Självklart är det inte det och självklart har ”vi” inte vunnit ett jävla skit. USA kommer bara fortsätta med sin menlösa fjantkrig tills de har fulländat 1984-samhället. Idioti är vad det är.
Etikett: USA
USA.
Just nu känner jag bara att det är förbannat skönt att slippa bo i USA. Som många andra svenskar har jag hyst ett stort hat mot landet under min politiskt medvetna tid. På ett sätt är det med skadeglädje som jag nu ser landet gå under som en följd av infantilitet och oförmåga att göra rimliga prioriteringar. Det är på ett sätt en seger att få det svart på vitt att en politik som bygger på att lämna de svaga i samhället åt sitt öde, att för ständigt krig och låta företag få frikort inte fungerar. Det är också fascinerande att en så blomstrande nation nu riskerar att fullständigt kollapsa och att jag kommer få se det hända.
Visst är det tragiskt, för det som har skett är i praktiken ett stort rån på den amerikanska befolkningen. Regeringen har konsekvent gjort fullständigt orimliga prioriteringar som spelat företagsintressen rakt i händerna och det ska man såklart lida för. Tyvärr verkar det nu vara som så att de frön till uppror som finns ligger hos den fanatiska kristna högern.
Även om det uppror som kommer är infantilt konservativt så kommer jag att njuta av att se USA befinna sig i djup kris och folkligt uppror. För närvarande känner jag att det kvittar vad som sker landet, bara de förlorar sig ställning världspolitiskt är jag nöjd.
Jag säljer arbetskraft, inte mitt liv.
Det är klart Sj vill slå vakt om sina varor men att kameraövervaka anställda utan deras kännedom borde fan i mig vara olagligt. Alla borde ha rätt att veta vilken övervakning de utsätts för på sitt arbete.
Jag hörde för några dagar sedan att det tydligen krävs att man ska genomgå drogtester när man yrkesutbildar sig inom MTR, som har hand om driften i tunnelbanan. Jag visste inte ens att detta var lagligt i Sverige, jag har alltid förknippat det med de dåliga anställningsvillkorens förlovade land USA.
Vidare så har det tydligen blivit vanligare att man kräver fullständigt utdrag ur belastningsregistret vid arbetsintervjuer. Jag tycker att det är berättigat att kräva utdrag som är relevanta för den tjänst man söker, typ som att folk som jobbar med barn måste uppvisa utdrag ur sexualbrottsregistret, men att kräva hela utdraget bara för att är ett jävla ofog. I princip ska man vara fri när man har avtjänat sitt straff.
Samtidigt så blir rökförbud på arbetstid förbjudet på fler ställen. Vissa försöker till och med dra till med att man inte ens får röka på sin lunchrast, vilket jag tycker är galenskap. Vissa kanske tycker att det är rimligt att förbjuda rökning på arbetstiden men jag tycker att det är en jävligt äcklig signal man sänder ut: arbetsköparen köper inte bara ”arbete”, utan faktiskt full rätt att förfoga över din kropp under åtta timmar om dagen.
Var vill jag komma? Jo, till att arbetares integritet inskränks mer och mer och att det är en utveckling som måste upphöra. Jag vill inte ha det som i USA, där det är standard även för det mest okvalificerade och minst ansvarsfulla skitjobb att kräva både utdrag och pissprov.
Jag vill se lagstiftning emot detta omgående. Det finns säkert nån som tycker att arbetsköparen borde ha ”rätt” till att se om deras anställda tar droger eller har begått brott. Men en anställning ska inte vara fråga om den anställdes karaktär, det ska handla om man kan utföra jobbet på ett korrekt sätt. För annars säljer man inte bara sin arbetskraft under en begränsad tid, utan faktiskt själva sitt liv.
Appropå att ”stämma skiten” ur folk.
I samtalet så säger Kissie också att hon tänker ”stämma skiten” ur Nyheter24. Till Dagens Media så bekräftar Kissie att hon skickat in en stämningsansökan mot Nyheter24. Kissie kommenterar vidare till Dagens Media att hon har ”mycket skit om Nyheter24 som skulle göra dom rädda”.
Taget från min favoritsida gossips.se.
Jag tycker den här grejen med att Kissies ska ”stämma skiten” ur nyhter24 är så jävla rolig. Tror hon att hon bor i USA eller? I Sverige så stämmerviväl liksom inte skiten ur folk på det sättet.
Hon beter sig som Paris Hilton, som hon hade hur mycket tillgångar som helst och kundaköpa så coola advokater att hon i princip står över lagen. Jag undrar vad hon tror.
Om fas tre och arbetslösheten.
Nu har folk börjat trilla in i fas tre av arbetslöshet.
