Hur sex skildras.

Första gången jag hörde Tusen systrar så reagerade jag på den här versen:

Vi som fått konkurrens och osäkerhet
istället för en kvinnosolidaritet.
Rensar nu ut porren och romantiken
avlivar myterna och begraver liken.

Jag tänkte: porren, visst, men romantiken? Varför ska den rensas ut? Kan inte romantik vara något vackert? Men jag har börjat förstå det där mer och mer. Jag har börjat förstå varför romantik är problematiskt, och varför det ställs sida vid sida med porren.

I vårt samhälle så finns det en massa idéer om kärlek, om vad kärlek är och vad det ska vara och hur det ska kännas och vad en ska tycka om det (en ska tycka om det). Den kärlek som åsyftas är alltid den romantiska kärleken. Det finns något som kallas romantisk vilket är skildringar av romantisk kärlek.

Idén om den romantiska kärleken är i förlängningen idén om sex. Idén om sex, vad sex är och hur vi borde känna inför det och hur det ska vara, kan omöjligt särskiljas från idén om romantiken. Sexet börjar i romantiken, och därför måste romantiken synas. Det är därför romantiken ställs sida vid sida med porren i ”tusen systrar”, det är för att porren tar vid där romantiken slutar. Romantiken är det rumsrena, det vi alla kan enas kring, porren är romantikens ocensurerade spegelbild. Men vi kan inte förstå porr utan att förstå romantik.

I romantiken konstrueras könsroller. Vi får se ett möte mellan en man och en kvinna. De möts inte först och främst som människor, utan de möts som könsvarelser, som man och som kvinna. Historien som berättas om dem berättas som en historia om en man som möter en kvinna, inte om ett möte mellan två människor.

Det vi ser här är början på den patriarkala dansen, den dans där mannen för och kvinnan följer. Både mannen och kvinnan har sina bestämda steg, sina uttänkta roller, och avviker en från dem hamnar en i otakt och den patriarkala dansen upphör. Kvinnans roll är att bli styrd, men hon vet såklart precis vad hon ska göra för att låta sig styras, hon vet precis hur undflyende hon ska vara, hur charmigt nervös hon ska vara, hur svårtillgänglig hon ska verka. Det ingår i den patriarkala dansen att mannen jagar lite, får anstränga sig lite, men alltid i trygg förvissning om att det just bara är en del i dansen.

Den patriarkala dansen bygger på lögner, lögner som föder osäkerhet. Vi sätter på oss varsin mask, masken som man och som kvinna, och detta gör per automatik att vi inte kan mötas som människor. Den osäkerhet vi känner inför oärligheten i mötet är en känsla som ofta anses vara just kärlek. Vi lär oss att det är den där passionerade nagelbitande telefonkollande osäkerhetskänslan som är kärlek, och att relationer som präglas av trygghet, tillit och respekt är något annat.

När masken väl är påsatt, när den patriarkala dansen väl börjat, kan den inte bara tas av när det passar, när vi plötsligt vill vara jämställda. Vi kan inte dansa den här dansen, spela det här spelet, och förvänta oss att sexet magiskt ska bli jämställt. Om vi ska ha jämställt sex så måste även romantiken vara det. Vi måste sudda ut alla idéer om överordning och underordning som något vackert och romantiskt, vi måste sluta upp med idén att mannen ska föra och kvinnan följa, för det är detta som sedan smittar av sig när vi ska ha sex.

Det går inte att välja och vraka de delar ur den patriarkala dansen en råkar tycka om och välja bort det en inte gillar. Romantiken är ingen jävla buffé, utan det är något en måste acceptera i sin helhet eller förkasta helt. Antingen tar en på sig masken eller så gör en inte det, och tar en på sig masken blir det ett jävla helvete att få av sig den.

Därför måste vi sätta romantiken och porren sida vid sida i det feministiska projektet. Vi kan inte kritisera det ena och blint acceptera det andra, vi kan inte särskilja det patriarkala sexet från de patriarkala relationerna i övrigt. Vi måste angripa problemet som den helhet det faktiskt är, som olika skeden i den patriarkala dansen. Vi måste gräva upp skiten med rötterna och kasta skräpet på soptippen.

Detta är min text på temat Hur skildras sex? i min och Schmenus bloggutmaning. Skriv en du med!

Normbrytande porr.

