Etikett: transsexuell

Att jag inte förstår spelar absolut ingen roll för jag har vett nog att begripa att alla ska ha rätt att definiera sitt kön på ett sätt som är bekvämt.

Lennart Sacrédeus bröstar upp sig och tycker att det är himla bra att Kd som enda parti står för ”försiktighet” i frågan om tvångssteriliseringar av transsexuella. För det första använder debattören genomgående sig av begreppet ”kvinna som vill bli en man”/”kvinna som blivit en man” och vice versa vilket i sig är ett tecken på djup okunskap i frågan: som transsexuell så är ditt psykiska kön alltid det rätta, det är bara kroppen som behöver korrigeras. Du ”byter” inte kön, du korrigerar ditt yttre så att det ska passa ditt inre. Att man inte ens anstränger sig för att ta reda på så simpel terminologi innan man sätter sig ner och skriver en debattartikel är otroligt arrogant. Lennart Sacrédeus tycker att det problematiska med ett ”halvt könsbyte”, som han väljer att kalla det, är att man banar väg för ett tredje kön i form av män som kan bli gravida.

För det första så handlar detta med tvångssterilisering inte bara om att man förstör de fysiska möjligheterna till reproduktion, att man skär av äggledare eller sädesledare. Det är även så att man måste förstöra eventuella spermier som man lagrat. Hur detta skulle skapa komplikationer hälsomässigt har jag svårt att se, ingen kan väl bli skadad av att ha fryst ner sina spermier? Det är dessutom inte ett problem för könsidentifikationen eftersom det är spermier från ett tidigare liv. Man måste alltså för att få genomföra ett juridiskt könsbyte ta bort alla eventuella möjligheter att någonsin i framtiden kunna få biologiska barn. Detta trots att det är fullt möjligt för vissa att skaffa sådana, dessutom helt utan komplikationer.

Det finns alltså situationer där problematiken Lennart Sacrédeus över huvud taget inte gäller. Det finns inget behov av att skapa ett ”tredje kön” för att transsexuella kvinnor ska kunna använda spermier de har fryst in. Detta är inte en fråga om att värna om den transsexuella personens hälsa eller om att ett tredje kön skapar komplikationer, det är en fråga om ren rashygien. Om att man inte vill att transsexuella ska få sprida sina gener vidare.

Att det kan finnas goda medicinska skäl till att en transsexuell man inte ska bli gravid är inget jag tvivlar på. Det är dock en fråga som ska avgöras av den transsexuella personen själv i samrådan med läkare och inte av ett juridiskt krav. Det finns en massa personer som egentligen inte borde skaffa barn eftersom det utgör en risk för deras egen hälsa men vi tvångssteriliserar inte dessa människor.

Men till den stora grejen: om det nu var så att en transsexuell man kunde bli gravid och föda ett barn och alltså, enligt Lennart Sacrédeus, vara något slags mellanting mellan man och kvinna, vad är det stora problemet? När jag läste rubriken på debattartikeln, ”Ett halvt könsbyte öppnar för ett tredje kön”, så tänkte jag bara: men vad bra! Det är väl helt fantastiskt om vi kan få ett tredje juridiskt kön eftersom många personer faktiskt har ”otydliga” könstillhörigheter. Det bästa vore enligt mig om man helt avskaffade det juridiska könet, men det lär ju inte ske. Då är ett tredje kön en utmärkt mellanväg för alla de som inte riktigt vet. Så att intersexuella barn slipper opereras för att passa in i ett kön, så att den som är osäker slipper välja. Det finns ju för fan ett behov av mindre snäva könsuppdelningar inte bara i detta hypotetiska scenario utan i också världen som den ser ut idag.

Jag kan personligen inte förstå hur det känns att inte vara bekväm i sitt kön. Jag förstår att Lennart Sacrédeus skulle tycka att det kändes sjukt konstigt att ha en unge i magen på samma sätt som jag personligen skulle tycka det kändes skitskumt att ha en penis. Jag förstår också att han är bekväm i att kalla sig man och aldrig skulle vilja tillhöra ett tredje kön, liksom jag är bekväm i att kalla mig kvinna och troligen inte skulle byta till ett tredje kön. Grejen är att det varken är min eller hans kropp detta handlar om, det handlar om andra personer som har andra upplevelser av sina kön och kroppar och som absolut inte nödvändigtvis behöver känna så. Jag kan inte förstå hur transsexuella personer känner men det spelar absolut ingen roll, för jag kan ha vett nog att begripa att de också ska ha rättigheten att definiera sitt kön på ett sätt som är bekvämt, att få välja hur mycket man vill ändra i sin kropp och slippa anpassa sig efter krav om tvångssterilisering.

Jag förstår att alla inte tycker att det viktigaste är att man är en ”hel” man eller kvinna utan att man faktiskt kan plocka det bästa från båda sidor. Och om det nu är så att det går och om de nu vill, varför kan ni inte bara låta dem? Varför kan inte bara Lennart Sacrédeus ta och leva sitt liv som en person som är bekväm i det kön han blivit tilldelad och acceptera att andra personer vill definiera sig på andra sätt?

Bild från förra årets Pride där det bland annat demonstrerades mycket emot tvångssteriliseringarna av transpersoner.

Att försvara ett stigma med existensen av ett sådant.

Transsexuella personer måste sterilisera sig innan de får byta kön juridiskt, ett faktum jag kom i kontakt med första gången genom det här inlägget. Jag har dock inte riktigt förstått vad det innebär än, men som jag tolkar det så måste man kastreras för att ens få stå som sitt riktiga kön i folkbokföringen, något som man ju tycker borde vara en helt okej uppoffring från samhällets sida att ändra på.

Motiveringen till detta ska vara att staten anser det rimligt att en person som upplever sig vara man eller kvinna också ska vilja vara det hela kroppen igenom, ett ganska inskränkt sätt att se på könsidentitet. Som jag har förstått det är det många andra som delar den synen, jag antar att det är väldigt svårt för gemene man att leva sig in i tanken på att uppleva sig tillhöra ett annat kön än man egentligen gör: vår könsidentitet är en väldigt viktig del av oss oavsett om man vill det eller inte. Jag kan själv inte ens försöka leva mig in i hur det skulle kännas att ha en mans kropp istället för min egen.

Jag diskuterade hursomhelst detta med en vän till mig som lade fram åsikten att det möjligen kunde handla om att det innebar vissa risker för de eventuella barnen, både rent genetiskt och socialt betingat, att vara barn till en transperson. De genetiska riskerna tror jag inte ens existerar, och dessutom finns dte så mycket som är farligt att det är orimligt att alltid ta hänsyn till det.

När det gäller sociala risker, som att utsättas för mobbning, utfrysning eller rentav trakasserier på grund av att ens förälder har bytt kön så tror jag absolut att de finns, men detta är fan en av de värsta typer av argument jag vet. Hela konceptet är ju att man försvarar skapandet av ett stigma genom att lägga fram existensen av detsamma som argument. Stigman är inte, till skillnad från vad många tycks tro eller i alla fall låtsas tro, någonting som finns kodat i våra gener, stigman är kulturellt betingade och kan luckras upp.

Men, och här kommer den stora grejen, man kan aldrig gå till väga som så att man först förändrar folks attityder och sen tar bort de eventuella förbuden mot det som är stigmatiserat, man måste utsätta folk för det dem är rädda för för att de ska kunna inse att det inte är så himla farligt, liknande det som gäller för brottsbekämpning som jag skrivit om innan. Man kan inte förvänta sig att folks attityder ska förändras om de inte utsätts för det dem ska acceptera, för det finns ingen inbyggd mognads- och acceptansprocess i samhället, acceptansen måste provoceras fram.

Jag kommer ihåg en nazist jag träffade som menade att homosexuella inte ska få skaffa barn eftersom de blir mobbade då, men då är det ju inte de homosexuella som är problemet utan de som mobbar barnen, jag tycker att det är ganska märkligt att man inte gör den kopplingen. Visserligen så kan man som homosexuell eller transsexuell välja att avstå från barn om man inte känner att man orkar med de problem det kan innebära men det ska inte ligga till grund för en lag att vissa människor har svårt att acceptera avvikelser.