Personligen är jag inte orolig för min situation. Jag är ganska anställningsbar och kan i värsta fall vidareutbilda mig utan problem, mina föräldrar har pengar (inte mycket, men tillräckligt) så det är nog ingen risk att jag inte kan betala mitt uppehälle. Det värsta som kan hända är att jag måste skära ner på min ölkonsumtion ett halvår.
Men jag tänker på alla dem som är lite keffa. Som har svårigheter med att röra sig eller tala eller som har någon form av socialt handikapp. Fan vad jobbigt det måste vara.
När jag först fick nys om fas tre så skrev jag om det här på bloggen, och då var den en tjej som tyckte såhär:
Ja, fy fan! Arbeta för ersättning? Det låter ju fasansfullt likt ett… jobb? Jag bor i ett land utan arbetslöshetsersättning och känner rent spontant att om man som arbetslös inte bara erbjuds ersättning utan även sysslesättning så är ju det dubbel jackpot. Meningen är väl ändå att arbetsföra medborgare ska försörja sig själva? Att ersättningen kommer först (i hela 450 dagar!) är en obeskrivlig lyx!
Hon bodde för övrigt i USA. Jag kan väl bara säga att det finns en anledning till att jag inte skulle vilja flytta dit under några som helst omständigheter. Den vidriga individualismen, den äckliga entreprenörsandan, detta ständiga ”alla vill om de kan”- tänk. Jag orkar inte med det. Det finns en anledning till att USA är ett av de mest klassegregerade i-länderna.
Regeringen har ett ansvar och det är att ta hand om medborgarna. I det ingår att ta hand om de som har det sämst men framförallt att i situationer som denna stimulera ekonomin så att det finns jobb. Om det nu innebär att satsa pengar i den offentliga sektorn eller på yrkesutbildningar skiter jag i, men det är banne mig regeringens ansvar.
Det enda jag personligen kan göra är att söka en jävla massa jobb och hoppas på att någon vill ha mig. Jag personligen kan inte förändra arbetsmarknaden, av uppenbara skäl. Det enda jag kan göra är att försöka vara bäst, så att jag klarar av konkurrensen. Och det är mycket riktigt det alla försöker göra. Så fort du slår upp en tidning så finns det reportage om hur du ska göra för att bli mer konkurrenskrafting på arbetsmarknanden. Allt från att skaffa en ny frisyr till att gå en retorikkurs.
Problemet med detta är att det kanske fungerar för den enskilda individen men det fungerar inte för att sänka arbetslösheten totalt. För tråkigt nog kan inte alla vara bäst. Tråkigt nog finns det gott om folk som helt enkelt är lite keffa. Som man helt enkelt helst inte anställer om det finns någon annan tillgänglig, även om den skulle göra jobbet lika bra. Det är detta som Moderaterna vägrar fatta i sin arbetslinje: det kommer alltid att finnas ett par sämsta tio procent!
Om man nu ska ha denna fas tre så föreslår jag tre åtgärder för en mer human behandling av arbetslösa:
- Låt de 5000 som företaget som tar emot denna hemska börda vi kallar arbetskraft gå till personen istället. Hen gör ju trots allt ett jobb, och borde därför får högre ersättning än om hen inte gör det. Dessutom förstår jag inte varför ett företag ska få pengar för att ta emot gratis arbetskraft.
- Ställ krav på företaget att de ska vidareutbilda personen på något sätt. Man ska inte bara slava utan att få minsta lilla ut av det hela.
- Försök få majoriteten av alla jobb till sektorer som faktiskt tjänar samhället. Som sjuvården. Jag ogillar nämligen tanken på att privata företag ska profitera på ett stort samhällsproblem.
Mer Islamofobi och övervakningsmani är att vänta.
Det var länge sedan jag blev så ledsen över en nyhet som över denna, en man sprängde sig på Drottninggatan och Carl Bildt tycker att det är ”försök till terrordåd”, vilket det uppenbarligen är. Killen har lämnat ett brev där han skriver om att vi ”för ett krig mot Islam” (vilket jag kan hålla med om) och att Lars Vilks är dum.
Terrordåd är ju trist, men vad som är etter värre är den övervakningsmani och islamofobi som kommer med dem. Detta kommer bara bli ytterliggare ett argument för mer övervakning, mer poliser, för ett ”tryggare samhälle”, för ett tätare samarbete med USA i ”kriget mot terrorismen”. Ta er jävla trygghet och ert jävla terroristkrig och kör upp den i röven, jag tänker inte ställa upp på detta. Ni vet väl att om man är rädd så har terroristerna redan vunnit, de vinner om vi förändrar vårt samhälle efter deras vilja!