Jag tycker att ni ska läsa Isaks (ja, vet att jag går ifrån min namnpolicy men känns jävligt stelt att skriva efternamn om min partner) inlägg om det här med frigörande pornografi.

För oavsett hur inkluderande pornografin blir i sitt utbud handlar det fortfarande om arbetare som exploateras. Och i den straighta porren exploateras de som kvinnor och män. Det är en ekonomisk och en sexuell exploatering, samtidigt. Förutom de direkta medicinska fenomenen, skaderisken, smärtan, och så vidare innebär pornografin som lönearbete en alienation. Sexualiteten görs till en handelsvara för kunden. Kunden är ofta en rik, vit man. Det blir hans sexualitet. Kroppen och den sexuella lusten underställs marknaden och huggs av från identiteten.

Detta problem ser jag också med porrdebatten som den ser ut idag. Det är ett jävla fokus på konsumentens upplevelse, hur det kan vara frigörande för konsumenten. Jag vill bara skrika ”Men industrin då? Men arbetarna då?”.

Även om porren skulle vara ”normbrytande” så skulle det fortfarande vara vissa människor vars sexualitet exploaterades som spelade i den.

Tänk till exempel pornografi med transpersoner i, något som vissa verkar uppfatta som normbrytande eftersom transpersoners sexualitet inte brukar lyftas upp. Men är det verkligen deras sexualitet det handlar om? Snarare handlar det om konsumentens sexualitet, och att personen används för att  tillfredsställa den personens lustar. Samma sak gäller för pornografi med människor som har olika slags funktionshinder, olika ”ovanliga” fysiska attribut och så vidare. Det handlar inte om att dessa människor får en plats att utöva sin sexualitet på, det handlar om att de blir exploaterade för att andra människor ska få utöva sin sexualitet.

Är det okej att utnyttja dessa personer, deras kroppar och deras sexualitet, för att skapa en produktion som kan vara kittlande för den genomsnittliga konsumenten? Det är inte så mycket en fråga om normbrytande som någon slags freakshow, där olika människor ska visas upp och exploateras för att konsumenten kanske tycker att det är ”exotiskt” och ”spännande”.

Det enda en gör när en tycker att kommersiell porr är okej om den är normbrytande är att stärka normen om att det är okej att exploatera människor, kapitalistiskt och sexuellt, för att andra människor ska uppnå något, kåthet eller sexuell frigörelse eller whatever. Vi behöver inte förändra porren så att konsumenter kan känna sig befriade av den, vi behöver stoppa den kommersiella exploatering av människors sexualitet som pågår i porrindustrin.

Dessutom; tror någon verkligen på den här metoden? Eller, som Isak skriver; ”När har marknaden givit oss en bra mångfald?”. Porren kommer inte att bli ”fri” så länge den är underkastad kapitalets logik.

Porr igen.

Jag ser att jag har fått en del upprörda reaktioner på det här med porr *ler provokatör*. Skönt att i alla fall ingen tycker att jag moraliserar.

Så nu ska jag förklara lite och reda ut lite frågetecken. Jag tycker inte att porr per definition måste vara förtryckande och exploaterande, däremot anser jag att merparten av all porr idag är det. Detta eftersom porren skildrar män som män och kvinnor som kvinnor, alltså som könsvarelser, alltså det förhållande som är vaggan till alla patriarkala strukturer.

Jag tänker mig att det är väldigt svårt att skapa jämställd porr i ett patriarkalt samhälle utan att ha det som bakomliggande tanke med produktionen. Jag tror alltså inte på kommersiell porr ”anpassad för kvinnor” som då och då lyfts fram som en lösning. Jag anser att jämställd porr måste ta utgång ur ett aktivt kritiserande av patriarkala normer, inte bara ur att en tillgodoser kvinnors efterfrågan. Därav min kritik av att se frågan ur ett konsumentperspektiv.

Jag förstår att det kan vara intressant att försöka skapa jämställd porr och tycker att det är något som ska göras, främst som kritik av porren såsom den generellt ser ut idag men också för att synliggöra normbrytande sexualiteter. Däremot tror jag att porrproduktion som inte har det aktiva syftet att kritisera patriarkala normer är dömda att leda till patriarkala filmer så länge vi lever i ett patriarkat, eftersom patriarkatet är såpass inflytelserikt i hur vi ser på sexuella relationer, även samkönade sådana.

