Kategori: Okategoriserade

Vit jul.

Lady Dahmer ifrågasätter ”vit jul” med att säga att den som är alkoholist är det hela året om. Att det därför inte spelar någon roll hur andra gör på just julafton.

Jag kommer ju själv troligen inte fira en vit jul och jag vill absolut inte skuldbelägga människor som inte gör det. Däremot ser jag att vit jul handlar om mer än att bara uppmärksamma alkoholism och stödja människor med alkoholproblem. Det handlar om att uppmärksamma att vi har en så otroligt stark dryckeskultur kring vissa specifika tillfällen. Ett av dessa tillfällen är julafton: att man dricker på julen tas för givet och det är även på julafton som många minderåriga blir introducerade inför alkohol. Jag har hört otaliga historier om föräldrar som resten av året varit väldigt restriktiva men som ”släppt till” just på julen eftersom det är ”tradition”.

Det vi måste ifrågasätta är inte att människor som har ett sunt förhållande till alkohol dricker när de känner för det. Däremot måste vi börja tala om den alkoholkultur som finns i samhället. Den tradition som säger att vid festliga tillfällen så tar man sig några snaps och släpper loss lite. Unnar sig.

Att fira en vit jul är för många otänkbart och det är just därför vi måste prata om det. Varför är det så självklart att man dricker och hur påverkar det människor som ligger i gränszonen. Att placera alternativt ”vit jul” på kartan är en början. Sen ska vi såklart inte sluta efter julafton. Alkoholkulturen måste diskuteras hela tiden.

Harry Potter och äktheten.

Minns när man var typ 13 och läste Harry Potter, då fanns det en massa personer som läste ”riktig” fantasy som tyckte att HP var så himla dåligt eftersom det inte var lika ”äkta” som t.ex. sagan om ringen. Så himla löjligt.

Harry Potter är ju verkligen helt otroligt bra, underbara böcker som slukade en hel generation och fick otroligt många människor att ta sig igenom tusentals sidor.

Blir alltid så himla irriterad på folk som hänger upp sig på att saker ska vara ”äkta” på olika sätt. Kan det inte bara få vara precis vad det är?

Apropå Harry Potter så har Hanna dragit igång en genusbokcirkel med Harry Potter-böckerna. Är inte tillräckligt fäst vid Hp för att delta själv, men tycker att det är ett kul initiativ att läsa böckerna man älskade som liten med en ny analysmetod.

Det finns ingen anledning att ringakta ett rikt språk.

Det är helt okej att man saknar både bildning och utbildning. Jag tycker extremt illa om människor som måste skryta med sin kunskap i helt opassande sammanhang och dessutom vara föraktfull gentemot människor som saknar kunskap. Tro det eller ej, men jag är faktiskt sjukt duktig på att bita ifrån när andra blir dissade på grund av sin okunskap inom olika områden.

Men kunskap är också makt och den som har kunskap har faktiskt också en större möjlighet att granska företeelser kritiskt. Samma sak gäller med språket; ett rikt språk gör det lättare både att uttrycka och ta till sig mer komplexa resonemang. Man slipper gå omvägar, man slipper jobbiga missförstånd och man blir faktiskt kapabel att tänka mer avancerade tankar om man har ett mer avancerat språk. Ett väldigt fattigt språk begränsar förmågan att uttrycka sig också inför sig själv.

De ord som Lady Dahmer tog upp i sitt inlägg är ord jag vet vad de betyder och som jag använder nästan genomgående om jag ska diskutera något på en djupare nivå. Det är ord jag behöver, eller i alla fall som starkt underlättar för mig när jag ska uttrycka och utbyta tankar.

Ett ord som ”korrelation” är varken särskilt ovanligt eller svårt att ta till sig innebörden av (korrelation innebär att något samvarierar). Det är dessutom ett nödvändigt ord när man vill uttrycka att något hänger ihop men utan att man känner till sambandet. ”Varför skulle jag vilja göra en sådan distinktion?”, undrar säkert någon. Det kan hända att man går hela livet utan att någonsin vilja uttrycka den skillnaden men troligen så kommer man ha nytta av det någon gång.

