lagstiftning – Fanny Åström

Samtyckeslag innebär inte omvänd bevisbörda.

När man diskuterar den så kallade samtyckeslagstiftningen så tycker folk att det skulle vara rättsosäkert, eftersom det innebär en omvänd bevisbörda. Jag förstår inte varför människor tror detta, ingen har väl sagt att den grundläggande rättsprincipen om att man inte ska döma någon om det finns rimligt tvivel om hens skuld magiskt skulle upphävas i och med detta.

Problemet med dagens lagstiftning kring våldtäkt är att personer kan frias i fall som rörande kvinnan med Aspergers. Hon kanske inte har sagt nej rakt ut, men gärningsmannen har inte heller brytt sig om hennes åsikt i frågan. Jag ser det såklart också som problematiskt att hennes diagnos har spelat en så stor roll i avgörandet, men det jag ser som det mest upprörande är att killens beteende i sig inte setts som nog för ett fällande. Jag tycker att kvinnans ”svårtolkade signaler” är helt irrelevanta i det här fallet för även om hon bara varit helt passiv (alltså inte sagt nej och ryggat bort som hon gjorde) så hade jag ändå tyckt att han skulle fällas.

Enligt hennes berättelse vaknar hon av att den kille som bjudit in henne tillsammans med en annan drar upp henne och släpar henne till toaletten. Då har alla andra gått hem. Den andra killen, vi kan kalla honom Max, föser sedan ut den förste från toaletten och låser dörren.
Max försöker få av hennes byxor. Hon försöker ta sig därifrån. Max ryter till att hon ska sluta försöka dra sig undan för att annars kan han bli våldsam. Han får av hennes byxor, trycker henne mot tvättstället och våldtar henne. Hon ber att han ska sluta. Hon kräks i en papperskorg. Sedan minns hon inget förrän hon vaknar upp ensam på toalettgolvet.

Den som är intresserad av sin sexpartners medgivande går inte bara på på det sätt som den här killen har gjort enligt beskrivningen. Han har med all önskvärd tydlighet genom sitt agerande visat att han gett blanka fan i om hon ville eller inte. Han bar henne ju fan upp till toaletten, bara den saken borde vara nog för att förstå att han inte varit särskilt intresserad av hennes känslor och åsikter.

Jag tycker inte att man ska bli dömd för våldtäkt om man har haft skäl att tro att personen i fråga är med på noterna men inte fått ett uttalat ”ja”, det vore orimligt. Däremot fungerar ju sex i regel som så att man faktiskt kan förstå huruvida en person vill eller inte om man vill förstå. Om en person inte under akten eller innan gett något gensvar på ens närmanden, om man själv har stått för alla initiativ och om personen verkar oentusiastisk kan det vara på sin plats att fråga. Om man dessutom tidigare betett sig hotfullt och demonstrerat sitt fysiska överläge har man ännu mer skäl att tro att personen kanske inte är helt positivt inställd. Den som vill veta om en person vill ha sex med en kan under de allra flesta omständigheter lätt ta reda på detta, och om så inte är fallet så ska det såklart räknas som en förmildrande omständighet.

Den här mannen har inte varit intresserad av att veta om offret vill ah sex med honom eller inte. Han har betett sig hotfullt och haft all anledning att tro att hon inte är med på noterna. Såvida han inte har någon slags förståndshandikapp så bör han bli dömd, om inte rätten bedömer att historien som sådan är icke trovärdig. Om inte dagens lagstiftningen räcker för att döma en person som uppenbarligen inte haft någon som helst respekt för sitt offers vilja i frågan så tycker jag att en samtyckeslagstiftning bör införas.

Detta innebär inte att bevisbördan ska vara omvänd. Historien som rätten grundar sitt beslut på ska såklart vederläggas alldeles oavsett, och det tror jag inte att det har funnits delade meningar om. Men om historien som kommer fram ser ut som den gör i det här fallet, då tycker jag att det ska bli en fällande dom.

Vi behöver en samtyckeslagstiftning.

