens att göra det mer rinnigt än man tror, då det behövs väldigt mycket, så ta vattnet sist när du vet att du har rätt smak.

Sen ere klart! Lägg det i nån jävla burk och ha massa på mackan. Gott och nyttigt! Ser dock ut som låtsasbajs.

Adam och Eva.

När jag läste titeln till mitt förra inlägg så kände jag instinktivt att det var något fel, något som var grammatiskt inkorrekt. Jag läste om det jättemånga gånger innan jag kom på grejen: jag hade satt kvinnlig före manlig, annars sätter man automatiskt i princip alltid mannen före kvinnan (tänk på alla par ni känner, vem kommer först när ni rabblar dem?). Spännande grej, det där, hur patriarkatet sitter i språket.

Shopping.

Jag shoppade igår för första gången på typ två månader, herregud vad najs det är. Den främsta anledningen till att jag (egentligen) hatar konsumtionssamhället är att jag så fullständigt går upp i det när jag anammar det. Hursomhelst så köpte jag denna kavaj på Stockholms stadsmission för 75 spänn, så billigt att jag nästan började dregla, då kvaliteten är helt underbar.

För övrigt var hela anledningen bakom shoppingrundan att köpa en kavaj åt min pojkvän, jag kände mig som en sån jävla brud när jag sprang omkring och plockade åt honom och snackade om passformer, märken och storlekar medan han lommade efter lite tafatt.