Sen blir jag så trött på alla företrädare för ”äkta Islam” som ba: ”detta går emot Islam”. Måhända gör det det, men faktum kvarstår att religion suger för det bygger avstånd mellan människor och får folk att göra vansinniga grejer. De flesta heliga texter innehåller uppmaningar som går emot vad vi anser okej idag, typ Jihad eller att man ska stena bögar, så att påstå att religion är endast fint och gulligt är lögn.
Faktum är att de flesta terrordåd görs av människor som är religiösa, så att förneka kopplingen däremellan vore idioti, ungefär som att förneka kopplingen mellan borgerlig regering och utförsäkringar. Jag blir så arg på hur man totalt avskriver religionen ansvaret för detta genom att påstå att det inte är ”äkta”, vem fan bryr sig? Det är ju ändå i den kontexten det uppstår, vilket innebär att det är där en måste bekämpas.
Ingen ska behöva vara tacksam för att de får mat på bordet, det är en jävla rättighet.
Det här med välgörenhet. Jag har innan uttryckt mig lite kring det här, om hur folk konsumerar välgörenhet som accessoarer.
En sak som är väldigt intressant med det nästan bara är människor som röstar höger som visar upp sin välgörenhet på det viset. Vet ni varför? Jo för att ingen ska kunna säga att de röstar moderat för att de är egoistiska. I USA är det här med livsstilsvälgörenhet ohyggliga vanligt, rika fruar ägnar sig åt att ge leksaker till barn som en hobby för att plåstra om sina dåliga samveten en smula. Sverige håller på att utvecklas mer och mer åt USA i det här avseendet, för ett tag sedan gjorde Foki nåt jävla utspel på ett dagis och gav de små söta barnen en massa godis (givetvis i utbyte mot att få lägga ut deras bedjande och tacksamma ansikten på sin blogg, för att spä på sin image som nåt jävla helgon, behöver jag nämna att jag blev direkt äcklad av hennes perspektivlöshet) och nu tycker Katrin Zytomierska att det är så himla sorgligt att nån kan få stå utan julklappar(!) på självaste julafton.
Jag har sett både Mogi och Blondinbella säga att de röstar moderat för att kunna skänka mer pengar till välgörenhet. Det dem gör är att få något som annars skulle ha varit deras plikt i samhället att vara deras fria och således även mycket goda val och dessutom få lite mer pengar på kuppen. För om de verkligen skulle skänka varje skattekrona till välgörenhet skulle de nog inte klaga, men nu råkar de vara så att varje välgörenhetskrona ger mycket mer ”karma” än en skattekrona, eftersom den är frivillig.
Idag har vi ett samhälle där folk hamnar i dåliga situationer, till exempel när de blir utförsäkrade trots sjukdom. Detta samhälle har delvis skapats av Katrin Zytomierska som röstade moderat (eller i alla fall kampanjade för moderaterna, så jag antar att rösten hennes hamnade där också). Nu skapar hon en insamling för fattiga barn. Är det bara jag som tycker detta stinker dubbelmoral?
Det handlar väl om att Katrin har ett behov av att få cred var gång hon gör något fint, istället för att acceptera att betala de där extra skattekronorna som hade kunnat göra att dessa barn inte hamnade i den aktuella situationen. Detta är mycket egoistiskt och tyder dessutom på en djup oförståelse för vad det är att ha ett bra liv, för ingen mår i långa loppet bättre av att få slumpmässigt utdelade almosor av folk.
Jag håller med Clara här. Sociala skyddsnät skapas av att det finns en viss grundtrygghet i ett samhälle man kan räkna med. Ingen ska behöva känna sig beroende av någon livsstilsvälgörenhet för att få vardagen att gå ihop. Ingen ska behöva vara tacksam för att de får mat på bordet, det är var och ens förbannade rättighet.
Är man dum ska man fan lida.
Jag har inte orkat kommentera hela den här wikileaksgrejen än. Jag tycker att det är en korrupt skitvärld vi lever i där man helt utan att blinka stämplar en en våra viktigaste kämpar för demokratiska friheten såsom yttrandefrihet och informationsfrihet till terrorist.
Att Assange har fått en internationell anmälan på sig för en (vad jag vet en ganska vag misstanke om) våldtäkt är bara absurt, eftersom man helt enkelt inte efterlyser folk internationellt för sådana ganska milda brott (här kan man hamna i ändlösa diskussioner om huruvida våldtäkt är milt eller inte, men låt oss nöja oss med att det aldrig tidigare har skett att någon blivit internationellt efterlyst på grund av en våldtäkt, och att det sker när det gäller just Julian Assange stinker fan korruption. Det har inget att göra med att nån vill ha tuffare tag mot våldtäkt, det är enbart en fråga om att Sverige vill ha hit Assange för att sedan kunna skicka honom till USA där han i egenskap av rättighetslös terrorist kan torteras i nåt schysst läger).