Läs detta av Hanne Kjöller om våldtäktsmålet mot flickan med Aspergers. Det är verkligen vidrigt. Hennes slutsats är följande:

Här öppnar hovrätten för en helt ny syn på samtycke. Psykiskt sjuka, utvecklingsstörda, dementa eller andra med ”svårtolkade uttrycksformer” får helt enkelt finna sig i att våldtas eftersom juristerna inte tycker de säger nej på rätt sätt.

Med grund i detta så kan jag mer och mer tycka att en samtyckeslagstiftning vore på sin plats. Inte så att bevisbördan ska vara omvänd, alltså att man ska behöva bevisa att samtycke getts, men att man om rätten kommer fram till att det har funnits anledning för en att känna tvivel kring om personen ville eller ej ska bli dömd för våldtäkt.

Det ska inte krävas att man säger ”nej” rakt ut eller knuffar bort personen (inte ens det verkar alltid räcka), har man inte på något sätt sagt eller visat att man vill så borde det räcka. Speciellt i fall som detta, när flickan blivit intvingad på toaletten till att börja med. Då finns det anledning för henne att känna sig hotad och därför inte våga göra tydligt motstånd.

En våldtäkt består ju inte bara av själva sexet utan även av situationen innan. Inte så att den som flirtat till att börja med inte ska kunna säga nej, men det är naturligt att anta att någon som varit på innan är intresserad av att fortsätta om inte annat signaleras. Däremot en person som inte visat intresse tidigare bör absolut tillfrågas om man känner för en ”snabbis”, det är väl inte så konstigt?

Jag funderar själv om jag hade vågat säga nej i den situationen. I ett främmande hus, full, med en kille som släpat mig med till en toalett. Klart som fan man är rädd. Om killen hade varit det minsta intresserad av vad hon ville hade han frågat, men det var han inte. Att hon då inte sa nej spelar fan ingen roll, skulden ligger helt och hållet på honom.

Om denna dom kvarstår är det ett bevis på att den nuvarande lagstiftningen inte är tillräcklig.

Jag hoppas innerligt att Kd för sota för detta.

Jag blev verkligen himla ledsen när jag läste att steriliseringen vid könsbyte blir kvar. För det mesta hyser jag inget större hopp om ett bättre samhälle men i steriliseringsfrågan så gjorde jag verkligen det, jag trodde verkligen att det skulle ros i hamn. Nu tror jag förvisso bara att det är en tidsfråga innan man faktiskt tar bort det korkade kravet men det är sorgligt att ett parti med så marginellt väljarstöd som Kd tillåts ha det inflytandet, tillåts ytterligare skjuta upp en förändring som egentligen aldrig skulle ha behövt vara nödvändig. Ändå är folk nöjda, ty det har ju trots allt gjorts framsteg (kravet att vara ogift har tagit bort):

Det här kan man leva med. Det är ett bra steg framåt, där det tidigare har varit helt låst. Ibland tar det tid att komma i mål, men det är bättre än att det tar tvärstopp.

Att säga att ”det här kan man leva med” i en fråga där det rör sig om institutionaliserade övergrepp på transsexuella är bara absurt. Säg det till alla de personer som nu trots allt kommer tvingas till sterilisering.

Kd har inte ens sagt definitivt nej, de har bara sagt att man ska ”gå försiktigt fram” med att förändra lagstiftningen. Så otroligt fegt. Man sabbar för en massa människor och man gitter inte ens säga att man faktiskt är av åsikten att man som transsexuell inte ska få skaffa barn utan gömmer sig bakom en massa blaj om försiktighet. Hade ni inte kunnat vara lite mer försiktiga när ni började med utförsäkringarna eller arbetslinjen?

Det är viktigt att vi står fast vid försiktighetsprincipen och inte rusar iväg med lagstiftning. Den här frågan behöver vi titta lite djupare på.

Försiktighetsprincipen är ju en bra grej på det stora hela men i det här fallet tycker jag att den borde appliceras omvänt. Om man ska ha statlig tvångssterilisering så anser jag att man ska ha jävligt goda skäl för det, inte tvärtom. Det är inte de transsexuellas sak att bevisa att de ska ha rätten att kunna skaffa barn, det är Kd:s sak att bevisa att de skulle sakna rättigheten.

Ett vanligt argument folk droppar är att tvångssterilisering skulle ske för de transsexuellas egen skull, av medicinska skäl. Ungefär som att steriliseringarna av fattiga och ”hysteriska” kvinnor kan tänkas ha motiverats med att de ändå inte kunde ta hand om ett barn. Jag har för det första aldrig innan hört talats om att man skriver in medicinska nödvändigheter i lagboken. Eftersom tvångssteriliseringen inte bara innefattar att själva möjligheten att skaffa barn hos människan tillintetgörs utan även innefattar att man måste förstöra eventuella ägg eller sperma man har fryst in så torde det vara ganska uppenbart att det inte rör sig om någon omtanke utan är en fråga om någon slags folkhygienisk tanke. Fräscht.

Att den här lagen har varit kvar tills nu är en jävla skam och jag hoppas innerligt att Kd för sota för detta i nästa val, liksom jag vill att alliansen som helhet ska få sota för att de givit efter för Kd:s krav.

Att tänka innan man talar.

Det här med Amanda Schulman: hon menar säker inte att alla män ska slå varandra heller, det tror jag inte. Hon menar väl att alla ”dumma” män ska slå varandra. Dumma män för Amanda Schulman är typ rakade, muskulösa killar med fängelsetatueringar alternativt Fritzl. Det är bergis det som är hennes sinnebild av det manliga svinet, att hennes egen Alex också skulle kunna vara ett svin har hon inte tänkt på.

Men det här inlägget, det är så klumpigt formulerat att det inte är okej. Klart man skriver fel ibland, det gör jag också, men då går jag i alla fall ut på bloggen och skriver en ursäkt eller gör en uppdatering i inlägget eller så. Plus att jag aldrig skulle skriva så fel som hon gör, så att det tolkas som att hon vill ha ett samhälle enbart befolkat av kvinnor. Jag tycker inte att det är värt att ha överseende med en människa som uppenbarligen inte bryr sig om hur hon framstår.

Jag har svårt att sympatisera med en människa som skriver att hon ”skiter i” om vissa brukar våld mot andra, faktiskt. Jag tycker inte att det är okej att skriva så under några omständigheter. Det är ungefär som alla de som tycker att våldtäktsmän bör kastreras. Jag undrar när vi återinförde den medeltida lagstiftningen där man högg av handen på den som stulit. Det hade inte varit okej i något annat fall, man när man pratar om sexuellt våld är det tydligen ett acceptabelt straff att skära av folk kroppsdelar.

Min Jantelag för bloggare!

Igår så käkade jag middag med mina föräldrar och deras vänner. Plötsligt säger en av dem följande: ”men ni, den där jantelagen, är inte den jävligt underskattad?”. Jag är den första att hålla med. Eller, egentligen gillar jag inte jantelagen, men jag hatar folk som måste hålla på och snacka om hur kass den är. För det första tycker jag att det är ganska rimligt att ha utgångspunkten att man inte är förmer än andra, för det andra så brukar jantelagsmotstånd snarare vara något slags ursäkt för att få fortsätta vara en vidrig skrythals.

Tydligen så har det lagts fram en motion på att lagstifta bort jantelagen genom att låta eventuellt jantelagsförtryck ingå under diskrimineringslagstiftningen. Lite gamla nyheter, förvisso, men det gör mig helt jävla galen, det här tjatet om den så kallade jantelagen.

Min generation har fått det itutat i sig att de alltid är värda precis allting, att de aldrig gör fel och att alla motgångar som drabbar dem bara är ett resultat av att omgivningen inte begriper dem, antingen på grund av den så förhatliga jantelagen, kvinnoförtryck, avundsjuka eller nån annan skit. För vi är alltid alltid de finaste, smartaste, snyggaste och bästa och ingen kritik riktad mot oss kan vara berättigad. Detta märks fruktansvärt tydligt på bloggar.

