Mina tankar kring Ganna.

Jag har inte engagerat mig i historien om Ganna, varken känslomässigt eller här. Världen är en grym plats, det visste jag redan innan. Asylpolitik har heller aldrig varit ett område som intresserar mig sådär jättemycket, och det är inte heller något jag tycker behövs eftersom andra gör det så bra åt mig. Men det är väl bra att Ganna får stanna antar jag.

Nu har det också börjat diskuteras om man ska ändra lagen för att äldre ska få möjlighet att vara nära sina släktingar. Jag har sett äldre jämföras med barn, och barn har ju som känt rätten att få vara nära sin familj. Tobias Billström säger nej och hänvisar till de höga kostnader det skulle leda till. Detta har såklart utlöst ett mindre ramaskri.

Hur mycket jag än önskar att det var annorlunda så är det inte så. Det kostar att ha in människor här, speciellt om människan råkar vara en gammal och sjuk som under inga omständigheter kommer att kunna jobba utan bara kommer kräva resurser från äldrevården. Man kan säga att det är värt det, absolut, men man måste begripa att bara för att det borde vara en rättighet att få vara nära sin familj på ålderns höst så betyder inte det att pengarna till det dyker upp ur tomma intet.

Jag vill påpeka att jag i det specifika fallet Ganna är helt med på att hon ska få stanna helt enkelt för att hon i princip skickas till sin död om hon skickas hem. Det som är poängen är att det liksom är vanlig jävla medmänsklighet och inget vi behöver stifta en ny regel för. Det täcks upp så bra av de regler kring flyktingar som redan finns, vilket bevisas ganska väl av att europadomstolen har beslutat att man ska utreda det hela. Vad jag däremot ställer mig emot är de personer som med Gannafallet som bakgrund kräver att gamla personer ska åtnjuta extra rättigheter när det kommer till asyl.

Vi kan ha en sån jävla regeliver ibland och jag tror att det är jävligt problematiskt. Istället för att avgöra vem som är i störst behov av asyl rätt och slätt så har man skitmånga regler att förhålla sig till, alla med olika möjliga tolkningar och tillämpningar. Det ska ska avgöra är väl om hemresan kommer leda till omänsklig behandling, inte vilken ålder personen i fråga är i. Sedan så ska åldern såklart vägas in i helhetsomdömet och det är det ju inget konstigt med alls.

Jag känner att den här fixeringen vid att skapa ett skydd för specifikt äldre lite tar fokus från den viktiga frågan: hur vi ska behandla människor sådär i största allmänhet. Hur vi ska prioritera med våra trots allt begränsade resurser. Ska vi ge mer pengar till flyktingar eller inte? Ska vi höja skatterna så att vi kan ta in fler personer? Eller finns det någon annan lösning på problemet som det inte har talats om hittills?

Men att kollra bort sig i blödiga historier och förneka att ekonomi ens skulle ha något med det hela att göra blir bara löjligt. Politik handlar delvis om ekonomi, om fördelning av resurser. Och att låtsas som om dessa resurser är oändliga så fort det handlar om sjuka och gamla, det håller inte.

Problemet är inte att Bamse har blivit skändad utan att verkligheten är för smärtsam för att tala om.

Migrationsverket har i samarbete med Bamse gett ut en serie för barn om asylpolitik. I slutet så får de som söker asyl avslag och får åka hem igen. Jag har inte läst hela serien men hela poängen är att hemkomsten skildras som något positivt. Detta har såklart väckt kritik eftersom det anses osmakligt, och det försvaras med att syftet är att lugna de barn som söker asyl.

Jag håller med om att det är ett mycket osmakligt sätt att skildra det hela på, men jag förstår också tanken att man vill lugna de barn som söker asyl. Hade det varit bättre att skildra hemkomsten som något hemskt, eller att helt enkelt gå runt det genom att låta dem få asyl. Jag vet inte vad som hade varit bäst, egentligen.

Kanske kan man då tycka att de inte ens borde ha försökt. Jag vet inte jag. Jag tycker någonstans ändå att det är hedervärt att de ger det ett försök. Även om slutet är plumpt så gillar jag verkligen konceptet att göra processen begriplig för barn och jag tror att det hade blivit konstigt hur man än avslutat det.

