Det kunde ha varit du eller jag.

Jag tror knappast att jag är den enda som förfasat mig över rubriken ”att vara i strid är bättre än att knulla” i Metro idag. Artikeln går i korthet ut på att man i ett reportage har kommit fram till att norska soldater i Afghanistan har en  otrevlig inställning till kriget de deltar i. Den norska försvarsledningen har utlyst krislarm och med all önskvärdhet uttryckt att detta inte är acceptabelt. Detta är givetvis populistisk smörja, för att denna situation från början uppstått år 2010, vid styre av ett land som deltar i kriget med sk fredsbevarande trupper (de kanske inte är fredsbevarande, men som jag har förstått det fyller de någon slags stabiliserande funktion, de ska med andra ord inte aktivt föra USA:s krig).

Man har i otaliga psykologiska experiment bevisat att tröskeln mellan att vara en helt normal, moralisk människa till att bli ett monster inte är så jävla hög som vi vill tro. I strid uppstår sånt här: man är under högt psykiskt tryck, vill distansera sig från situationen genom att skämta, går på adrenalin som pumpas ut i strider, måste av naturliga skäl distansera sig från fienden och göra denna omänsklig eftersom ingen normal människa fixar att döda människor som hen uppfattar som just människor med känslor, familjer och liv på regelbunden basis utan att balla ur fullständigt. Det är för tungt att inse att det man gör är att ta livet av folk, helt enkelt. Lösningen blir då att se det hela som en abstrakt lek, ett tv-spel, en spännande upplevelse. Man gör allt för att förbise det faktum att man, avlönad och med fara för sitt eget liv, avslutar folks liv.

Detta är inget som ett fåtal enskilda individer gör, detta gör i princip alla i mer eller mindre utsträckning och detta har länge varit känt. I strid har få människor möjlighet att agera utifrån sina gängse moraliska principer, vilket innebär att de inte heller kan hållas skyldiga för det (om det inte handlar om även i sammanhanget extrema grymheter, såsom tortyr av godtyckligt utvalda offer). Den som ska hållas skyldig för sådant är alltid försvarsmakten som organisation, och det ska alltid finnas en bred kontroll av att soldaterna handlar rätt. Det måste finnas ett otroligt exakt regelverk för vad en soldat får och inte får göra, för om soldaterna tillåts handla godtyckligt så kommer det i många fall att leda till grymhet.

Jag är trött på att man spelar förvånad när sånt här sker, ungefär som när den där videon med Amerikanska soldater som sköt på civila läckte ut. Allvarligt: vi vet detta! Vi vet att människor kan bli otroligt grymma i pressade situationer, och det har ni som arrangerar skiten det yttersta ansvaret att undvika. Krig är fan på tok för allvarligt för att bli föremål för populistiskt skitsnack och lösa löften om ”utredningar”.

11 reaktioner till “Det kunde ha varit du eller jag.”

  1. Nu kommer jag låta hur dum som helst, men, jag säger det iaf: Hur kan det vara försvarbart/nödvändigt för västvärldens länder att delta i krig? Helt seriöst, detta är 2010, hur kan USA tillåtas att fortfarande leka sandlådemobbare (menar dagismentaliteten men tolka det som ni vill)? Det är underbart hur det är för fredens skull. Lite som föräldrar som slår sina barn för att de slagit ett barn på dagis. Barn gör inte som man säger utan som man gör. Ja, jag kallar U-länderna för barn, de ser upp till landet overthere & idoliserar dem. Vilket budskap sänder de ut när de går in i länder, ockuperar & börjar styra & ställa? Kan de verkligen fördöma Kina, Israel eller något annat land när de gör precis samma sak som dem själva?

