Veckan på instagram.

Här kommer min vecka på Instagram. Jag heter @Fannyarsinoe där för den som vill följa.
IMG_20130531_235637

Gick ut sent för att dumpstra.

IMG_20130527_005425

Kom hem med detta!

IMG_20130601_112016

Såg ut såhär.

IMG_20130601_140934

Hade prickig klänning på mig.

IMG_20130528_140835

Pluggade i sängen. Läste om tråkiga krig. Hatar seriöst att sätta mig in i diverse händelseförlopp, ge mig teorierna direkt istället.

IMG_20130529_155450

Njöt av syrendoften på väg hem till Flogsta.

IMG_20130529_095033

IMG_20130529_203437

Gick genom stan på väg hem från tjejjoursmöte.

IMG_20130530_170858

Lagade cykeln.

IMG_20130601_155401

Läste lite om den liberala freden. Ett tramsigt påhitt jag ska skriva mer om någon gång.

IMG_20130601_183530

Satt inne och pluggade en regnig dag.

IMG_20130602_175320

Cirklade kommunistiska manifestet. Fascinerades av hur en bok kan vara så otroligt relevant mer än 150 år efter att den skrev.

IMG_20130602_205544

Plockade nässlor. Fast jag fotade mest.

IMG_20130602_183300

Hittade dessa larver som invarderat träden. Riktigt äckligt.

Bilder på en själv på bloggen.

Jag har funderat lite på det här med att finnas med på bild på bloggen, att skriva och träning och liknande. Jag läste det här inlägget hos Brunheten där hen tar upp att Lady Dahmer valde att helt strunta i att skriva om träning och kost., vilket fick mig att fundera lite på vad jag själv sänder ut för signaler. Jag lägger ju upp ganska mycket bilder på mig själv, och även om jag inte alltid (eller ens oftast) är uppfixad och liknande på dem så är det liksom inte fula bilder jag lägger upp, utan ändå bilder som jag tycker att jag ser bra ut på och så vidare. Jag har väl mest tänkt att det är kul att blanda upp texterna med bilder och liknande.

Hur känner ni inför detta? Inte bara mitt bildanvändande då, utan bilder överlag på bloggar. Hur ska det göras för att vara ”okej” och var går gränsen kring när det blir för mycket, fel och så vidare?

De feminister som oreflekterat sprider sexistiska bilder på kvinnor gör sig skyldiga till samma sexism som reklammakarna.

På sista tiden har det delats väldigt mycket reklambilder i feministiska sammanhang. Feminister på twitter har delat reklam från American Apparel, kontot Kvinnohat på instagram har det lite som sin grej att dela sexistisk reklam och så vidare. Jag ser absolut vilket syfte detta har, men samtidigt måste jag ifrågasätta om det alltid är relevant.

Såhär: när en delar en sexistisk bild så delar en inte bara själva sexismen, konceptet, utan en delar också en kvinnas ansikte och/eller kropp. Den här kvinnan är en person och precis lika utsatt för patriarkala normer kring utseende som alla vi andra, om inte mer då hen troligen jobbar i modellbranschen. Att köra upp hens ansikte någonstans och säga ”detta är sexism” är att göra hen ännu mer utsatt. Ofta är dessa modeller underåriga. Det finns en stor risk i att fokus hamnar ännu mer på modellen, alltså på kvinnorna, när vi definierar sexism. Jag tänker speciellt på en American Apparel-bild som delades en del för ett tag sen, med en underårig kvinna på som kollade blygt in i kameran och hade särade ben. Jag tänker på obehaget hen måste känna inför att den bilden sprids på det sättet.

Ibland sägs det att dessa bilder är reklambilder och ändå är spridna. Det stämmer, till viss grad. Det finns nog en mängd bilder jag personligen aldrig hade sett om de inte hade spridits på det här sättet bland feminister, och åtskilligt fler som jag inte hade kommit ihåg.

Jag säger inte att en inte ska kunna sprida dessa bilder, men jag tycker att det ska göras med aktsamhet. En kan fråga sig: fyller den här bilden verkligen en funktion här, säger jag verkligen något nytt. Ofta känns det som att feminister sprider dessa grejer mer för att kunna förfasa sig över dem gemensamt än för att verkligen få något väsentligt sagt. Det blir liksom en kör av ”ojojoj så sexistiskt” som inte riktigt leder någonstans. Även om det är sexismen som kritiseras så är det kvinnan på bilden som människor ser, och det är troligen hen som kommer känna mest obehag inför att bilden sprids.

Ofta så tänker jag att en kan skriva om sexism och objektifiering utan att dela dessa bilder stup i kvarten. Ja, det kanske blir enklare om en gör det med en sådan bild som väcker en massa uppmärksamhet och som säger mycket i sig, så en slipper göra utvikningar och beskriva det hela, men jag tycker inte att ändamålen alltid helgar medlen. En kan också mena på att det är för något ”högre mål”, för att medvetandegöra människor och så vidare, och att då får det helt enkelt vara så att kvinnan exponeras ännu mer.

Om en på ett oreflekterat sätt sprider dessa bilder tycker jag faktiskt att en gör sig skyldig till samma sak som reklammakarna, nämligen att använda sig av kvinnors kroppar för att få fram en poäng, för att vinna uppmärksamhet och sprida sitt budskap. Jag tycker inte att det är en särskilt bra feministiskt strategi. Så jag efterfrågar lite eftertänksamhet från alla som sprider sexistiska reklambilder; tänk på att det inte bara är en illustration av sexism utan även bilden av en faktisk kvinna av kött och blod ni delar.