Kommentarstroll.

IMG_20130329_173408

En person jag blockade från kommentarerna för typ ett halvår sedan skriver fortfarande. Vad fan är dealen med det? Får hen någon pervers tillfredsställelse av att veta att jag eventuellt läser? Fattar inte hur en pallar vara så jävla påstridig när ingen av ens kommentarer går fram. Det är lite sjukt på något sätt. Antar att hen kollar bloggen typ 20 ggr varje dag för att hitta något nytt att bli provocerad av och slänga iväg sin svada. Jag är ledsen, men du kommer inte komma igenom.

En grej som är så kul med folk en blockar är hur de alltid bara ”så fort du får kritik tystar du den!!!!”. Nå, den som kollar mitt kommentarsfält ser att jag får en del ifrågasättande kommentarer som jag släpper igenom och dessutom svarar på. Ofta så har dessutom de jag blockat fått ganska många chanser att skriva innan jag väl tar beslutet (även om jag blivit hårdare på sista tiden).

Tycker det är så kul hur vissa människor verkligen inte kan se något annat skäl till att de blir utkörda än att jag generellt inte kan ta kritik från någon alls. Har ni ingen förmåga till självkritik över huvud taget? Är det verkligen så konstigt att tänka sig att det kan vara så att det är er individuellt jag stör mig på och inte alla som råkar ha en annan åsikt än jag?

Antifeministerna borde skaffa lite stil.

Vissa kommentarer en får alltså. Jag blir fascinerad över hur fruktansvärt dåliga vissa personer är på att provocera även när de går in stenhårt för det. Som denna kommentar jag fick på inlägget om högerfeminister:

samma korkade idiot som upprepar samma korkade floskler om patriarkatet. Fanny häng med lite, du är nog den ända idag som fortfarande tror på ett patriarkat. Och ja jag vet redan att du inte klarar av att argumentera för det…. fortfarande, så ta inte i så du skiter på dig nu.

Denna mening: ”du är nog den ända idag som fortfarande tror på ett patriarkat”. Alltså hhahahahaha. Okej. Jag har full förståelse för att det kan vara en härskarteknik att få någon att känna sig ensam och isolerad, men tror personen att jag på allvar ska ta intryck av att jag nog är den ”ända” som tror på patriarkatet?  Vore det så så har alla fejkfeminister gjort ett sjukt bra jobb genom att lura mig, och en tycker ju att det är en jävla apparat som satts igång till endast min ära. Nog för att jag kan ta mig själv på för stort allvar, men inte fan tror jag att hela det feministiska samhället är en stor fejk som icensatts bara för att lura mig.

En annan rolig hatkommentar kom här, på luckan och att umgås kvinnoseparatistiskt.

Tycker det är skitbra om tjejer umgås mindre med killar. Grymt skönt att slippa en massa tjattrande. Just att tjejer aldrig kan låta det vara tyst ett tag är skitjobbigt. Har tjejer inget självförtroende eller vad är det som gör att de jämnt måste tjattra om nått nytt när det blir tyst en stund.

Och man ba: okej, men umgås inte med tjejer då? Jag tvivlar på att du blir tvingad till det.

Alltså det är seriöst något jag verkligen undrar över. Alla män som föraktar kvinnor, varför umgås ni med kvinnor? Jag har för vana att undvika umgänge med människor jag föraktar i så hög utsträckning som möjligt.

En annan rolig respons fick jag på twitter. Jag hade skrivit något om jämställda förhållanden och en person ba: ”jag vill ah en kvinnlig kvinna som är undergiven och står vid spisen” (minns ej exakt citat, men andemeningen var denna) och en ba: ”men okej, lycka till?”. Alltså, män får väl vilja ha ojämställda förhållanden om de vill men jag kommer göra vad som står i min makt för att kvinnor ska inse sina intressen och inte vara ihop med sådana fullblodsidioter, och jag kommer aldrig någonsin att inleda ett förhållande med ett sånt jävla mähä, inte ens i hopp om att ”förändra” honom.

Det är klart det finns många män som vill ha en liten nickedocka som passar upp på dem, det är ju bekvämt som fan. Lösningen ligger i att kvinnor ska sluta ställa upp på denna skit. Dessa män måste sluta tro att det är dem jag vädjar till när jag skriver om jämställdhet i relationer. Jämställdheten hänger inte på att några manliga antifeminister blir övertygade, utan på att kvinnor i regel börjar ställa krav på ett värdigt liv.

Nå. Kontentan av detta inlägg är att antifeministtroll är brutalt dåliga på att provocera. Skärp er, fan.

Att man inte förstår betyder inte att man är korkad.

Angående detta med att svara på trollkommentarer så fick jag denna kommentar:

Tycker du mestadels brukar besvara kommentarer så när du inte verkar fatta vad de menar och då är väl de lite intelligentare.

För det första brukar jag för det mesta fråga om jag inte fattar. Men just angående att ”inte fatta” så tänker jag att det inte alls behöver vara så att det är ett tecken på att motparten är intelligentare för att man inte förstår vad hen säger vilket ofta brukas ta för någon slags sanning. Tänk barn till exempel, de är ofta obegripliga. Är det för att de är sanslöst intelligenta?

Det är skillnad på att inte förstå och inte förstå. Vissa saker begriper man inte för att det är för avancerat eller kräver för mycket förkunskap. Jag har sällan några problem med att erkänna att jag inte begriper sådant, för jag tycker inte att det är pinsamt att sakna kunskap. När någon antifeminist kommer och drar avancerade ord, teorier och hänvisar till en massa svåra böcker eller så så brukar jag ta det med en nypa salt. Jag tolkar det i mångt och mycket som en härskarteknik. Det kan absolut vara så att personen faktiskt har något att komma med, men om jag skulle kolla upp varenda bok, film och rapport jag får skickad till mig så skulle jag inte göra annat, och det tycker jag faktiskt inte är värt för att kunna ”diskutera” med antifeminister.

Andra saker begriper man inte för att det är långsökt, dåligt uttryckt eller vilar på en världsbild man inte håller med om. Detta skulle jag säga är fallet i en absolut merpart av alla antifeministkommentarer. Det är ofta långa uppsatser av en massa dravel, svåra ord som saknar relevans i sammanhanget och så vidare. Vissa har dessutom helt omöjligt att typ framföra en tes och liksom komma till någon slags konklusion eller ens förklara vad de vänder sig emot. Inte konstigt då att man inget begriper. Jag tänker inte heller sitta med någon jävla ordbok och läsa samma kommentar om och om igen bara för att kunna diskutera med antifeminister.

Jag tänker såhär: den som på riktigt är intresserad av att framföra ett budskap håller dels en trevlig ton men gör också ansträngningar för att bli förstådd. Dessa personer brukar absolut inte försöka skriva lättläst, snarare motsatsen. De brukar dessutom helt ur tomma luften hänvisa till ”fakta” utan att belägga dem eller ens argumentera för dem. ”Det finns inget förtryck av kvinnor” säger de och då finns det inget mer att säga än ”okej, tack för informationen”. Det är ingen mening med att diskutera. Man kan inte vinna, av följande skäl: