Dag: 25 april 2012

Feministskola.

Tja bloggen! Nu har min feministskola kommit upp här. Den ligger på Bloggkommentatorerna istället eftersom Cravingz ska lägga ner. Trist. Jag är lite fundersam inför om det funkar att ha samma koncept på bloggen eftersom inläggen blir väldigt långa, vilket inte är vad man förväntar sig där. Kanske att jag ska skriva lite kortare istället, jag vet inte. Jaja, säg vad ni tycker!

G-punkten.

Intressant detta att en studie bekräftar g-punktens existens först nu när många under en lång tid redan tagit den för sann i sitt prat om g-punktsorgasm hit och dit. G-punktens existens är i alla fall omdiskuterad.

Personligen kan jag säga att jag har erfarenhet av att få så kallad vaginalorgasm, om det nu var för att g-punkten stimulerades eller inte vet jag ej, men faktum är att många personer kan komma utan stimulans av klitoris. För mig är det enklare att komma så vid sex och dessutom skönare.

Ofta hävdas det att kvinnor enbart kan komma vid stimulans av klitoris vilket jag tror leder till en del missförstånd. Klitoris är ju större än den lilla ”knappen” som syns så det kan ju mycket väl vara så att de gånger man kommer utan att någon har smekt ”knappen” så rör det sig ändå om att man blivit stimulerad där, men folk tolkar denna utsaga som om direkt och medveten stimulans av klitoris är det enda som funkar vilket inte stämmer.

Bild av klitoris i sin helhet.

Jag förstår varför man är ivrig att hävda detta eftersom det rör sig om att sätta kvinnors njutning mer i fokus än vad den är idag, vilket såklart är en väldigt viktig fråga. Då kan det vara relevant att påpeka att inte alla kvinnor kommer vid omslutande (penetrerande) sex men att framställa det som att den enda vägen till kvinnlig orgasm (utom i några få undantagsfall) är att aktivt stimulera klitoris tror jag är kontraproduktivt. Snarare ska man uppmuntra kvinnor till att själva testa genom onani och att styra sin partner.

Vissa menar att iden om g-punkten är skadlig för kvinnlig sexualitet eftersom det kommer leda till att kvinnor i regel antas kunna få orgasm vid omslutande sex men jag tycker att det känns som en ganska tunn problembeskrivning. För människor med ett intresse av att tillfredsställa sin partner borde det spela mindre roll vilka föreställningar man har om hur människor får orgasm eftersom man i en sådan situation snarare försöker uppnå någon slags dialog och lyssna in partnerns behov.

Man ska såklart inte använda detta som skäl till att sprida myter om kvinnlig anatomi som inte är vetenskapligt belagda men jag tror i sig inte att det är ett hot om man skulle upptäcka att vissa kvinnor kan komma på andra sätt än genom stimulans av klitoris. Snarare är det bra att kvinnlig sexualitet och anatomi faktiskt för en gångs skull är i fokus nu när alla vill veta om denna g-punkt.

Om att vara en del av det man kritiserar.

En grej som man ofta stöter på som feminist är att folk tycker att man inte lever som man lär. ”Du kritiserar utseendehetsen men du vill själv vara snygg” är ett klockrent exempel, som Lady Dahmer blivit utsatt för nyligen.

För det första tror jag inte att folk strävar efter skönhet enbart för att vi matas med hetsen av samhället vi lever i, jag tror också att det finns en grundläggande lust för självsmyckning hos människan. Problemet är inte att folk gör sig fina ibland, problemet är den enorma plats det tar och förväntas ta i våra liv. Men den diskussionen åsido så tycker jag att det är så konstigt detta att man inte kan få peka ut en struktur eller ett problem när man själv är i det.

Jag tycker snarare att det skänker samhällskritik extra mycket legitimitet om man faktiskt kritiserar från insidan, medveten om vilka effekter det har på en personligen. Att stå och betrakta andra problem och kommendera dem att ta sig ur dem tenderar inte att vara så insiktsfullt, däremot att försöka ta sig ur det själv samtidigt som man uppmuntrar andra gör ens perspektiv mycket mer nyanserat.

Dessutom måste man i regel först identifiera problem för att sedan bryta mönstret, att göra tvärtom är ganska knepigt. Jag har alltid inlett med att vara kritisk mot en företeelse jag ägnar mig åt för att sedan gradvis ta mig ur beteendet. Det är inte så att man ser ett problem och sedan direkt kan ta sig ur det, sådant tar tid och eftertanke.

Vissa verkar tycka att det är fegt att kritisera en struktur och samtidigt vara en del av den. Det är väl sjukt starkt att erkänna att man är offer för en struktur som är svår att ta sig ur, det tycker i alla fall jag. Människor som aldrig vågar kritisera saker som de själva är en del av är mycket fegare.

Detta är inte provokativt.

Detta som Johanna Sjödin skrev om Centerstudenters utvikningskampanj tycker jag var bra. Gör man en bildkampanj som har som syfte att visa att man får vara sig själv så känns det som ett väldigt tamt försök. Kampanjen präglas ju av en extremt normativ syn på män och kvinnor. Kvinnorna har likadana ”sexiga” underkläder som täcker magen, männen har vanliga kalsonger. Det är över huvud taget inget normutmanande i det utan känns bara som en ovanligt lam ursäkt till att försöka sälja in sin politik med sex.

Det sägs att kampanjen inte är sexistisk eftersom ”ingen part sätts i underläge”. Det må vara sant, men det är så jävla tröttsamt när folk kastar av sig kläderna i något lamt försök att visa en poäng och det bara blir pannkaka av det hela. Den här typen av avkläddhet är över huvud taget inte kontroversiell eller provokativ, vi ser den varje dag ingnuggat i våra ansikten på reklampelare, i tidningar och så vidare.

Syftet är att visa att ingen behöver skämmas oavsett vad hen har på sig eller ser ut. Det är väl ett bra budskap, men hur man får fram det genom att dressa upp sig i normativa kläder, mejka sig och troligen även bli retuscherad övergår mitt förstånd.

Trött som fan.

Mitt liv just nu alltså, så jävla miserabelt. Har inte kunnat sova ordentligt på flera nätter, hela min kropp kliar och jag mår skit. Försöker ändock få ordning på min dygnsrytm så har ingen lust att gå och lägga mig igen, men håller på att somna framför skärmen.

När jag flyttar hem så kommer det aldrig mer vara såhär tänker jag mig. Då kommer mitt liv vara en dans på rosor och jag kommer vara ständigt motiverad och utvilad. Det är i alla fall så min fantasibild av det hela ser ut.