    1. Jag tycker det stinker kolonialism att vilja ”uppfostra” u-länder (fast det handlar ju egentligen om pengar, som alltid), precis samma sak som vi gjorde när vi tog slavar i Afrika. De enda rimliga anledningarna till krigsföring enligt mig är 1. om ett land är ett hot för omvärlden 2. om två stater (på rimliga grunder) kräver samma landområde. Men vi i västvärlden krigar med andra länder för att avsätta en regering eller skapa demokrati kan bara bli fel, då demokrati är en process som måste få ta tid. Det är ju inte som att vårat system varken gick snabbt att få fram eller är perfekt på något vis.

      USA anser ju sig själv vara symbolen för att det fina som västvälden står för: frihet, demokrati och coca-cola, USA är helt enkelt ett jävligt uppblåst land. Dock tror jag inte USA ”tillåts” föra sina krig, bland annat så hade de inte tillåtelse att gå in i Irak, FN gav klartecken först efteråt. Jag tror helt enkelt att ingen vågar mucka mot USA och därför låter man dem hållas. Bättre att de bombar skiten ur talibanerna än ur oss, tänker man. Sen så låtsas man att det handlar om att vi försöker kriga in ”sunda” demokratiska ideal, för att rättfärdiga det för sig själv.

      Jag tycker inte du låter det minsta dum, sluta nedvärdera dig själv va.

    1. Oh nej, hemska tanke. Israel är så jävla rättfärdiga och fina.

      När jag tänker på Israel-Palestina-konflikten så känns iden om en stor judekonspiration inte så jävla avlägsen trots allt.

  2. Demokrati är något de bör upptäcka för sig själva & det kan inte tvingas fram, det har du alldeles rätt i. När USA drar bort sina trupper från Irak (när det slutar vara lönsamt) kommer de med största sannolikhet att röstar fram ett ärkepucko som lovar att fixa allting & så är karusellen igång igen. Fast då kommer ingen att gå emellan (oljan är då slut & det finns ingen anledning att lägga sig i).

    Land of the free, kallar dom sig inte för det? Konsumtionshysteri, en alldeles för rik medelklass, en alldeles för fattig arbetarklass. Hemlöshet, mord, rån, våldtäkter, seriemördare, fina saker det där. Coca Cola, McDonalds och Disney är några av världens största företag. Hur kan världens största företag bli så stora när de är så ytterst onödiga? Människor behöver varken läsk, tecknad film eller skräpmat för att (över)leva, det har dessutom motsatt effekt på ens hälsa. Välståndet har sitt pris heter det, men det är ju bevisat att det är den undre medelklassen som har högst BMI, en intressant paradox.

    Det är inte bara U-länderna som idoliserar USA. Sverige kallas, efter vad jag förstått, för mini-USA av dess nordiska grannar. Landet Lagom lider av mindervärdighetskomplex och apar efter i allting. Det är ingen slump att nästan alla filmer och tv-serier som sänds på tv är amerikanska. Det är inte för att de är bättre (våra europeiska grannar är duktiga på kultur, de gamla öststaterna gör både intressant film, konst & musik) det är för att vi vill vara dem. Ser vi tillräckligt många kriminalserier kanske vi får samma typ av brottslighet i Sverige (låt oss göra psykopaterna kreativa & dessutom: rädsla höjer konsumtionen, win-win).

    Jag stod chockad när USA gick in i Irak trots att utredningarna visade att Irak inte hade några massförstörelsevapen & FN vägrade gå med på det. Ingenting hände. Det kom senare fram att man ljugit, det hade minnsann inte funnits några atombomber precis som rapporterna sa, det hade de hittat på. Och ingenting händer. Det hade varit det gyllene tillfället att vidta någon form av diciplinerande åtgärder men hur uppfostrar man världens största och mäktigaste land? Vem ska ställa sig bakom något sådant?

    Israel-Palestina… Varför står USA bakom Israel i vått och torrt? Vad vinner de på det? Är världen rädda att de ”stackars” judarna fortfarande ska vara traumatiserade efter andra världskriget & därför får de bete sig lite som de vill, för de vet ju inte bättre och det är ju så synd om dem? Är det en ursäkt att förfölja ett annat folk för att man själv blivit förföljd i tusentals år?

