Etikett: kött

Ekologiskt kött och etiska vanor.

En spännande grej som händer när en skriver om ekologiska produkter är att folk börjar orera om vilket bra och ekologiskt kött det äter, hur fint det är för djuren på dessa ekologiska jordbruk och så vidare. Ibland skriver någon att de minsann föder upp sina egna djur, eller att de jagar eller kanske bara köper djur som de sett springa runt och beta på någon jävla äng och vara lyckliga och alltså jag FATTAR verkligen inte den här grejen? Det är väl ändå ganska uppenbart att det inte är soft att bli uppfödd för att någon ska kunna äta upp en sedan?

Jag är inte direkt en person som gör en big deal av om folk äter kött eller inte men det verkar vara oerhört viktigt för dessa personer att hävda hur oerhört etiska köttvanor de har. Det är klart att en person som äter kött inte bryr sig särskilt mycket om djurs välmående, oavsett om det är ekologiskt eller whatever. Hade de gjort det hade de ju inte ätit kött alls, uppenbarligen (visst, det kanske finns sällsynta fall där kött är den enda möjligheten och ekologiskt kött är möjligt att välja, men jag tvivlar på att det gäller för de flesta av dessa personer).

Vad jag egentligen har mest emot med detta är hur en gör god etik till en klassfråga. Det är såklart sjukt mycket dyrare att jaga själv, äta ekologiskt eller vad en nu väljer att göra. Det är människor som har råd med detta som kan kokettera med hur otroligt etiska vanor de har. Kul för dem kan jag känna, verkligen jättekul. Offra såväl djur som människor för att höja upp sig själv.

Jag tänker inte ta till mig något jävla koketteri om goda och etiska vanor från någon som äter kött. Att äta kött är, oavsett om det är ekologiskt eller ej, plågsamt för såväl de djur som ingår i produktionen som ett väldigt dåligt miljöval. Det spelar ingen roll om du sett djuret leka lyckligt på en äng (fan vad äckligt dessutom, att ba gulla med ett djur väl medveten om att en ska äta det några månader senare) eller flått det med dina bara händer.  Det är fortfarande ett liv, ett liv du offrat för ditt eget välmåendes skull. Och visst, gör det du, men kom inte här och förvänta dig att jag ska bekräfta dig i det.

Om att tycka sig kunna se en varelse en planerar att äta i ögonen utan att skämmas.

IMG_20130308_122944

Hittade denna lilla text i en tidning hemma hos min mamma och pappa riktad till villaägare, det vill säga människor som ofta har pengar. En uppmanas till att köpa sig fri från skulden när en äter djur genom att köpa dyrt kött, eftersom djuren då (antas ha) behandlats bättre. Slutklämmen lyder ”du ska kunna ha sett djuret du äter i ögonen utan att skämmas”. Jag tänker att det är en konstig människa som kan se en varelse hen planerar att äta i ögonen utan att skämmas. Att döda djur för att äta bli väl knappast mer okej för att de lider mindre. Att det hela kopplas samman med priset är också ett utmärkt exempel på hur en låter medelklasspersoner sitta och mysa i sin självrättfärdighet samtidigt som ”någon annan” (människor som köper billig kött) är de ”verkliga” djurplågarna. Smakfullt.

Samma helg hälsade jag på en vän som hade en kokbok liggande framme. Jag kollade i den och såg att kapitlet om fläskött frontades med en död gris. Jag kommenterade detta med att det var en såndär rejäl machokokbok som minsann handlar om kött. Då svarade hen med att ”det är bättre än kokböcker där en inte låtsas om att det är ett djur en äter”, alltså underförstått att det är bättre att ”se sanningen i vitögat” och stå för att en faktiskt äter ett djur.

Jag håller med om att det är ett problem att vi inte få veta mer om de villkor under vilka köttproduktionen äger rum. Dock att när den frontas i böcker brukar det sällan vara bilder som avspeglar hur merparten av köttproduktionen äger rum. Det brukar tvärtom vara en ganska idealiserad bild av det hela: lyckliga kor på ängar, små slakterier. Inga brutala och äckliga scener. Det kan en ju såklart förstå eftersom kokböcker ska vara trevliga, men att då hävda att det på något vis skulle vara bättre att ”erkänna” att det är ett djur en äter samtidigt som en fortfarande inte erkänner de villkor under vilka merparten av allt kött produceras så blir det en dubbel lögn: lögnen om att en är ärlig, samtidigt som en fortfarande ljuger om väsentliga delar av förloppet.

Jag förstår inte heller varför det skulle vara bättre att vara ärlig. Det gör ju inte djurets lidande mindre på något vis. Enda skillnaden är att du också erkänner detta, men det är det väl fan ingen som mår bättre av. Är det inte snarare förnedrande? Tänk dig själv en människa som sparkar dig i ansiktet samtidigt som hen säger att hen ”förstår” att det gör ont. Som skadar dig samtidigt som hen gör anspråk på att ha medlidande och insikt om det hela. Vidrigt.

Jag måste säga att jag tycker att det är värre att ”erkänna” det hela och samtidigt fortsätta äta kött än att äta kött i förnekelse. Den som gör det i förnekelse må vara dum i huvudet, men inte en person som tror att lidandet blir okej bara för att en vet om det och ”erkänner” det. Att människor inte orkar göra vissa livsstilsförändringar eller ta in vissa insikter kan jag verkligen förstå och acceptera, men att människor tror att deras beteende blir okej bara för att de har insikt om det är bara skevt och konstigt.

Som normbrytare måste man alltid bekräfta att de som följer normerna gör rätt.

När man bryter mot normer på olika sätt, typ inte rakar sig på kroppen som kvinna, så kommer det ofta fram personer som vill ha ett erkännande på att det är okej att göra motsatsen också, alltså följa normerna. De kan låta typ såhär: ”jaha så du rakar inte benen, men alla måste ju få göra som de själva vill, du tycker väl det är ok att raka benen” och detta utan att man över huvud taget antytt att man inte skulle vara okej med att andra personer rakar sina ben. Det är ju inte som att jag attackerar benrakare personligen, däremot kan jag uttrycka att jag tycker att det är tragiskt att så mycket tid och pengar går till att ta bort något naturligt bara för att det är så det ”ska vara”.

Ännu värre blir det när köttätare är på vegetarianer och veganer och tycker att det är ett lika gott val att äta kött som att inte göra det, och vill att de som inte äter kött ska bekräfta detta. Visst finns det folk som avstår kött av andra skäl, men de flesta gör det på någon slags ideologisk grund och då är det väldigt konstigt att tycka att dessa personer ska säga att köttätande är ett lika gott val, för det tycker dem troligen inte. Det borde vara uppenbart för alla och en var att den som avstår kött överlag inte tycker att det är ett gott val att inte avstå kött, men ändå måste frågan ställas och personen som får den måste säga att man är ”okej” med att andra äter kött även om man inte gör det själv.

Varför är det alltid personer som avviker från samhällets värderingar som måste bekräfta de normativa värderingarna. Kan man inte bara få tycka att det är skitfult eller fel att raka sig under armarna? Kan man inte bara få tycka att det är moraliskt förkastligt att äta kött? Det viktiga är väl att man inte sabbar allas trivsel genom att ta upp det jämt och ständigt (även om jag förvisso tycker att det är okej i en viss utsträckning det med)?

Jag behöver inte att människor som rakar sig under armarna bekräftar mitt val, så varför behöver de att jag bekräftar deras? De har ju en hel värld, skönhetsindustri och så vidare som tycker att det enda rätta är att raka sig på kroppen, varför måste då även jag hålla med dem? Jag skulle inte gå fram till en person med lena armhålor och ba: ”du vet väl att det är fel att raka sig under armarna” men jag är inte heller intresserad av att bekräfta deras beslut.

Det intressanta här är att man riskerar att anses rabiat om man inte aktivt ger bekräftelse till folk som väljer enligt normen. Om man inte som orakad, vegetarian och så vidare när man pratar om sina livsval alltid lägger in ett ”men jag är okej med att folk inte gör som jag” som en brasklapp så är det alltid någon jävel som frågar om det inte är ”okej” att göra annorlunda. Ja, det är klart det är ”okej” men du kommer inte att få mig att säga att det är ett precis likvärdigt val, för det tycker jag inte.

Vi måste börja tänka på hur maten vi äter påverkar miljön.

Matens pris är en bok jag ser hemskt mycket fram emot att läsa när den kommer. Den handlar om hur maten vi äter påverkar miljön, djuren och människorna som tar fram den. För den som är sugen på att höra lite redan nu så rekommenderar jag att nu lyssnar på reportageserien som finns på sr.se.

I och med detta så har det tydligen avslöjats att olika dieter som inkluderar mycket kött, alltså LCHF, atkins, stenåldersdieten och så vidare, har blivit sponsrade av köttindustrin. Att forskningen har blivit sponsrad är i sig inga konstigheter, det är klart att de företag och person som har ett intresse i att vissa samband vederläggs sponsrar att det sker. Det roliga är att många förespråkare av lågkolhydratskost har någon slags teori om att livsmedelsverket och typ pastaföretagen står i maskopi med varandra.

Problemet är ju tyvärr att forskning som är sponsrad ofta riskerar att inte vara objektiv. Som forskare ska man alltid angripa sitt ämne utan förutfattade meningar. Om man, som Annika Dahlquist, är helt övertygad om att ens diet är det bästa sättet att äta och dessutom får pengar till sitt uppehälle och sin forskning från folk som vill föra vissa saker i bevis så blir forskningen ofta inte objektiv. Det är ju en skillnad på att få en delsumma av ett företag, och att få hela sitt uppehälle bekostat av det, till exempel.

En annan grej som förespråkare av lågkolhydratskost ofta gör är att blanda ihop socker och kolhydrater. Det finns en massa olika kolhydrater, vissa är sockerarter och andra inte. Hur nyttiga de är beror på förgreningen och längden på kolhydratskedjan. Alla kolhydrater får inte blodsockret att rusa, det är faktiskt ren och skär lögn. Det är tråkigt att debatten har blivit så otroligt snedvriden, där vi som äter kolhydrater bli anklagade för att vara ”sockerberoende”. Trots att man, som jag, för det mesta äter enligt tallriksmodellen och sällan äter godis eller kakor. Man är inte sockerberoende för att man ibland är sugen på något sött, för helvete. Lika lite som man är alkoholist för att man ibland är sugen på en öl.

Jag tror säkert att LCHF fungerar för en massa människor. Det vi måste börja ifrågasätta är om dessa människor inte egentligen skulle må lika bra av en annan nyttig diet där man undviker socker. Många som äter LCHF går direkt från en riktigt onyttig livsstil till det, och då är det självklart att man mår bättre. Men man hade kanske fått samma resultat av Gi eller medelhavsdiet.

För LCHF är en direkt miljöfarlig diet. Man äter mer kött och mejeriprodukter när köttindustrin står för fan 18 % av koldioxidutsläppen och dessutom har en absurt hög antibiotikaanvändning och håller djur som mår dåligt och blir otroligt sjuka på grund av aveln. Man äter mer ovanjordväxande grönsaker vilket också tar mycket på miljön, med alla växthus som ska värmas upp året om. Övervikt är ett problem och jag förvägrar ingen att må bra, men jag tror inte att så många som 25 % av Sveriges befolkning har ett reellt behov av att äta så för att det är den enda som funkar eller ens det som funkar bäst. Och det måste vi faktiskt också tänka på när vi talar om kost.

Foliehattar.

Läste ett inlägg om folk som sockersanerar sina familjen hos Bloggkommentatorerna. Nu är det knappast samma sak att köra LCHF som att bara chilla lite med sockret  men en sak jag tycker är väldigt skoj är LCHF-forum. Alla på LCHF-forum är fullständigt galna. Ungefär såhär brukar de låta:

Jag brukar göra varm choklad på grädde istället för mjölk till barnen. Mycket gott fet 😉 😉 😉 😉

Och kanske såhär:

Livsmedelsindustrin och livsmedelsverket är i maskopi! De försöker få oss att äta socker och bröd och andra onyttigheter!

Det roliga med detta är att köttindustrin typ är världens ”ondaste” industrin efter knark. Den är också sjukt stor och mäktig. Köttindustrin är inte bara ond för att den plågar djur utan för att det är den största ensamma orsaken till att vi snart kommer ha en massa sköna multiresistenta bakterier eftersom det ges så otroligt mycket antibiotika till djur för att de ska kunna packas tätare.

Vad värre är: det har gått igenom ett förslag om att bönder själva ska få ge antibiotika till sina djur. Detta är inget annat än galenskap!

Så jag bara undrar hur alla förespråkare av denna extremt köttvänliga diet tänker rörande det faktum att det precis lika gärna skulle kunna vara så att ”forskarna” inom deras fält är betalda av köttindustrin? Jag ser det till och med som ett ganska troligt scenario att det är så det förhåller sig.

Saken blir ju inte direkt bättre av att Annika Dahlqvist påstår, helt taget ur luften, att hennes diet kan motverka cancer och svininfluensa. Och sen anklagar andra för att vara ovetenskapliga! Håhå.

Skön LCHF-frulle.