Svar på en väldigt bra feministfråga.

På feministfrågestunden fick jag denna fråga av Fredrik (som vissa tror är samma person som Patria, men jag måste säga att jag tycker att Maja är mer lik) som jag faktiskt vill ägna ett eget inläggg.

Fanny, som jag ser det är den svenska feminismen ”kidnappad” av radikala och boktavstroende falanger, ungefär som vänster-rörelsen på 1970-talet.
När personer som Maria Sveland eller Unni Drougge uttalar sig för kvinnorna/feminismen, blir många män och kvinnor negativa till F-ordet.
Hur ser du på detta och vad är vägen framåt?

Jag tycker att det här är en väldigt viktig fråga. Jag kan tycka att feminismen har blivit kapad av personer som bara är intresserade av att ha något att luta sig tillbaka på när de beter sig som skitstövlar. Jag kan även tycka att det finns ett extremt medelklassperspektiv inom feminismen som jag ogillar. Jag är betydligt mer intresserad av att kvinnor t.ex. får mer arbetsskador, genomgående låga löner för skitviktiga arbeten och blir nekade hjälp från samhället på grund av sitt kön än att det finns färre kvinnliga chefer.

Jag skulle personligen inte använda begreppet ”kapa” när jag talar om 70-talsfeminismen eftersom det inte direkt fanns någon feministisk rörelse innan det (den våg som ledde till kvinnlig rösträtt hade dött ut). Jag kan tycka att den typen av feminism som representeras där har varit väldigt viktig, men att den kanske har överlevt sig själv. Den är väldigt kärnfamiljscentrerad och behandlar mycket frågor om arbetsfördelning i hemmet, barnuppfostran och, som nu, skilsmässor. Jag är mycket mer intresserad av en generell normkritik och inte bara kritiserande av ojämlikheter inom kärnfamiljen.

Delar av det som 70-talsfeminismen faktiskt lyckats ändra är viktigt anser jag. Som till exempel utredningarna om sexhandel och mäns våld mot kvinnor som har spelat stor roll för hur man i Sverige har stiftat lagar och bemött vissa problem. Jag är inte helt säker på var jag står i frågan om sexhandel men jag tycker att det är bra att vi i Sverige har ett strukturellt perspektiv på frågan. Jag ser även kvinnojourer som ett resultat av denna feminism. Jag tycker att det är viktigt att prata om hur kvinnor faktiskt missgynnas på grund av sitt kön och jag tycker att 70-talsfeminismen har lyckats bra med att aktualisera och göra något åt många av dessa frågor.

Jag blir dock väldigt matt på diverse manshat och ständigt offerförklarande av kvinnor. Därför anser jag att man inom feminismen måste lägga mer fokus på nedbrytande av könsroller överlag och inte bara de könsroller som drabbar kvinnor hårt. Jag tycker att feminismen ska ha ett större fokus på hur vi alla kan bli friare och helare som människor om vi slipper pressa in oss i heteronormen, tvåsamhetsnormen och så vidare.

Kort sagt kan man väl säga att jag anser att den klassiska ”män är djur/mäns våld mot kvinnor”-feminismen har överlevt sig själv och måste bytas ut mot mer genus och mer generell normkritik.

Detta var kanske ett skitrörigt svar men det får gå. Jag hoppas att det var tillfredsställande ändå.

Det är problematiskt att män vill profiliera sig som svin, och att företag profiterar på det.

Det här med sexistiska ”skämt” är så jävla lamt. Så otroligt jävla lamt.

Som dessa t-shirts som säljs på topman. Topman är liksom ingen lite turistaffär på drottninggatan. Det är en stor och, som jag förstått det, ganska trendig kedja. Och så har man ett visst ansvar, det tycker jag faktiskt. Det är ju inte som att företaget står och faller på sexistiska t-shirts.

Den första, som jag antar ska lika tjejer vid djur, är ju bara sådär tråkigt höhö-ig att jag inte orkar. Den andra är dock helt enkelt inte okej. Vissa tolkar det som ursäkter för att man brukar våld mot sin flickvän, jag tror väl inte att det var det som var syftet när den ”författades” men det handlar ju uppenbarligen om ursäkter för diverse olika sviniga beteenden (förolämpningar, otrohet etc).

Även om det inte rör sig om direkt våld så är det ytterst problematiskt att killar vill profiliera sig själva som svin. Ungefär som kvinnor som vill profiliera sig som blåsta blondiner. Jag kan inte se humorn i det, ärligt talat. Jag tycker bara att det är osmakligt profiterande på könsroller och dessutom ovanligt tråkig sådan.

Varför försvarar Jimmie de som kränker honom?

Alltså. Jimmie Åkessons debattartikel om att man öppnar riksdagen i storkyrkan är rätt lustig på många sätt, men det roligaste är väl ändå att han försvara den tradition som han blev så otroligt kränkt av förra året när Eva Brunne höll en predikan om att man inte ska vara rasist.

Jag ställer mig stark emot att man öppnar riksdagen i storkyrkan. Det är inte för att jag tycker att vi ska ha en imam där istället, jag tycker inte att det ska vara religiöst betingat alls. För sekularisering som jag är.

Vi behöver inte förbjuda andra kulturyttringar för att få plats för vår egen.

När folk snackar om det här med att värna om den svenska kulturen blir jag så konfunderad. Alltså, jag har absolut inget emot att folk är svenska, stolta över sitt ursprung och liknande, men det är ju skillnad på det och att vilja förtrycka andra kulturer. Om ni nu är så himla stolta över ert ursprung så är det väl bara att praktisera det, och så kan ni låta andra vara stolta över och värna sina ursprung. Jag förstår inte det stora problemet.

Sen är det skitfånigt med folk som uppfattar det som rasistsikt att hissa svenska flaggan eller sjunga nationalsången, det är himla fel tycker jag. Men vi behöver inte förbjuda andra kulturyttringar för att få plats för vår egen.

Jag är inte rasist men…

En grej jag blir så trött på är folk som säger såhär: ”jag är inte rasist men….(lång jobbig utläggning om att man ska bevara det svenska)”.

Grejen är att skiter fullkomligt i huruvida du är rasist eller inte, även om din åsikt inte är rasistisk så gör inte det att jag automatiskt håller med på något sätt.

Alltså, jag vet att rasist är ett himla laddat ord så jag fattar ju varför folk håller på så, men jag tycker att det är tråkigt att så himla mycket fokus hamnar på vad man kallar sig och inte vad man faktiskt tycker.

Dessutom är det väl jävligt ovanligt att folk kallar sig rasister, man kan ju faktiskt ha väldigt rasistiska åsikter i vilket fall.

”Vi” har ju så inte vunnit kriget mot terrorismen.

Alltså, orka att Barack Obama tycker att vi har ”vunnit mot terrorismen”. Man får väl anta att kriget är slut då, eller?

Självklart är det inte det och självklart har ”vi” inte vunnit ett jävla skit. USA kommer bara fortsätta med sin menlösa fjantkrig tills de har fulländat 1984-samhället. Idioti är vad det är.

Bögar är inga vandrande smittbärare.

För en gångs skull håller jag verkligen med DennisM. Här har han skrivit om att bögar (män som har haft sexuellt umgänge med män, skriver bögar för enkelhetens skull) tydligen inte får ge blod i Sverige. Det är ju väldigt konstigt, kan jag tycka, för det här med att bögar skulle löpa större risk att drabbas av HIV är väl ganska motbevisat? Och även om det nu är så att bögar oftare har HIV så kan man faktiskt testa blodet, så det känns inte motiverat alls.

Jag skulle även vilja veta vad som klassas som sexuellt umgänge. Vad jag vet så är risken för HIV lite större vid analsex, men även heterosexuella har analsex och jag antar att många bögar mest ägnar sig åt oralsex och petting.

Det är väldigt trist att detta lever kvar än idag, det är ju såklart en produkt från när HIV sågs som ”bögcancer”. Var som är ännu tråkigare är att han får kommentarer som denna:

Homosexuella får inte ge blod eftersom det är en risk för HIV. HIV smittar via blod det är därför. Ganska enkelt. Det är en risk, inte för att dom är homosexuella utan det är bara riskfyllt.

När jag läser detta så blir jag lika förvånad som när folk pratar om mödomshinnan. Tror folk på detta längre? Tror folk att bögar är några slags vandrande smittbärare. Tråkigt är vad det är, och jag tycker att det är bra av Dennis att ta upp det hela. Jag måste säga att jag är riktigt förvånad över att dessa föreställningar fortfarande lever kvar.

Sannolikheten för att en pedagog på dina barns förskola skulle ha burka är så jävla liten att det bara är fånigt att bygga ett argument på det.

Kommentarerna under detta inlägg av Lady dahmer är ju bara för mycket. Ta denna som exempel.

Skulle du välja ett dagis till din son där alla pedagoger bär ansiktstäckande slöjor?

Det här läser man så jävla ofta när det diskuteras burka och nikab och jag blir bara så jävla trött på att höra det. Under mitt liv har jag sett typ tre personer som burit burka, och jag har aldrig i hela mitt liv stött på en person med burka eller nikab i sitt yrke. Aldrig!

Jag kan bli så trött på att man måste ta upp sådana här ickeproblem när frågan diskuteras. För det första har jag aldrig ens hört talas om en pedagog som haft burka eller nikab på jobbet. Snälla, ta ett jävla exempel på en enda gång det skett i Sverige innan ni börjar gasta om att ”så kan vi ju inte ha det”.

Jag anser inte att man ska ha större rättigheter än någon annan bara för att man har en viss tro, och därför tycker jag såklart att man på en arbetsplats ska kunna ställa krav på klädsel. Men vi behöver faktiskt inte lagstifta kring det för den sakens skull. Om det är ett hinder i arbetet så kommer folk med dessa plagg inte att anställas. Och redan som det är idag så möter man väl så otroligt mycket fördomar att man aldrig skulle få jobb.

Människor som inte bär burka är inte en marginaliserad grupp i samhället, även om vissa försöker få det att låta så. Det kommer helt enkelt aldrig att ske att alla pedagoger på en förskola eller skola har burka. Det skulle ju fan vara ett under om ens en person hade det, allvarligt talat.

Sen skulle jag också vilja ifrågasätta den här uppfattningen som finns om att det är så jävla viktigt att se folks ansikten. Alltså, det är ju klart att man får bättre kontakt men för mig är det knappast som att jag blir nervös om jag inte ser den jag pratar meds ansiktsrörelser. Man kan faktiskt relatera till människor på andra sätt. Det känns ganska trångsynt att hela avvisa att personer som täcker ansiktet skulle kunna vara pedagoger.

Och visst om du har något emot att dina barn går på förskolor där personalen har burka. Sätt dem på en annan förskola då! Men grejen är att sannolikheten för att du över huvud taget ska behöva göra det valet är så otroligt liten att det bara är fånigt att basera ett argument på det.

Elfte september.

Idag har jag blivit avrådd från att åka tunnelbanan eftersom någon terrorist kanske skulle få för sig att fira tioårsjubileet av 11 september. Nu har jag förvisso inte planerat att åka tunnelbana men jag kan väl känna att det kan vara värt att dö för att man vägrat vara rädd och anpassa sitt liv efter detta.

Jag minns att jag vägrade delta i den tysta minuten vi hade i skolan. Varför minns jag inte men såhär i efterhand kan jag väl tycka att det fanns en himla massa att sörja, även om man inte fattade det då.

Drabbas av lite nostalgi nu med tanke på hur jävla naiv man var. Jag fattade ju ingenting då, fattade inte vad som skedde eller varför och inte heller de konsekvenser det fick, hur det diskuterades i media och så vidare.

Och nu när det ska skrivas om det så är jag betydligt mycket mer intresserad av att höra om konceptet ”kriget mot terrorismen” än hur mycket folk sörjer sina familjemedlemmar. Alltså, det är ju skittrist att dessa människor dog, men jag orkar fan inte lyssna på mer vältrande i martyrskap.

Använd inte feminismen för att rättfärdiga era unkna rasistiska värderingar.

Herregud vad trött jag blir på folk som ska berätta om hur dåligt islam är. Alltså, jag har aldrig försvarat Islam som religion och jag kommer inte göra det heller. Lika lite som jag försvarar kristendom eller judendom. Religion ställer till en massa problem i världen, jag vet om den saken.

Jag tycker inte att någon ska ha speciella rättigheter på grund av sin religion. Jag tycker inte att man ska acceptera våld bara för att det är religiöst betingat. Jag tycker inte att omskärelse är okej och jag tycker inte att tvång är okej.

Men när man säger att man vill få bort kvinnoförtrycket ur en religion genom ett förbud mot slöjor så undrar jag om man egentligen är så intresserad av de kvinnor som förtrycks. Är det någon som på allvar tror att kvinnor som tvingas bära slöja på något vis får det bättre genom att det förbjuds? Det handlar snarare mer om att det finns en företeelse man ogillar, som känns främmande, som man letar skäl för att förbjuda. Och då drar man till med den där om kvinnoförtryck för att det är ju så himla viktigt att kvinnor inte förtrycks. Det handlar om att ge sin rasism en aura av pk, att försvara sina unkna fördomar med feministisk retorik.

Dessutom bär många slöja av egen vilja. Det är klart att de har blivit uppfostrade till att bära slöja av sin kultur, men när det kommer dit är det fortfarande deras val och de kan avstå. Vi skulle väl inte säga att vi var tvingade att ha höga klackar bara för att vi har levt i ett samhälle som ständigt uppmuntrar det.

Nej, men man vill göra något för dessa kvinnor så måste man jobba annorlunda. Kanske driva mer riktad kvinnojoursverkssamhet? Men om vi bara förbjuder slöja rakt av så kommer det enda som händer att vara att dessa personer får sin frihet än mer kringskuren, och om man ska söka skaffa legitimitet för detta ur ett feministiskt perspektiv så kan jag väl sådär på rak arm säga att feminism måste handla om vilken frihet dessa kvinnor i slutänden faktiskt har, inte om att spackla kosmetika över ett problem som är så otroligt mycket djupare än att det går att få bort genom att förbjuda ett jävla klädesplagg.