    1. Trist om vi är kända som mini-usa. Jag har alltid uppfattat Sverige som USA-fientligt i alla fall politiskt men det kan nog stämma att vi hämtar mycket kulturella referenser därifrån, kanske mer än andra.

      Som jag har förstått israel-palestina-grejen så handlar det dels om att folk som bestämde i USA då judarna tilldelades landet var judar/hade många kontakter som var judar. Det judiska inflytande i väst är ju långt större än det muslimska. Sen handlade det givetvis om att kompensera för förintelsen, på den tiden var ju alla helt lamslagna och tyckte att judarna förtjänade guld och juveler. Detta låter säkert antisemitisktiskt, men det är faktiskt sant att judendom sen andra världskriget varit betydligt mer accepterad och daltad med, av naturliga skäl, såklart, men ändå. Sen är det också så att många väldigt rika familjer är judiska, vilket ju har sina förklaringar i att judar runtom i världen varit förbjudna att äga mark, vilket har lett till att de blivit duktiga på affärer istället.

      Sen tror jag att de drivs av islamhat snarare än judekärlek. Kriget mot terrorismen och så vidare. Om man läser i amerikansk media om Palestinakonflikten så refererar man ständigt till hamas som terrorister, trots att de är folkligt valda. Så fort Israel har gjort fel så döljs det. Jag minns att jag läste en artikel där det var ett israeliskt stridsplan som skjutit på civila för att komma åt Hamas, i artikeln försökte man få det att framstå som att det var Hamas fel att israelerna skjutit fel. Dessutom så har israels regering också terroristkopplingar som jag förstått det.

  3. Du behöver inte vara PK för min skull, jag förstår att man kan ha åsikter om Israel utan att det rör sig om antisemistism. (Fast USA ser inte skillnaden, minns du hur det blev rabalder över Mel Gibsons Passion of the Christ, den skulle vara antisemististisk för att judarna dödade Jesus. Öh? Dödade de inte Jesus? What? Har kristnahögern inte läst Bibeln?)

    Tror du inte islamhatet är konstuerat då? Man måste ha en ”gemensam” fiende för att binda ihop människor, Hitler valde judarna, amerikanerna valde muslimer.

    Israel och Palestina beter sig lika illa båda två men jag ser det lite som att Israel är den som attackerar och Palestina den som försvarar sig. Att försvara sig känns mer ok, ett ockuperat land kan inte göra annat än att självmordsbomba (Här är vi! Ser ni oss! Det här fungerar inte! Hjälp!) när ingen vill hjälpa till & lyssna.

  4. Jag har inte läst artikeln och har ingen aning om hur krigssituationen ser ut just nu men vad tusen gör norska trupper där nere? Det reagerade jag på, kanske för att jag är väldigt efter och trodde bara att det var amerikanska trupper som välte fram i sina pansarvagnar. Och allt du beskriver om att pumpa upp sig för att klara av att ta liv är helrätt, men jag har alltid applicerat den strategin på amerikaner som är uppväxta med hjälteglorian man får när man går ut i strid och gör gott för hemlandet, och att man blir en riktig man först då. Hela patriotgrejen som matas in i så många redan som små. Ja, eller helt enkelt blir uppplockade från gatan och blir lovade ära. Men vad får norskar ut av det här? Hero of war-statusen är väll knappast lika påtaglig där?

    Och förlåt, jag sitter bara och svamlar massa skit i ditt kommentarfält.

    1. Men sluta säga att du skriver skit!

      Det är både danska, svenska och norska trupper där. Jättemånga länder är med och ”upprätthåller demokratin”. Nu innan valet har det förts mycket debatt om huruvida man ska ta bort de svenska trupperna eller ej, men då borgarna vann så ser det ut som om dem får stanna.

      Att vi deltar beror på att vi i väst gemensamt måste ”stå upp för demokrati, frihet och mänskliga rättigheter”. HÅHÅ!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *