Kategori: Politik

En mycket bra debattartikel.

Herregud vad bra miljöpartiets debattartikel i DN idag var. Åsa Romson och Gustav Fridolin lägger sakligt fram vad de är intresserade av att samtala med regering om och var de står i dessa frågor.

Förutom att jag håller med miljöpartiet i typ allt som framförs så tycker jag att det är ett bra initiativ att på det här sättet lägga korten på bordet. Att klargöra att man är intresserad av samarbete, lägga fram sina idéer och sedan låta den andra parten besluta om de ska ta det till sig eller ej. Det är ett otroligt snyggt sätt att ställa krav på alliansen.

Det är såhär partipolitik ska skötas tycker jag. Det kändes jävligt fair helt enkelt och ger en frisk och ärlig fläkt i det totala dödläge som råder. Tack för det. Jag är stolt över att vara medlem i miljöpartiet.

Folk måste börja ta hand om sin egen skit.

Hanna Fridén har skrivit om nedskräpning och att Ulla Hamilton vill utöka skräpförbudet till att även gälla fimpar.

Jag tycker verkligen att fimpar på marken i parker är ett jävla ofog. Det är äckligt som fan och jag tycker att det bör åtgärdas. Hanna anser att man ska sätta ut fler askkoppar, vilket jag kan hålla med om eftersom askoppar är extremt ovanligt. Men ärligt talat så tror jag inte att det skulle funka, för folk är så jävla vana vid att slänga sin fimp precis där de står.

Jag skulle säga att det är ett problem där lösningen måste komma från båda hållen, både när det gäller fimpar och när det gäller skräp. Visst borde det finnas fler papperskorgar och askkoppar, men det måste även ske en attitydförändring.

För folk har den här tendensen att bara gå iväg från sin skit. Om jag sitter i en park så städar jag efter mig även om det är en bit till närmaste papperskorg. Om papperskorgen är full går jag till nästa eller ställer skräpet bredvid papperskorgen, vilket ju borde underlätta vid städning. Om jag sitter i en park och röker så slänger jag inte mina fimpar i gräset, jag samlar ihop dem och slänger dem i papperskorgen (för det går när de hunnit slockna). För det är min skit som jag ska ta hand om.

Det är klart man inte kan förvänta sig att folk ska bära sina saker ända hem, men man kan väl kräva att man ska bära sitt skräp i alla fall en tvåhundra meter innan de bara slänger det på marken. Vissa gitter ju inte ens gå fem meter till en papperskorg, och med den vetskapen i sinnet så tvivlar jag på att askkoppar vid varje papperskorg skulle minska fimpkastandet något alls egentligen. Sen ska man helst göra det ändå, så att ingen hade något att skylla på längre och för att underlätta för de som vill ta hand om sina fimpar.

I många länder så säljs det speciella fimpaskar som är lukttäta och har någon smart mekanism. Gud vad jag önskar att det fanns här så att alla som dräller fimpar omkring sig inte hade kunnat lägga dem där. Och nej, det är kanske otrevligt att bära runt på skräp men oavsett så är det du som ansvarar för när du äter, dricker eller röker.

Jag vet inte om jag tycker att skräpböter är vettigt, men det är för att polisen saknar resurser för att spana. Jag tror dock inte heller att det skulle lösa sig genom att enbart sätta upp fler papperskorgar eller askkoppar. Det måste till en attitydförändring, helt enkelt. Att folk fattar att de är förpliktigade att ta hand om sin egen skit och gör det efter förmåga, istället för att skylla ifrån sig. För man kan gå 200 meter med skräp i handen och man kan fimpa i en ölburk eller liknande när man sitter i en park. Så jävla svårt är det faktiskt inte.

Problemet är inte kostnaden, problemet är att hela Sveriges representant inte är vald av folket.

Hanna Fridén har skrivit intressant om kungahuset. Hon anser att man ska göra med kungahuset som man har gjort med svenska kyrkan, alltså göra skattebidraget frivilligt.