Den stora poängen är att om man kan ordet så kommer man troligen att använda det, helt enkelt för att man då har fått ett verktyg för att lättare tänka av speciell typ av tanke. Sällan är det så att man vet precis vad man vill säga men bara inte vet ordet för det. Det är snarare så att språket och ”andemeningen” samverkar. Det blir mycket svårare att ”fånga” en tanke om man saknar språket för att uttrycka den. Tänk även vilken skillnad det är på att ha ett ord för att kunna uttrycka en sak istället för tio eller ens tre.

Det vore bara korkat att inte använda ord som finns tillgängliga när man vill uttrycka vissa saker. Det är även tråkigt att folk ofta blir så på sin vakt så fort man använder ett ord de inte begriper. Jag tycker att människor som har ett rikt ordförråd måste ha tålamod och förklara och framförallt inte vara föraktfulla mot folk som kan färre, men de som kan mindre har ingenting att vinna på kunskapsförakt. Var istället öppna och intresserade så kommer ni troligen att lära er något. Och jag lovar, ett rikt språk är en nyckel till mycket. Litteratur, resonemang och inte minst ens egna tankar.

Ord ändrar betydelse och fattar man inte det är man faktiskt lite pantad.

Det här med att SD klantat sig och att deras presschef sagt att ”neger” betecknar en färg är på ett sätt jävligt komiskt tycker jag.

För det första är det ju absolut inte sant att ”neger” används för att beteckna färg, verkligen inte. Jag har fan aldrig hört någon säga ”negerfärgad” istället för svart. Jag har inte heller hört att det skulle vara den ursprungliga betydelsen.

Även om det är så att den ursprungliga betydelsen är svart så ändrar ord och symboler innebörd med tidens gång. Precis som att hakkorset i vår kultur inte längre är en symbol för solen, utan en symbol för nazism. Det spelar liksom ingen roll vad något betydde ”från början”, ty språket förändras och ord får andra associationer. Om man inte förstår den saken är man faktiskt lite dum i huvudet.

”Neger” har inte använts för att beskriva färg i Sverige på extremt länge. Det är liksom ett laddat ord och svårare än så är det inte. Kan man inte bara säga ”svart” eller ”mörkhyad” eller vilket ursprung någon har om man nödvändigtvis måste nämna det? Fattar verkligen inte hur det kan vara ett så stort problem.

Så otroligt mycket lidande skapas bara ur människors okunskap.

Jag fick ett mejl för några dagar sedan om en kampanj för att öka kännedomen om HIV som de ville att jag skulle delta i/informera om. Jag får ingen ersättning för detta utan skriver om det för att jag tycker att det är en bra grej.

”Lägg till en Vän”, inför World AIDS Day, 1:a december
Joakim, Toni och Marianne är tre helt vanliga personer – du kanske har mött dem i kön på ditt lokala snabbköp, på dansgolvet en lördagkväll, eller på skogspromenaden. För alla tre är hiv en del av vardagen, på ett eller annat sätt: Joakim och Toni är själva hivpositiva, och i Mariannes fall är det hennes mamma som är smittad.
Nu kan vem som helst lära känna dem och deras vardag genom att lägga till en eller flera av dem som vän på Facebook.
Du hittar dem på:
Besök gärna Smittskyddsintitutet / Hiv-Sveriges kampanjpage på www.facebook.com/rodabandet för att läsa mer.

HIV är en av de mest mytomspunna och stigmatiserande sjukdomarna som finns. Detta trots att det inte är särskilt smittsamt eller behöver påverka livet i särskilt hög utsträckning alls, rent medicinskt. Ändå finns det fortfarande personer som är rädda för att ens skaka hand med människor som har HIV. Därför tycker jag personligen att detta känns som en väldigt relevant kampanj kring ett relevant ämne.

Jag hade tänkt skriva ihop något mer seriöst om HIV till den första december också. Allvarligt talat så tycker jag att ni också ska göra det, för det är faktiskt ett otroligt viktigt ämne att informera om. Så otroligt mycket lidande skapas bara ur människors okunskap.