Om något så sätter detta fingret på vilken otroligt jobbig fråga asylpolitik är att ta ställning till. Hur ska man kunna förklara för ett barn på ett vettigt sätt att vissa helt enkelt inte får stanna, för att vaddå? Det blir omöjligt och okänsligt hur man än vrider och vänder på det. Det går helt enkelt inte att förklara på ett skonsamt sätt för sanningen är tyvärr inte vacker och underbar.

Hela grejen är så jävla smärtsam att det gör ont i mig. När man försöker förklara det såhär så blir det bara så uppenbart hur jävla fel och orättvist det är. Och hur man än vrider och vänder på det är problemet inte att Bamse har blivit ”skändad”, utan att vi lever i en orättvis värld.

Välj inte en halvbra lösning på ett betydligt större problem.

När det rör sig om papperlösas rätt till vård har jag några invändningar.

Givetvis är det skitfint att folk ska få rätt till vård och det gör det mycket enklare för sjukvårdspersonal. Om någon är svårt sjuk så tycker jag att den ska vara berättigad vård oavsett omständigheter. Däremot är det ju sant att det kommer innebära omkostnader, (som man kanske skulle kunna jämna ut genom att förbjuda vårdbesök vid förkylningar, jävla ofog att folk går till sjukhuset för sådant).

Risken för att folk skulle tjäna på att ”armbåga” sig fram känns också obefintlig, eftersom du har betydligt mycket mer att tjäna på ett medborgarskap än att kunna gå i skolan och få sjukvård. Socialbidrag, SFI, lättare att få jobb med mera. Dessutom har jag fått intrycket av att detta i regel rör sig om folk vars fall handläggs och under den tiden måste stanna i Sverige. Det är klart att man ska ha vissa rättigheter även i väntan på asyl.

Vad jag däremot ställer mig emot är att det känns som en jävla fejklösning på ett betydligt större problem: de långa handläggningstiderna för asylsökande. Det är extremt problematiskt att det ibland kan ta över två år för en person eller familj att veta om de får asyl. Att leva i det limbot i två år är hemskt och vad jag vet dessutom ett brott mot eu-konventionen. Med så långa handläggningstider är det också mer troligt att den som sedan får avslag nödgas stannan kvar ändå eftersom man gjort sig hemma.

Visst, ge papperslösa rätt till vård, men se till att fixa handläggningstiderna också. Välj inte en halvbra lösning på ett otroligt stort problem.

Sd kommer att kunna påverka om ni inte finner en majoritetslösning.

Nu har regeringsfrågan tydligen diskuterats Mp och alliansen emellan. Mp har tydligen inte erbjudits några ministerposter då många i alliansen är emot ett sådant samarbete (jag kan verkligen tänka mig att Maud Olofsson inte vill ha Mp i riksdagen) och Mp vill inte vara ett stödparti och det kan man ju verkligen förstå, jag skulle inte heller vilja svika min ofta röda väljare och bara sitta och hålla med alliansen.

Man säger att man har en överenskommelse om asyl- och integrationspolitik där man som jag förstått det hade tänkt fortsätta och utöka något slags redan befintligt samarbete, då kommer inte Sd kunna ställa krav på alliansen där, menar man. För det första är ju det inte ens sant att det kommer minska Sd:s inflytande, för det kan fortfarande vara så att det finns andra frågor där alliansen behöver Sd:s röst, och alliansen kan fortfarande välja vems linje de ska gå på, inte sant? De har världens lägga att spela ut Mp och Sd mot varandra i till synes oviktiga frågor, såsom burkaförbud och språktest, ja allt som inte rör handikappade barn eller koncentrationsläger. För det är ju så att gränsen för vad som kan kallas rasistiskt flyttas fram hela tiden och att det blåser tydliga främlingsfientliga vindar i hela regeringen.

Den stora risken ligger enligt mig inte i att Sd direkt får gå in och styra av invandringen, jag tror inte att något riksdagsparti skulle våga låta Sd ha det inflytandet, inte direkt i alla fall. Risken ligger däremot i att Sd:s politik långsamt accepteras som ett seriöst alternativ, något inte bara för misslyckade killar utan som finns där som ett alternativ för alla som tycker att midsommarstångar är fina och kor ska bevaras. Detta har skett på många ställen i resten av Europa, i Danmark till exempel, så varför skulle Sverige vara skonat.

Om målet nu är att hålla Sd utanför så måste man komma fram till en blocköverskridande regeringslösning, det måste finnas en majoritetsregering, annars kommer detta förr eller senare att hända. Man kommer glatt börja med att införa burkaförbud och språktest och sedan ta sig ut i alltmer grumliga vatten. Och det vet vi ju alla att när förslagen inte längre kommer från entydigt främlingsfientligt håll, när det motiveras med att det är att bry sig att ställa krav och inte med att Islam är den nya nazismen, då är det plötsligt okej. Man ser inte skogen för alla träd, man ser inte de faktiska förslagen för den snåriga retorik som ligger som ett filter över allt. Men vem bryr sig om varför den genomfördes när politiken väl är genomförd, vad spelar det för roll för Fatima som måste flytta hem till kvinnoförtryck och andra hemskheter för att hon inte fixade språktestet, om det infördes för att värna om hennes möjligheter till integration eller för att bevarar ”det svenska”. Ingen.

Mp måste belysa det faktum att det rör sig om dem eller Sd och att de kräver platser i riksdagen för att vilja samarbeta med alliansen, då tror jag fortfarande att de kan få igenom ett mycket bättre förslag till samarbete. Om regeringen står fast vid sin sak så är det klart: de ger hellre Sd inflytande än att ha en majoritetsregering tillsammans med Mp. För Sd kommer att få inflytande, vad ni än försöker påstå. Men det kanske inte ni i alliansen har något emot, ni är ju trots allt redan för hårdare tag mot invandrare.

Vi hade ett främligsfientligt parti i regeringen redan innan Sd.

Ojsan hoppsan. Nu har Sd fått 5,7 procent av rösterna och det är jävligt många människor som tycker det är jävligt jobbigt att vi, fina öppna Sverige, har fått in ett främlingsfientligt parti i riksdagen.

Jag undrar bara varför ingen belyser det faktum att vi redan hade ett främlingsfientligt parti inne innan, nämligen folkpartiet. Folkpartiet ”liberalerna” som vill ha burkaförbud på skolan och  språktest för invandrare, liberalt (frihetligt) så det förslår!

När jag påpekar detta så säger folk att det kan man ju förstå att lärarna vill kunna se sina elevers ansikten och att bor man i Sverige ska man tala svenska. Ja, det kan man förstå. Man kan också förstå att det sticker i folks ögon att människor som inte har bott eller jobbat i det här landet får en massa bidrag, fri skolgång och sånt samtidigt som det dras ner på pensionerna.

När det gäller burkaförbudet så fattar jag väl att det kan känna ”läskigt” att inte se en persons ansikte men det är verkligen ett resonemang på sandlådenivå, ungefär som när killarna i klassen var arga för att den muslimska tjejen fick ha slöja fast de inte fick ha keps. I en demokrati måste man kunna göra avkall på sina preferenser gällande hur mycket man kan se av någons ansikte för att upprätthålla en viss acceptans. Dessutom så kommer det bara leda till att burkabärande kvinnor skippar att gå i skola, inte att de tar av sig burkan.

När det gäller språktestet så tycker jag bara det är inhumant att tvinga människor som kanske har blivit tvingade att fly från sitt land att vänta flera år på besked om huruvida de får asyl eller inte, för att de måste lära sig det svenska språket. Det är inte humant att låta människor stå ovissa om vad som kommer hända med dem så länge.

Detta är enligt mig främlingsfientlighet. Det är regler som gör det svårare för invandrare, det vill säga främlingar, att komma in , trivas och utöva sin kultur i vårt land. Så sluta stirra er blinda på Sd och se att de här tendenserna finns hos andra partier också, även om det inte är deras enda fokus. Att låta ett enda parti stå symbol för all främlingsfientlig politik är inte sunt, det kommer göra att man tappar fokus på andra främlingsfientliga tendenser.

Sd kommer förhoppningsvis inte påverka så mycket men de kommer med stor säkerhet att hjälpa till att få de här förslagen från Fp att bli verklighet, fast det hade säkert hänt i vilket fall. Jag vill att folk slutar bry sig om från vilket exakt parti ett förslag kommer ifrån och istället fokuserar mer på förslaget som sådant. För i slutänden så är det som spelar roll vad folk säger, inte vem som säger det.