Men fan vad jag blir arg på att alla bara blir så himla oroliga för att de tydligen inte kan ha hemligheter längre. Jamen om ni hade haft rent mjöl i påsen hade ni inget att oroa er för (observera återkoppling till FRA-debattens mest efterblivna argument om att den medborgare som inte begick brott inte skulle bry sig om de blev övervakade eller inte).
Och dessutom: är man dum ska man lida. Det enda som händer nu är ju att USA får stå sitt kast för uselt skött diplomati, för klantiga formuleringar. Jag hoppas att det där diplomatiska förtroendet aldrig någonsin återupprättas, jag vill se USA brinna och gå under i ett hav av eld och lava för det är vad de förtjänar, detta jävla pissland, denna sammanfattning av precis varenda liten grej som gick fel med mänskligheten.
Hur mycket naturresurser kräver krigsföring (och Mogis tunikor)?
Detta är väl egentligen ingen nyhet för någon, eftersom vi har blivit bombarderade med snarlik information i ca 5 år. Vi överanvänder naturens resurser, det är synd om miljön, jorden går under och så vidare. I ärlighetens namn är jag faktiskt förvånad över att vi ”bara” överskrider våra resurser med 50 %, jag trodde att det var minst det dubbla det rörde sig om.
Vad jag däremot skulle vilja veta är hur mycket av dessa utsläpp som kan kopplas till krigsföring. Då ska man såklart se till hela kedjan: produktion av vapen, återuppbyggnad av infrastruktur, leveranser av SPAM till Amerikanska soldater som inte klarar sig utan det och så vidare. Det är kanske en präktig frågeställning, men jag skulle gärna se krigsföring sättas i ett moraliskt perspektiv utöver det uppenbara: att man dödar folk.
Jag skulle också vilja veta hur stor del som kommer från Mogis shopping.
Det kunde ha varit du eller jag.
Jag tror knappast att jag är den enda som förfasat mig över rubriken ”att vara i strid är bättre än att knulla” i Metro idag. Artikeln går i korthet ut på att man i ett reportage har kommit fram till att norska soldater i Afghanistan har en otrevlig inställning till kriget de deltar i. Den norska försvarsledningen har utlyst krislarm och med all önskvärdhet uttryckt att detta inte är acceptabelt. Detta är givetvis populistisk smörja, för att denna situation från början uppstått år 2010, vid styre av ett land som deltar i kriget med sk fredsbevarande trupper (de kanske inte är fredsbevarande, men som jag har förstått det fyller de någon slags stabiliserande funktion, de ska med andra ord inte aktivt föra USA:s krig).
Man har i otaliga psykologiska experiment bevisat att tröskeln mellan att vara en helt normal, moralisk människa till att bli ett monster inte är så jävla hög som vi vill tro. I strid uppstår sånt här: man är under högt psykiskt tryck, vill distansera sig från situationen genom att skämta, går på adrenalin som pumpas ut i strider, måste av naturliga skäl distansera sig från fienden och göra denna omänsklig eftersom ingen normal människa fixar att döda människor som hen uppfattar som just människor med känslor, familjer och liv på regelbunden basis utan att balla ur fullständigt. Det är för tungt att inse att det man gör är att ta livet av folk, helt enkelt. Lösningen blir då att se det hela som en abstrakt lek, ett tv-spel, en spännande upplevelse. Man gör allt för att förbise det faktum att man, avlönad och med fara för sitt eget liv, avslutar folks liv.
Detta är inget som ett fåtal enskilda individer gör, detta gör i princip alla i mer eller mindre utsträckning och detta har länge varit känt. I strid har få människor möjlighet att agera utifrån sina gängse moraliska principer, vilket innebär att de inte heller kan hållas skyldiga för det (om det inte handlar om även i sammanhanget extrema grymheter, såsom tortyr av godtyckligt utvalda offer). Den som ska hållas skyldig för sådant är alltid försvarsmakten som organisation, och det ska alltid finnas en bred kontroll av att soldaterna handlar rätt. Det måste finnas ett otroligt exakt regelverk för vad en soldat får och inte får göra, för om soldaterna tillåts handla godtyckligt så kommer det i många fall att leda till grymhet.
Jag är trött på att man spelar förvånad när sånt här sker, ungefär som när den där videon med Amerikanska soldater som sköt på civila läckte ut. Allvarligt: vi vet detta! Vi vet att människor kan bli otroligt grymma i pressade situationer, och det har ni som arrangerar skiten det yttersta ansvaret att undvika. Krig är fan på tok för allvarligt för att bli föremål för populistiskt skitsnack och lösa löften om ”utredningar”.