Sex anledningar till att inte banta.

Ibland tänker jag att jag borde ta tag i min vikt. Typ gå på någon extrem diet ett tag för att gå ner en sisådär fem kilo. Sen tänker jag på hur det var innan jag började äta som en vanlig människa.

Grejer som är sjukt najs med att inte bry sig sådär jättemycket om vad man äter:

  1. Man slipper ligga sömlös på nätterna på grund av att man är hungrig. Jag har alltid sjukt mycket svårare att somna om jag inte ätit ordentligt på kvällen.
  2. Man slipper vakna flera gånger på natten och typ hallucinera. Det krävs inte mycket för att jag ska drömma jättekonstiga drömmar och få en sjukt lätt sömn. Om jag gått omkring och hållit igen på mitt matintag under dagen så får jag nästan alltid en konstig sömn. Oklart varför.
  3. Man slipper dricka kaffe och ta en cigg för att kunna skita på morgonen. Ibland går det till och med utan kaffe. Fantastiskt! Något sådant hade varit otänkbart innan.
  4. Man slipper gå omkring och vara förstoppad och uppsvullen flera dagar i rad för att sedan ta piller som göra magen jättekonstig, får sig att må illa och gör så att du sover ännu sämre för att kunna skita. Så jävla skönt att slippa det!
  5. Man slipper bli helt utsvulten på energi som resulterar i extremt otrevlig hetsätning som sedan resulterar i ångest.
  6. Och sist men inte minst; man slipper gå omkring och ha dåligt samvete och tänka att man ska kompensera onyttiga saker man ätit med att inte äta middag. Man slipper låta all sin jävla tankeverksamhet gå åt till något som egentligen borde komma helt naturligt: mat.

Ibland måste man påminna sig själv om det här. Herregud, jag är så jävla glad att jag inte är ätstörd längre.

Era rubriker: Det här är min åsikt om kungahuset.

Jag är emot monarki. Jag tycker illa om att Sveriges folk representeras av en person som på intet sätt har blivit vald av detsamma. Jag tycker inte heller att yrken ska gå i arv. Det är i min mening otroligt konstigt att vi lägger representationen av vårat land i händerna på en människa bara för att hen råkade bli född i rätt familj. Jag ser det helt enkelt inte som värdigt för ett demokratiska land att ha en kvarleva som kungahuset som ansikte utåt.

Ofta när man pratar om kungen så nämns det att vi inte skulle kunna ha en president i Sverige för att vår demokratimodell är uppbyggd utefter att vi har ett kungahus. Jag måste säga att jag inte fattar varför vi skulle behöva ersätta kungen med en president över huvud taget. Vilka viktiga uppgifter utför egentligen kungen? Han åker på stadsbesök, men det gör ju faktiskt statsministern också. Utöver det klipper han väl band och hänger med andra kungafamiljer, men det är faktiskt saker jag känner att vi kan vara utan.

Det handlar alltså inte bara om vem som utför dessa uppgifter utan även om det ens finns något behov av att de blir utförda. Det kan mycket väl vara så att kungen är väldigt viktig för Sverige, men ärligt talat så är det något jag vill se lite mer belägg för innan jag tror på.

Viktoria verkar vara en otroligt kompetent person och jag har absolut inget emot att hon kommer representera Sverige. Jag skulle gärna se att hon engagerade sig politiskt eller jobbade som diplomat (som hon har utbildning för) så att hon skulle kunna föra Sveriges talan i en massa viktiga frågor. Däremot så tror jag inte att hon kommer tillföra så mycket som drottning, och det är enligt mig ett otroligt slöseri på en människa som i mina ögon verkar vara smart, diplomatisk och vettig. Varför ska hennes handlingsutrymme kringskäras för att hon inte kan uttala sig politiskt?

Jag tycker helt enkelt att kungahuset ska avskaffas omgående och har svårt att förstå varför arrangemanget har så stort folkligt stöd som det ändå har.