I ett postpatriarkalt samhälle tror jag absolut att det kan förekomma icke normkritisk pornografi som är okej, men tyvärr lever vi inte där än. Tills dess tror jag att det kräver mycket ansträngning att skapa porr som inte reproducerar patriarkala normer.

Jag ser hur det kan vara befriande för kvinnor att konsumera pornografi, på samma sätt som jag ser befrielsepotentialen i S/M-sex. Det tillåter en att släppa tabun kring sexualitet som många går och bär på, det ger utrymme för att resonera kring sin sexualitet med sig själv eller med andra och så vidare. Jag klandrar verkligen inte den kvinna som konsumerar porr. Detta gör inte att jag inte tycker att det är patriarkalt. Hela samhället är patriarkalt, vi måste ändå leva i det och förhålla oss till det och göra motstånd där det är möjligt. Att konsumera porr kan vara ett sätt att göra motstånd mot en kvinnoroll en pådyvlats där en inte ska ha en egen sexuell lust. På samma sätt kan en som kvinna fly patriarkala hemförhållanden genom att ingå i en relation med en man, som troligen också kommer vara patriarkal. Det är också ett motstånd, men ett motstånd som ske inom den patriarkala logiken.

Mitt mål är inte att betrakta porr som ett isolerat problem och avgöra om det fenomenet som sådant är patriarkalt eller inte, utan som ett fenomen som äger rum inom patriarkatet. På samma sätt betraktar jag exempelvis kärleksrelationer; som något som pågår inom patriarkatet och influeras av det väldigt starkt, inte som något är är patriarkalt i sig självt.

Alla fenomen som rör män och kvinnor som könsvarelser som pågår inom patriarkatet måste göra aktivt motstånd för att inte reproducera patriarkatet, till exempel måste en aktivt jobba för jämställdhet i förhållandet om en inte vill ha ett patriarkalt förhållande. På samma vis måste en jobba aktivt med normkritik i skildringar av sex för att inte göra patriarkala skildringar, eftersom vår syn på sex och relationer är såpass formade av patriarkatet.

Jag hoppas att detta redde ut en del. Kan nog vara till hjälp att läsa det här inlägget om min förståelse av patriarkatet om en har problem med detta inlägg.

Porr.

Har fått förfråga att skriva om det smaskiga ämnet porr. Jag vill börja med att påpeka att jag inte är särskilt insatt i porr, eftersom jag själv inte konsumerar någon. Jag utgår från det som jag uppfattar som mainstreamporr.

Min inställning till porr har ändrats en hel del på sista tiden. Innan så var jag helt lugn med att min partner kollade på porr, idag hade jag nog tyckt att det var ganska obehagligt att veta att personen jag hade sex med njöt av att se bilder och filmer med kvinnor som blir objektifierade och utnyttjade i kommersiella syften. Jag skulle nog säga att jag är emot porr, helt enkelt. Jag kan även sträcka mig till att jag anser att det ska förbjudas, i alla fall kommersiellt, med vilket jag alltså inte bara menar att personerna som medverkar i porren avlönas utan också att till exempel amatörporr förekommer på hemsidor som är vinstdrivande. Detta är också en del av porrindustrin, även om själva producenterna av materialet inte får ersättning i form av lön.

Porren innehåller, i de fall det rör sig om lönearbete, en dubbel exploatering, där kvinnor blir exploaterade som arbetare men också som könsvarelser. Som en motståndare till alla former av exploatering tycker jag såklart att detta är oacceptabelt. Jag tycker inte att någon ska behöva sälja ut sig som könsvarelse, jag tycker inte att det ska vara ett yrke som existerar, på samma sätt jag jag inte tycker att prostituerad eller strippa ska göra det. Det är en hänsynslös exploatering av kvinnor.

Det finns såklart en del amatörporr, alltså sådan som görs utan ersättning, något som ofta lyfts fram då porrindustrin diskuteras. Jag har svårt att se det som relevant att viss exploatering sker utan monetär ersättning. Att kvinnor ofta bidrar till sin egen underordning frivilligt är välkänt. Även amatörporren kan som sagt ingå i en porrindustri där människor berikar sig på det hela. Det är dock porren som produceras direkt i kommersiellt syfte som är det stora problemet.

