Gillar arbetsförmedlingens profilering som ”möjligheternas mötesplats”. Det känns så jävla nya moderaterna.
Tänker mig en Mia Törnblom-människa som ba: se detta som en möjlighet, inte ett hinder!
Gu vad uppfylld av framtidstro och tillförsikt jag känner mig!
Var på arbetsförmedlingen idag. Vilken plats alltså, full av negativitet. Man får tydligen inte använda svartjobb som en referens när man går via dem…
Tänkte på följande: tänk om man klädde upp sig för att gå till arbetsförmedlingen. Sjukt det hade varit. De flesta som var där hade nog inte klätt upp sig.
Fick veta att när man varit arbetslös i tre månader så kan man få starta eget-bidrag. Ska fan starta eget då. Ett bloggföretag. Ska investera alla pengar i kamerautrustning och fancy statistikmätningsverktyg för min blogg. Håhå.
Bästa nyordet: ”Sextragedi”. Slår ”nakenchock” med hästlängder.
Nu är jag klar! Jag tror inte ni kan ana lättnaden i att radera alla sina skoldokument från datorn.
Aldrig mer!
Satan vad trött jag blir på arbetsköpare (med ”givare” så låter det som att de ger mig något för att vara snälla, vilket är falskt). Jag hade en så himla bra intryck på min första intervju: de ringde direkt efteråt, jag fick intervju dagen efter, och så ringde då fem timmar efter intervjun och gav besked. Skitbra och skittrevligt.
Nu har jag sökt lite mer jobb och jag blir så matt över att folk inte ens kan bemöda sig med att svara på mejl i en rimlig tid. Om de inte är intresserade eller om tjänsten är tillsatt kan de väl mejla och meddela det? Hur svårt kan det vara. Jag tycker att det är en aning respektlöst att lägga ut en förfrågan utan att följa upp alla som svarar.
Ja, arbetslösheten är hög om man ska vara glad om man får ett vikariat med en timlön på 50 spänn, alla under 25 är lata och odugliga, blah blah. Men jag skulle föredra om de i alla fall kunde uppbringa lite vanligt jävla hyfs.
Ringde mina föräldrar för att kolla läget. Morsan svarar och ba: ”hoho, vi är i Sandhamn!”, med hemlighetsfull röst. Sjukt tänker jag.
Sen kommer det fram att hon och min farsa har hyrt ett rum. Hon fnissade mycket när hon sa det. De hade badat i ett såntdär jättestort utomhusbadkar också, dock inte nakna, sa hon besviket.
Och jag ba: så har den dagen kommit, när mina föräldrar ska återupptäcka varandra och sig själva. Sambakurs lär bli nästa steg.
Nu: dricka sjukt mycket sprit för att glömma…
Tänk om man drog till haiti och ba: ”ni måste se detta som en möjlighet, inte en motgång!”. Hade fan varit osmakligare än min ”tar du kort”-ide.
Jag flippar galet på Peggy i Mad Men. Måste hon vara så bonnig? Måste hon vara en sån tönt? Måste hon vara så naiv? Måste hon vara så förbannat osexig med den där luggen?
Trist att det alltid ska vara de karaktärerna som är det minsta lilla sympatiska man hatar. Jag hatar t.ex. Serena i Gossip Girl pga att hon är en sån jävla mjukis, då tycker jag bitchiga Blair är betydligt mycket bättre.
Troligen är det för att jag hatar personer man måste ha medlidande med om man ska gilla dem, då är det mycket enklare att avvisa dem som pajasar. Vad det säger om mig som person? Gud vet.
Ägnade hela natten åt att spy pga något som inte var fylla och mår fortfarande sjukt jävla illa. Ligger för närvarande i sängen och kollar på… Gossip Girl! Önskar man kunde vara så snuskigt rik att det enda man brydde sig om var fjantiga intriger.
I min frågestund som jag hade för jättelänge sedan så undrade någon hur mitt rum ser ut.
Här är min vägg/anslgstavla. Helt fullklottrad.
Här är Strindberg och chegge. Mina två idoler här i livet. Vill ha en med Marx också.