Och det är precis detta jag tycker är så brutalt obehagligt med Svensk politik. Önskan att Sverige ska vara ett föredöme är utbredd, framförallt att vi ska vara ett moraliskt föredöme. Svensk moral, svensk kultur, svensk jämställdhet och så vidare snackas det om i alla jävla oändlighet. Usch och fy, jag hatar detta snack om hur Sverige är ett så moraliskt överlägset land.
Etikett: moderaterna
Vilket block jag ”hejjar” på.
Det lär ju inte vara någon överraskning för den som följer min blogg att jag tänker rösta pirat på valdagen, men trots detta har jag en åsikt om vilket block som bör vinna. Trots att jag innerligt hatar alla partier (utom möjligtvis f! och vänsterpartiet) så hejjar jag faktiskt på det blåa blocket (som dessutom ser ut att vinna).
Inte för att jag tycker deras politik är bra, jag tycker den är skit, men jag tycker att det är det bättre av två dåliga (herregud, socialdemokraterna vill stimulera ekonomin genom fler jobb i offentlig sektor, jävla idiotdrag). Vad det framförallt handlar om är dock att jag hatar det politiska klimat vi under en väldigt lång tid haft i Sverige: socialdemokraterna är de självklara ledarna och deras politik har format Sverige till den socialiststat vi är. Socialdemokraterna har alltid kunnat vara säkra på att vinna och att få bestämma, även om moderaterna tillfälligt får makten fyra år så vet socialdemokraterna att de kommer få den tillbaks nästa, för att moderaterna alltid missköter sig och för att folk i slutänden vill ha det gamla trygga och inte det nya, spännande. Socialdemokraterna lever på en myt om att moderaterna är ett parti för den yttersta överklassen, som bara vill montera ner välfärden och förstöra för hederliga arbetra.
Nu är detta inte sant längre, för det första finns inte den här extrema skillnaden mellan de olika blocken kvar. Den enda stora skillnad jag kan se är att moderaterna vill stimulera ekonomin genom skattelättnader och socialdemokraterna vill göra det genom satsningar inom den offentliga sektorn (för då får fler lön som de kan spendera, synd att allt går till skatt för att finansiera reformen då), i övrigt är det väl i princip samma skit.
Moderaterna har svikit sina liberala väljare vilket är djupt tragiskt, när de kommer till makten är de uppenbarligen måna om att upprätthålla den svenska överlägsna moralen. Men trots detta så måste det finnas något som gör att socialdemokraterna vill förnya sig, vilket de väl inte gjort de närmaste tjugo åren. Socialdemokraterna måste känna att det finns ett hot mot deras position som Sveriges självklara ledare, så att de kan ta sig i kragen och faktiskt föra en politik värd namnet.
Jag vill helt enkelt att det blå blocket ska vinna för jag vill att Sveriges politiska klimat ska bli lite tuffare, handla lite mindre om procentenheter och gå tillbaks till ideologiska frågor. Liberalism eller socialism, inte 7,5 miljoner eller 10 miljoner i skattesänkningar för pensionärer eller några hundralappar mer eller mindre i plånboken. Socialdemokraterna måste börja erbjuda en på allvar annorlunda politik, annars kommer svensk politik fortsätta vara så innerligt ointressant som det är idag. Men för att det ska hända så måste de förstå att deras politik inte längre funkar på dagens väljare. Man kan inte ha det enorma välfärdssystem man hade under 70-talet, man kan inte längre agera Moraliskt föredöme för resten av världen för Sverige är inte längre så jävla rikt och coolt, vi är faktiskt ett helt vanligt land.
Tilläggas bör att jag kommer känna skadeglädje oavsett utgång, då jag, som sagt, hatar både blocken innerligt och helst skulle se att båda förlorade.
Jävla fittpolitik nr. 2.
Jag kände inte till att moderaterna aldrig presenterade något valmanifest eftersom jag inte fick rösta förra valet och därför inte engagerade mig så mycket.
För det första borde det fan inte ens vara lagligt att inte ge några dokument för väljarna att gå på, för det andra så är det djupt tragiskt att ett parti kan komma så långt bara genom en gedigen valkampanj, utan att egentligen lova något. Fan vad arg jag blir.
Sköna Mona Sahlin.
Att Mona Sahlin vill sänka skatten för pensionärer för att jämna ut skatteklyftan är ju i princip att godkänna jobbskatteavdraget och skattesänkningar som koncept, hon hade ju lika gärna kunna höja skatten för de som arbetar om utjämning var det enda syftet. Dessutom lackar jag på att man tydligen tycker att det är helt okej att ”diskriminera” arbetslösa, för de får ingen sänkt skatt. I praktiken innebär det ju en sänkning av socialbidraget/aktivitetsersättningen, i alla fall om man som socialdemokraterna är besatt av att allt ska vara rättvist hela tiden. Håhåjaja.
Det politiska läget i Sverige är som en pilsnerfilm.
Jag fattar inte grejen med det här, kan folk inte bara skita i de där opinionsundersökningarna eftersom de uppenbarligen inte är särskilt relevanta. Varannan visar att de rödgröna vinner, varannan visar att alliansen gör det.
Och vem bryr sig, för övrigt. Socialdemokraterna och moderaterna är typ samma parti, de funderar till och med på att starta en samlingsregering med varandra om det skulle krävas för att hindra sd. Det är fan oroväckande att de två partier som hela tiden har levt på någon slags, verkligen eller inbillad, motsättning mellan varandra, funderar på att samarbeta. Det skulle fan vara den slutgiltiga döden för svensk politik, det skulle inte längre finnas någon mening med att rösta och allt skulle gå åt helvete.
Hemska tanke. Jag skiter egentligen i vad de olika blocken tycker men de får gärna tycka annorlunda i åtminstone några frågor. Jag vill inte att det ska vara tråkigt, politiskt korrekt, konfliktlöst och slätstruket, som en gammal pilsnerfilm där alla bara sitter och aktivt inte ifrågasätter samhället omkring dem eller sin position. Alla är bara nöjda, man det vore ju trevligt med 500 extra efter skatt, så man kan köpa sig en hamburgare eller en flaska whisky.