Det största problemet jag ser med dagens porrdebatt är det bedrövliga fokuset på de som konsumerar porren. Ett exempel på detta är när det talas om jämställd porr som en lösning, vilket ofta åsyftar porr där även män blir objektifierade. För mig är detta inte någon lösning. Jag är inte intresserad av ett samhälle där män också görs till sexuella objekt på samma villkor som kvinnor, och jag tror dessutom att det ligger väldigt långt borta. Jag tror säkert att det går att göra jämställd porr, men jag ser det inte som någon lösning på porrens problem.

Ibland verkar människor tycka att det är okej att det finns sexistisk porr så länge det finns bra och jämställd porr också för den som vill. Det är till exempel vanligt att det påtalas att kvinnor också är porrkonsumenter men att porrindustrin inte tillgodoser kvinnors preferenser, till exempel inte objektifierar män. Även om det såklart är ett resultat av patriarkala strukturer att porren är utformad för män så ’är jag skeptisk till lösningar som bygger på att kvinnor ska betraktas som konsumenter på samma villkor som män. Det är inte okej med sexism bara för att det finns ickesexistiska alternativ, anpassningen efter den manliga blicken är inte okej bara för att det också finns ett utbud anpassat för en kvinnlig blick.

Inte sällan lyfts kvinnors roll som porrkonsumenter upp. Resonemanget brukar gå något i stil med att eftersom en massa kvinnor konsumerar och njuter av porr så kan det inte vara förtryckande. Jag har svårt att förstå hur detta är relevant. Oavsett vem som konsumerar porren så är det ett faktum att kvinnor objektifieras i den och exploateras i produktionen av den. Även om slutkonsumenten hade varit enbart kvinnor så hade det varit förtryck. Det är till exempel mest kvinnor som konsumerar bh:ar som säljs med sexistisk reklam, det gör inte sexismen i reklamen okej.

När en säger att en är emot porr så kan det sägas att en ”moraliserar” och ”förtrycker” kvinnor som finner en frigörelse i att konsumera porr. I mina ögon är detta ett fullkomligt ovidkommande perspektiv på frågan. Även om någon kvinna kan finna frigörelse i att se på porr så är det inte särskilt relevant i förhållande till de kvinnor som exploateras inom porrindustrin. Det finns gott om kvinnor som finner frigörelse i andra kvinnors förtryck, såsom kvinnor som nyttjar hushållsnära tjänster så de ska kunna få avlastning från hushållsarbetet och satsa på karriären. Det gör inte att hushållsnära tjänster, porr eller liknande är något bra eller feministiskt. Feminism måste handla om kollektiv kamp för alla kvinnors rättigheter, inte om privilegierade kvinnors rättigheter att förtrycka och objektifiera andra kvinnor på samma villkor som män.

Jag är emellertid ganska ointresserad av att syna enskilda personers porrkonsumtion, det är produktionen som är problemet och det som måste angripas. Att människor konsumerar porr i det sexistiska samhälle vi lever i är inte konstigt. Men jag anser att industrin och fenomenet är problematiskt.

Om porr och självkänslomyten.

Löwengrip har skrivit ett inlägg om porr och att det är helt okej med hen om hens partner kollar på porr.

Det handlar alltid i grund och botten om sin egen självkänsla. Om jag är trygg med mig själv vågar jag hålla mina egna gränser bättre, att inte ställa upp på saker och ting som jag inte vill. Och om jag är trygg i min relation spelar det ingen roll om personen kollar på porr. Det är som vanligt att man ska fundera ut en lösning genom att hitta syndabocken. ”Det är porrens fel” som nu är på tapeten. Att det är det som ger om kvinnor press. Det är bullshit säger jag. Hitta en sund relation till dig själv och din partner istället. Då kommer du inte längre må dåligt över det.

Detta är ett perfekt exempel på något som jag skulle vilja kalla ”självkänslomyten”, alltså idén om att självkänsla är något som är sprunget utifrån ens inre och inte något som påverkas av ens omgivning. Att en liksom bara kan ”ha” självkänsla och en sund relation till sig själv som är fast och beständig oavsett vad som sker.

Nej, jag tror inte heller att det bara är porrens fel (vem tror det egentligen) men jag tror att förväntningar på kvinnor som presenteras i en massa olika sammanhang spelar en väldigt stor roll för hur kvinnor uppfattar sig själva.

Jag känner själv att min självkänsla hamnar i botten när jag kollar på reklambilder med perfekta kvinnor, och tänker mig att jag skulle kunna känna liknande om min partner kollade mycket på porr med kvinnor i som var mycket snyggare/sexigare/bättre i sängen än vad jag var. Jag tror också att jag skulle kunna känna viss press kring att själv agera liknande, speciellt om det var något min partner efterfrågade. Detta beror inte på att jag har en i grunden ”dålig självkänsla” utan på att jag är en social varelse som påverkas av min omgivning. Givetvis spelar ens självkänsla roll för hur lättpåverkad en är, men det går inte att komma ifrån att vi alltid reagerar på yttre påverkan. Hur stark du än är ”i sig själv” så påverkas du av omgivningen. Om du är tillsammans med någon som vill att du ska vara på ett visst sätt i sängen är det troligt att du påverkas i den riktningen och gör saker du kanske inte skulle ha gjort annars.

Vidare så byggs ju självkänslan upp genom hela livet, och om en lever i ett samhälle där det råder vissa ideal kring hur kvinnor ska vara i sängen så kan det bli svårare att bygga upp denna självkänsla. Det är alltså inte så att vi går påverkade genom livet tills dess att vi får kontakt med en person som blivit väldigt påverkar av porrideal, utan detta är ett samhällsfenomen som alltid påverkar oss, och även påverkar vår självkänsla. Givetvis spelar det roll vad vi lär oss att uppfatta som ”naturliga” förväntningar i sexuella sammanhang.

”Självkänsla” är inget som bara finns där utan något som skapas. Det är dessutom ett privilegium att kunna ”sätta gränser” och bygga upp en stark självkänsla, olika människor ha helt olika förutsättningar för att kunna göra detta. Om en hela livet får lära sig att en ska leva upp till vissa ideal för att vara något värd är det såklart ganska troligt att en också själv anammar den synen på sig själv och då är en mer mottaglig inför andras idéer om hur en bör vara. Människor som pratar om självkänsla som lösningen på det ena och det andra borde fundera mer på vad som krävs av omgivningen för att självkänsla ska kunna skapas.

Det är inte okej att förstärka könsroller bara för att man är kvinna.

FumikoFem har skrivit ett bra inlägg om Lina Neidenstams serie Maran, som är en sexserie i folksagemiljö. Vi har även diskuterat detta en del på twitter. Neidenstam gör tydligen sin serie för ett projekt som handlar om att kvinnor ska ge ut porr för att göra könsfördelningen lite jämnare. Det är en tanke jag absolut ställer upp på, jag tror att det är skitbra om kvinnor blir mer bekväma i att tillverka och konsumera porr eftersom jag tror att det ger oss mer makt över vår egen sexualitet.

Men Neidenstam har också sagt att skildringar som är ofeministiska plötsligt på något sätt skulle bli feministska bara för att en kvinna är upphovsmannen. Det tycker jag är ett jävligt problematiskt förhållningssätt. Könsroller och könsmaktsordningen upprätthålls både av kvinnor och av män. Kvinnor kan inte komma undan med att sprida misogyni bara för att de är kvinnor. Exemplet hon tagit är att en våldtäktsscen kan vara feministiska om en kvinna gjort den.

En våldtäktsscen som är menad att verka som sexuell upphetsning kan fan inte vara feministisk, inte i sig. Sättet den tillkommit på kan vara feministiskt i den meningen att det är en kvinna som ligger bakom trots att porrbraschen är så mansdominerad, men att den i sig själv skulle var feministisk är bara en väldigt märklig sak att hävda. Jag fattar absolut inte hur det kan vara feministiskt att låta sexuellt våld förekomma i en skildring som är menad att vara upphetsande. Jag tror inte att sådana skildringar måste vara problematiska men jag har svårt att under några omständigheter se dem som feministiska.

Jag tycker att kvinnor ska skapa mer porr men det handlar inte om att porr skapad av kvinnor per automatik blir feministisk. Däremot så tror jag att kvinnors sätt att se på sex och kvinnors behov skulle hamna mer i centrum. Jag tror också att män har ett försprång när det gäller utforskandet av sin sexualitet eftersom det är mer accepterat för dem att konsumera porr, vilket gör att man får lättare att ta reda på vad man gillar och inte gillar. Om kvinnor i högre grad gjorde och konsumerade porr på egen hand skulle de kanske ha mer önskemål vid samlag.

Men fler kvinnor i porrbranschen tjänar inget till om de inte också förändrar porren och skapar porr utifrån sitt eget perspektiv istället för att se till vad manliga konsumenter kan tänkas vilja ha. Däremot tror jag att Neidenstams nya bok är alldeles förträfflig och kommer absolut lägga vantarna på den så snart det går.

Mer porr.

Vad folk skriver under porrinlägget, det hade jag faktiskt inte förväntat mig, men det är kul.

Paradoxalt nog började jag själv porrsurfa först när jag skaffade min pojkvän. Jag hade gjort det lite innan men tyckt att det var så genant och jobbigt att jag la av med det. Sen blev jag väl mer bekväm med min sexualitet och tog upp det hela igen.

Porr som fenomen kan ibland vara så himla utskällt från feministiskt håll, vilket jag tycker är synd. Det är vettigt att problematisera porr men ofta så tenderar man att generalisera ihop all porr i en enda kvinnofientlig sörja, även tecknad porr och sexnoveller.

Även om många vågar börja porrsurfa när de blir äldre så tror jag att det här dubbla tabut mot kvinnor som surfar porr, alltså dels det från gamla konservativa värderingar om att kvinnor inte ska ta för sig sexuellt och dels från antiporrrörelsen, gör att många, speciellt kvinnor, drar sig för att upptäcka sin sexualitet så tidigt som de skulle vilja.

Porr.

Tänkte precis lägga mig i sängen och börja fylleporrsurfa när jag kom och tänka på följande: hur vanligt är det egentligen att kvinnor nyttjar porr och vilken porr nyttjar de?

Själv läser jag bara noveller eftersom jag är för rastlös för film. Jag tycker inte att det är så jävla sexigt heller.

Konsumerar ni porr(här avses alltså alla typer av sexuella skildringar). Om inte, varför? Fantiserar ni tillräckligt bra själva? Och om ni gör det, vad för porr?

Gud vad förvirrande när folk tycker olika.

Malin Siwe skriver en synnerligen idiotisk ledare i Expressen om att man minsann inte borde få hångla på tunnelbanan. Det uppfattas tydligen som stötande. Hon drar en parallell till att ha samlagsrum på skolor, vilket jag ändå tycker är ganska skilt från offentligt hångel.

Förutom att vara en moralkärring så skriver Malin också att det är märkligt att folk försvara offentligt hångel samtidigt som det så att säga ligger i tiden att vara moralist. Detta tycker Malin är förvirrande.

Det underliga är att det offentliga hånglet har så många försvarare i en tid som annars sätter upp nya gränser för sexualitet i det privata. Statligt anställda får inte bo hotell som har porr i utbudet på tv:n och inte kolla porr i datorn på ledig tid på tjänsteresa. Trots att det tittandet är alldeles frivilligt och högst enskilt.

Man får då anta att Malin inte tror på det här med att olika åsikter och rörelser kan existera i samma tid. Jag kan meddela att det tack och lov kan göra det! Rörelse och motrörelse existerar samtidigt. Gud va bra!

Jag kan till exempel se en mycket rimlig förklaring till denna förvirring i den ”svenska” inställningen till detta: sexliberalerna blir mer högljudda just eftersom det finns så många moralister som ska komma och förstöra. Om det inte fanns en så stark rörelse mot allt som har med sexualitet att göra så skulle åtminstone inte jag vara särskilt engagerad i frågan.

Jag menar herregud. Vi lever i en tid där en statligt anställd inte få titta på porr på sin fritid. Är inte det sinnessjukt? Det är inget annat än ett oförlåtligt ingrepp på den personliga friheten och det borde vem som helst med minsta gnutta vett i kroppen fatta. Och just därför är det så viktigt att alla som är emot denna nypuritanism höjer sina röster emot denna ordning.

En tickande porrbomb?

En sak jag tänkte på när jag läste detta är en gammal Cosmopolitan-tidning jag har där det finns ett reportage med rubriken ”hans dator – en tickande porrbomb”. Visst är det en fin och dramatisk rubrik? Hemskt kul tycker jag, det där med porrpanik.

Jag förstår förvisso varför vissa tycker att det är jobbigt att ha en partner som kollar på porr även om jag verkligen inte bryr mig, men att folk blir förvånade när de upptäcker att deras partners gör det är fan fantastiskt. Herregud, folk kollar ju på porr, speciellt killar har en tendens att göra det (tror det är typ 2/3-3/4 av alla snubbar som har en relation som gör det), så hur kan man förvänta sig något annat?

Måste leta upp tidningen och visa. Det var så fint.