Det skulle absolut vara en bättre lösning än som det ser ut nu, men jag har två invändningar.

För det första ställer jag mig emot hela konceptet med att införa frivilliga skatter. Hela skattekonceptet är väl ändå någonstans att alla bidrar och alla får ta del av. Många personer anser att man ska ha olika grader av medborgarskap, och alltså bara betala skatt för det man är villig att nyttja, en ide jag ställer mig helt emot eftersom den undantagslöst skulle leda till att rika människor sket i att betala skatt och samhället utarmades (ryser när jag tänker på eventuella kommenterar från arga nyliberaler över detta, men skitsamma).

Jag inser dock att det inte riktigt är samma sak när det kommer till kungahuset eller kyrkan som t.ex. sjukvård eftersom det inte är något man nyttjar och tar slut på på samma sätt. Oavsett om man betalar kyrkskatt eller inte får man ju vara i kyrkan, till exempel. Jag anser dock att det optimala vore om svenska kyrkan sköttes som en helt separat instans med en avgift, och inte som en semidel av staten med en skatt.

Min primära invändning är dock att det finns en stor skillnad mellan kyrkan och kungahuset eftersom kyrkan inte har i uppdrag att representera Sverige/svenska folket. Att jag är emot kungahuset beror inte på att jag inte vill betala för det, det beror på att jag inte vill att den instansen ska anses representera mig på något sätt. Även om det blev frivilligt att betala till kungahuset så skulle det fortfarande anses vara representativt för Sverige som stort och det är det jag vill komma ifrån, det är det jag ogillar: att hela jävla Sveriges representant inte ens är vald av folket, utan är en kvarleva från ett äckligt klassamhälle där yrken gick i arv.

Fri abort är en kvinnofråga.

En del här verkar ifrågasätta fri abort.

Jag kan förstå att man tycker att abort ska kosta som annan sjukvård, för mig veterligen är det den enda sjukvården idag som man får gratis (rätta mig om jag har fel). Men där går gränsen.

Varför? Jo, för att det är en så otroligt viktig jämställdhetsfråga.

Genom alla tider så har kvinnor blivit begränsade på grund av sina förmåga att skaffa barn. De har blivit hållna i hemmet, och om någon har blivit gravid utanför äktenskap så är det såklart alltid kvinnan som fått stå med hela skulden, eftersom det är på henne det syns. Mannen har alltid kunnat dra iväg och göra vad fan han vill.

Abort är ju såklart ingen perfekt lösning på det här. Abort är skitjobbigt att gå igenom, men om den dessutom skulle kosta flera tusenlappar för den enskilda så skulle det få fatala konsekvenser. Dels för att vissa kanske inte skulle kunna finansiera en abort, och oönskade barn skulle alltså blir mer av en klassfråga än vad det är idag. Men framförallt för att ungdomar från konservativa hem direkt skulle bli påkomna om de var tvungna att ha pengar till en abort.

Det ultimata vore ju såklart om folk skyddade sig på andra sätt, och därför tycker jag att man ska dela ut ultratunna kondomer på ungdomsmottagningar (det är väl inte bara jag som tycker att kondom suger?), subventionera fler olika typer av p-piller (olika p-piller funkar för olika tjejer) och dessutom ta upp i sexualkunskapen hur otroligt emotionellt plågsam en abort kan vara, så att folk förstår nackdelarna.

Men att sluta skattesubventionera aborter vore att kasta oss tillbaka flera årtionden när det kommer till jämställdhet. Vi skulle få står där med hela skulden och kostnaden, och även innan det med ansvaret för att skydda oss.

Att avsäga sig föräldraskapet.

Hanna Fridén har skrivit om mannens rätt att bestämma i abortfrågor. Givetvis ska ingen annan än kvinnan själv kunna avgöra huruvida hon ska göra ett ingrepp eller inte, men jag tänker mig att om man som man inte vill ha barn så undviker man att använda kondom. Det känns rimligt. Man är två om ett samlag och båda har lika stor skyldighet att skydda sig, även fast det ofta betraktas som kvinnans ansvar.

