Okunnigheten är säll.

En grej jag är lite glad över mitt i allt: att jag aldrig blev påprackad en massa u-landsengagemang eller miljöengagemang när jag gick i skolan. Med tanke på den nästintill förlamande ångest jag kan känna bara över att se en dokumentär om fas3 så tror jag att det hade varit förödande för mig. Okunnigheten är säll, som man säger.

Lön för en dags arbete är ju inget man saknar.

När man jobbar som jag gör så ska man alltid få en jävla massa tidrapporter underskrivna. Ibland går dock de i expeditionen innan man slutat för dagen och man kan inte heller få rapporten påskriven innan man jobbat klart. detta hände mig för ett par dagar sedan.

Så jag ringer till min förmedling och ber om dem ordna upp detta, vilket jag tycker är helt naturligt i och med att det är dem som står i kontakt med skolorna.

Tjejen i luren säger i alla fall följande:

– Du ska veta att om det bara är en dag eller så så brukar vi inte ringa skolan, för vi har inte tid med det. Om det är fler dagar så ringer vi för då kanske det är så att man saknar de där pengarna.

Ursäkta mig, men det är väl klart som fan att jag ska få pengar för det arbete jag utför och att det är förmedlingen som ska ansvara för detta. Annars så måste man ju åka tillbaka till skolan och hämta en massa tidrapporter hela tiden och det är ingen höjdare, speciellt inte när skolan ligger i Huddinge eller så.

Nu var det inget större problem i det här fallet, då skolan ligger på cykelavstånd och jag ändå måste lämna tillbaka nycklar där, men detta gör mig faktiskt genuint upprörd. Om de sagt vid intervjun att man inte kunde vara säker på att få lön för de timmar man arbetet så hade jag inte tagit jobbet.

Men börja med det här.

Principiellt håller jag med om att hemläxorna bör avskaffas. Men: för att skapa en rättvis skola kan vi börja med att förstatliga den, istället för att ha den kommunal som nu (olika kommuner har olika resurser, det märks väldigt tydligt när man kommer ut på pendeltågslinjen). Sen skulle man kunna prioritera skolan skithögt och kanske ge den lite pengar, så att man skulle kunna anställa en rimlig mängd personal. Sen kan vi börja snacka om hemläxor.

För övrigt är det väl inte sådär jätteintressant hur rättvis skolan är, det är väl av högre vikt att folk lär sig något över huvud taget. Kan vi inte börja med att få bort alla skitdåliga skolor.

Ett boktips i tiden.

Tänkt bara leverera ett litet boktips som ligger i tiden, men alla pissiga arbetsmarknadsåtgärder.

För några veckor sedan läste jag Barskrapad av Barabara Ehrenreich, en journalist som även skrivit boken Gilla läget som handlar om hur allt positivt tänkande sabbar vårt samhälle. Boken handlar om hur hon ska hanka sig fram med hjälp av lönen från ett låglönejobb i USA.

Det som kommer fram är skrämmande. Trots att hon jobbar mer än heltid och totalt sliter ut sig fysiskt och psykiskt klarar hon sig knappt på lönen. Hennes arbetskamrater är själva sinnebilden av alienerade arbetare och så vidare. Hon skriver också mycket om hur själva anställningen går till och hur förnedrande den ofta är och lägger i slutet fram en teori om varför det ser ut som det gör. Den går i kort ut på att förnedringen vid anställningsintervjun, arbetsköparens tendens att hålla inne på första lönen till avsked och de olika straffsystem som finns på arbetsplatserna har syftet att få arbetare att stanna, så att man ska slippa höja löner och ge dem drägliga villkor för att uppnå samma resultat.

Vad hon också noterar är att trots att hennes experiment äger rum under en tid där det faktiskt, ovanligt nog, rådde arbetsbrist i USA så blir villkoren för okvalificerat arbete inte bättre. Arbetsköpare beklagar sig i hennes bok för att de inte hittar personal som stannar, vilket skulle kunna lösas enkelt genom att höja deras lön en aning. Detta är såklart ett exempel i mängden men borde kanske ge en hänvisning om att arbetsmarknaden inte är en perfekt marknad, utan faktiskt att arbetsköparen kan hålla kontroll även då det råder brist på arbete.

Oavsett tycker jag att det är en mycket läsvärd bok som dels ger insikter i hur arbetare inte ska tåla att bli behandlade och om kontrollmekanismer som arbetsköpare använder.

All heder åt Stieg.

Jag har faktiskt tagit mig för att lyssna på Luftslottet som sprängdes på ljudbok. Tyvärr lyssnar jag på den sista delen först, vilket egentligen är skitdumt, men det var den enda som fanns på biblioteket. Lägligt nog kom samtidigt kungen och drottningens anklagelser mot denna formidabla bokserie.

Att själva historien är lögn och förbannad dikt är det väl ingen som tvivlar på. Om det hade varit sant att säpo ägnat sig åt rättsövergrepp av Lisbet Sallander-dignitet på svenska medborgare hade det ju varit en skandal utan like som knappast begränsats till en skönlitterär triologi.

Men Stieg Larsson gör några enligt mig mycket trevliga ställningstaganden i sina böcker. Bland annat så kommer det mitt i boken upp ett långt utlägg om varför det är förbannat viktigt att ha en konstitutionsdomstol, alltså en domstol där man kan ställa staten inför rätta utan omsvep. Att vi inte har det i Sverige är inget annat än synd och skam. Han kritiserar även andra systemfel också men detta är nog det mest anmärkningsvärda.

Stieg Larssons historia må vara påhittad men han kommer med fullt rimlig kritik av det svenska rättssystemet som jag tycker är värd all heder. Så jag tycker att kungen och Silvia ska hålla käften och se att även i Sverige så behöver saker och ting förbättras.