Kom i kontakt med ditt inre hat
Den rabiata orakade rabiesfeministen Fanny
Radikalfeminist och kommunist vid namn Fanny Åström (mellannamn: Arsinoe) som studerar pol.kand. vid Uppsala Universitet. Bloggar om relationer, kommunism, feminism och ideologi.

Twittrar indignerat under namnet @sinoes.

Skicka beundrarbrev, hotmejl eller jobberbjudanden till arsinoe.blogg@gmail.com.
Följ mig på Bloglovin!
bloglovin

Dagsarkiv: 1 maj, 2011

Första maj.

Idag demonstrerade jag lite. Nu ska jag sitta och stirra in i väggen resten av kvällen.

Om att vara emot även det man inte kan förbjuda.

Det absolut jobbigaste med att ha samröre med liberaler är den eviga frågan: ”men vaddå,vill du förbjuda det eller?” när man kritiserar en företeelse.

Till exempel tycker jag att surrogatmödraskap är en fett äcklig grej. Jag fattar verkligen inte hur en människa med sitt samvete i behåll kan betala en kvinna för ett bära ett barn hon sedan förlorar all rätt till istället för att t.ex. adoptera som alla människor med normal empatisk förmåga hade gjort.

Och så säger man det. Då är det alltid nån som ba: ”men vaddå, vill du förbjuda det”. Ja, det kanske jag vill, men det är en så himla efterbliven respons. Det är klart som fan man kan kritisera en företeelse utan att för den sakens skull vilja förbjuda den. Förbud är ju knappast det enda sättet att kämpa emot något.

Men det mest skadliga är att det skjuter all form av samhällskritik i sank. Man hinner inte ens analysera ett problem innan nån måste komma och påpeka att man i alla fall inte ska förbjuda något.

Nu är ju som tur är inte alla liberaler såhär infantila. Tack och lov.

Den mest tragiska facerapen.

Den absolut mest tragiska facerapen jag sett löd ungefär: ”Hejdå alla! Imorgon påbörjar jag min utbildning på högskolan”. Alla ba: ”hoho, vilken rolig facerape. Inte skulle väl du plugga”.

Folk som ser möjligheten att någon skulle plugga på högskolan som ett skämt är ju bara rakt igenom tragiskt.

Detta tar ju ändå priset.

Bindreklamer är ju inte direkt kända för att vara vetenskapliga men denna tar ändå priset.

Den inleds med följande ”den där rena fräscha känslan, tänk om den kunde hålla i sig när du har mens”.

Vadå ”den rena fräscha känslan”. Hur många går egentligen omkring och känner sig rena och fräscha till vardags? Och att denna känsla skulle ”hålla i sig”. Pyttsan!

Ge mig pengar!
Arkiv