Hon skriver också om den eventuella möjligheten att avsäga sig sitt faderskap. Detta är något jag har propagerat stenhårt för innan men som jag blivit lite mer tveksam till nu. För om pappan kan avsäga sig faderskapet bara sådär så känns det som att vissa män kommer bli ännu mer oansvariga när det gäller att skydda sig. Jag tycker att det är viktigt att sex ses som en gemensam fråga med gemensamma konsekvenser, man ska inte behöva ta konsekvenserna ensam bara för att man är kvinna.

Men det finns ett men, och det är kvinnor som ljuger om att de tar preventivmedel fast de inte gör det och som därför tvingar in män i ett faderskap de försökt undvika. I en sund relation så uppstår såklart inte ett sådant scenario, men jag har hört om fall där det inträffat. Och det är bara så jävla fel och omoraliskt att ljuga in någon i ett livslångt ansvar.

Frågor om föräldraskap är komplicerade. Generellt anser jag att både mamman och pappan ska ha ansvar eftersom både mamman och pappan hade kunnat skydda sig vid samlaget. Om man har skyddat sig men något går fel ska den bördan inte heller bara ligga på kvinnan. Men om man kan föra i bevis att man blivit förd bakom ljuset så anser jag att man ska kunna avsäga sig sitt föräldraskap.

Några extra hundralappar i plånboken är inte den enda effekten.

Om man skriver en ”artikel” med rubriken så påverkas du av regeringens beslut så tycker jag att man borde skriva en aning mer om vad i budgeten som det måste skäras ner på för att jobbskatteavdraget ska gå igenom.

Jag blir så trött på dessa ständigt plånboksundersökningar av politiska alternativ, eftersom det såklart alltid är så att alliansen är det parti som ger mest i plånboken för den som jobbar på kort sikt. Det är ju hela fundamentet i deras politik, att dra ner på det offentliga och sänka skatterna.

Jag blir så irriterad på att folk inte fattar att välfärden kostar. Att man måste betala för det med skatt. Man röstar gärna på moderaterna men blir sur om man inte får förstklassig vård på sjukhuset. Och dessa infantila undersökningar spär bara på det här.

Skrämma skiten ur motståndet.

Detta är fullständigt sinnessjukt. Två män har fått fyra års fängelse var för att via sociala medier ha uppmanat folk att delta i upploppen i Storbrittanien.

Givetvis ska det vara straffbart att uppmana till våldshandlingar, men en strafftid på fyra år är absolut inte rimligt när inte en enda människa har blivit skadad.

Detta handlar ju onekligen om ett försök att straffa skiten ur folk som opponerar sig till så hög grad att ingen vågar göra det i framtiden. Detta i något som ska föreställa en liberal demokrati.

Abortmotståndarnas nya kampanj.

Abortmotstånd är nog en av de politiska falanger jag har absolut svårast att acceptera. Okej om man är religiös och inte vill göra abort själv, eller kanske sänka gränsen, men att vara hel och hållet emot abort är bara så jävla fel.

Jag tycker i alla fall att abortmotståndarnas nya kampanj är lite lustig eftersom den så totalt träffar målet för mig. Hela konceptet är att de åker runt i en bil med en bild på ett aborterat foster. De vill tydligen ”låta bilderna tala”. Men grejen är att det enda bilderna säger för mig är att det är äckligt och blodigt. Jag tycker inte att det ser sådär överdrivet mycket ut som ett barn. Jag tänker inte: ”oj, där ligger en liten död människa”, jag tänker: ”oj, där ligger en äcklig pöl med blod och lite kraffs (som jag helst inte vill ha i mitt underliv)”.

Dessutom är det ju bara efterblivet att vilja förbjuda en sak för att den ser äcklig ut. Döda djur ser också äckliga ut, ska vi förbjuda kött för det? Det viktigaste i kontexten är väl lidandet, och mig veterligen lider en gris mer i slakthuset än ett foster vid abort.