Ganska ofta händer det att någon bloggare uttrycker en kontroversiell åsikt för att ”provocera”. Sen vill man ju såklart att den personen ska försvara sin åsikt, för åsikter ska väl inte vara någon gullig liten accessoar man har, det ska ju vara något grundat i verkligheten och på vettiga resonemang, som man ska kunna försvara. Men icke! Personen tycker då att ”vi faktiskt har åsiktsfrihet” och ”då får man tycka som man vill” vilket jag ”inte borde ifrågasätta” för hen har faktiskt ”rätt till sin åsikt”. Förvisso, men det gör dig också till en idiot!
Någon tycker att Kissie är en ytlig idiot. Då handlar det om att folk är avundsjuka för att hon är snygg och har pengar. Kissie hamnar i blåsväder på grund av jantelagen! Stackars Kissie. Dessutom tar Lars Ohly Kissies pengar! Kissie tycker att skatt är stöld och att vänstern inte kan skilja på mitt och ditt. Man undrar hur många skattpengar som slösats på Kissies uppenbarligen helt misslyckade skolgång.
Folk tycker inte att Bella&Tyra show var den bästa webb-tv:n. Då blir Tyra arg och måste ta en bloggpaus för att hennes läsare är illojala. Inte kan det ha varit så att de helt enkelt röstade på det program de tyckte var bäst, väl?
Tyra skriver ett idiotiskt inlägg om att man kanske borde inför åldersgräns på att skaffa barn. Folk blir arga. Tyra tycker att hennes läsare borde skaffa sig ett ligg och att de är dumma i huvudet som inte fattade att hon skämtade. Kul skämt Tyra! Skitkul! Jag fattar inte varför folk inte bara kan tänka en liten aning innan de snackar istället för att slänga ur sig en massa halvfärdiga åsikter som man inte kan försvara när det kommer till kritan.

Kissie, Tyra och Blondinbella, jag har nyheter åt er! Jag tycker era liv verkar roliga, ni har vällästa bloggar, tjänar mycket pengar, får en massa uppmärksamhet, shoppar jättemycket och är totalt distanserade från vad er konsumtion eller era röster i valet har för konsekvenser för någon annan än er själva. Jag avundas er, ni verkar ha det så jävla skönt i era små livsstilsbubblor. Så ja, jag är avundsjuk.

Men när jag kritiserar er så är det inte på grund av min avundsjuka, det är för att jag tycker att ni verkar vara brutalt inskränkta och jobbiga personer med helt onyanserade världsbilder och en total avsaknad av känsla för kollektivt ansvar. När jag kritiserar era åsikter är det inte för att jag försöker inskränka er yttrandefrihet, utan för att jag tycker att ni borde tänka till en aning. Och för att jag tänker mig att folk kanske är intresserade av att ha underlag för det man tycker. Ja, jag utgår faktiskt från att folk har anledningar till att tycka som dem gör, inte bara har åsikter för sakens skull.

Så jag skulle vilja formulera en modern jantelag, speciellt anpassad för bloggare.

Du skall inte tro att du är den vackraste, klokaste, snyggaste, sexigaste, smartaste, mest avundsvärda människan på hela jordklotet.
Du skall inte tro att du är klokare än de som ifrågasätter vad du tycker och tänker på goda grunder.
Du skall inte inbilla dig att du är bättre än/vet mer än/är förmer än alla dina läsare.
Du skall inte tro att du är bra på något som vissa utbildat sig i flera år för att göra bara för att du har en blogg som många läser.
Du skall inte skratta åt eller förakta dina läsare som grupp.
Du skall inte tro att hela Sverige ständigt följer vartenda steg du tar.
Du skall inte tro att du har något slags åsiktsmonopol och att du ska kunna basunera ut dina åsikter utan att försvara dem utan att bli ifrågasatt.
Du ska inte avfärda alla ”elaka” kommentarer som strunt eller avundsjuka, utan ibland tänka över om det kanske kan ligga något i dem.