Kom i kontakt med ditt inre hat
Den rabiata orakade rabiesfeministen Fanny
Radikalfeminist och kommunist vid namn Fanny Åström (mellannamn: Arsinoe) som studerar pol.kand. vid Uppsala Universitet. Bloggar om relationer, kommunism, feminism och ideologi.

Twittrar indignerat under namnet @sinoes.

Skicka beundrarbrev, hotmejl eller jobberbjudanden till arsinoe.blogg@gmail.com.
Följ mig på Bloglovin!
bloglovin

m

Sandlådefasoner.

Det här sätter på ett sätt fingret på vad jag tycker är så otroligt kefft med svensk politik. KD är sura på M för att de har ”snott” deras äldrevårdspolitik. Om man verkligen var intresserad av politik borde man ju i en sådan situation bli glad för att ens idéer får genomslag, det är ju jättebra! Men nej, istället surar man och anklagar den andra för stöld, precis som ett barn som tycker att kompisen snor ens idéer när de också ritar en prinsessa.

Skyll inte på Mona.

Om jag hade varit sosse nu så hade jag inte fortsatt tjata om hur keff Mona är. Jag hade hyllat henne till skyarna för att hon tycker att det är politiken det är fel på, jag hade talat om förändring och förnyelse. Jag hade erkänt att socialdemokratin är i en kris, att den måste förändras och förnyas.

Det är klart som fan att mittenväljarna väljer bort socialdemokraterna eftersom dem inte ens själva tycker om sin partiledare, eller ger något som helst stabilt eller tillförlitligt intryck. Klart man inte har förtroende för att parti som ska stå upp för dem svaga, och samtidigt dömer ut sin egen partiledare på grund av en massiv hatkampanj. Jag har förtroende för Mona Sahlin, däremot har jag inget förtroende för socialdemokraterna som parti.

Jag tycker Mona Sahlin är bra för hon erkänner att Moderaterna är en värdig motståndare, hon medger att hon underskattat dem och att de har genomfört ett bra förnyelsearbete. Hon är väl medveten om att hon styr socialdemokraterna under en svår period, och påpekar det faktum att socialdemokratin är i kris i hela Europa, att det inte är något unikt svenskt. Det är i det ljuset den här valförlusten måste ses, inte i något jävla tjat om hennes enskilda prestation. Jag tycker att hon känns jävlig hederlig och skulle hellre se henne som statsminister än till exempel Reinfeldt eller Persson.

Det vore trist om även socialdemokraterna omvandlades till ännu ett ytlig livsstilsparti, som Moderaterna har gjort. Jag förstår ju varför man strävar dit, för det är uppenbarligen det som funkar bäst. Men jag är glad att ni inte har nån jävla Anton Abele i riksdagen, att ni (än så länge) inte bytt ut alla mot ”unga fräscha” ansikten. Och jag tycker det är trist att ni skyller så mycket på Mona, när det är så himla uppenbart att detta egentligen handlar om något helt annat, nämligen att socialdemokratin är i en djup kris. Frågan är om sättet att ta sig ur den krisen är att ägna er åt samma småborgerliga imagepopulism som Moderaterna gör.

*Spyr på politik*.

Alltså, den här grejen med Moderaternas lilla text som var jättelik Sd:s. Det roligaste är ju hur de som skrivit den försvarar det hela genom att säga att de ”inte blivit inspirerade”. Jamen då är det väl om något etter värre, eftersom de helt på eget initiativ tyckte precis som Sd gör? Eller? Fattar inte vad det skulle spela för roll varifrån de fått sin input eftersom det faktiskt resultatet är detsamma. Fattar inte heller varför man hänger upp sig på formuleringar istället för innehåll.

Orkar inte att allt bara handlar om vilken ”retorik” som förs kring frågor eller vilka ord som används och att ingen tar någon hänsyn till vad det egentligen är som sägs. Om du använder samma ord och begrepp som Sd är du rasist, men inte om du har samma åsikter.

Är det bara jag som ser att Fredrik är en ulv i fårakläder?

Varför detta hat mot Mona Sahlin, hela tiden. Jag fattar verkligen inte varför folk ogillar henne så jävla mycket. Alltid när jag snackar med någon som tycker att hon är keff så finns det liksom inget jäva anledning till det, det handlar bara om deras ”intryck”. Det är så himla lustigt att folk kan ha en så skarp åsikt utan att ens ha sett henne i debatt.

I mina ögon är hon otroligt mycket mer sympatisk än Göran Persson. Det känns som om hon tar saker på allvar, som om hon lyssnar. Och nej, hon är inte så jävla auktoritär, men det är väl bra? Det är väl bra med en ledare som inte bara kör sitt eget race och tvingar ministrar att göra pudlar stup i kvarten, utan som lyssnar, skiter i att hänga ut folk och tar smällar själv också. Mona Sahlin har fått ta extremt många smällar under sin tid som politiker, vilket visserligen beror på att hon agerat fel, men att hon fortfarande står där och vill vara med, vill leda sitt parti, det tyder fan på ett helhjärtat engagemang. Vilken människa med självbevarelsedrift skulle annars står där, om inte för att hon verkligen brann för det hon gör?

När jag kollade valvakan i förrgår så såg jag hennes tal efter valet och jag tyckte fan det var bra. Hon var så jävla ärlig med att socialdemokraterna hade gjort ett katastrofval, att de måste bättra sig. Jag gillar att hon inte vill ge upp nu trots alla massiva protester mot henne, utan att hon vill fortsätta som ledare och försöka ta S ur detta. Jag fattar inte att hon fortfarande står upp efter den massiv mobbing hon blivit utsatt för men jag beundrar henne verkligen för det. Hon verkar verkligen tro på socialdemokraterna som parti, hon verkar brinna för politiken.

Men framförallt verkar hon vara ärlig. Hon är en vanlig människa med brister som andra, men hon verkar säga vad hon tycker. Detta till skillnad från Fredrik Reinfeldt som alla älskar men som bara ger intrycket av att vara en väldigt skicklig men falsk retoriker. Och jag undrar: är det bara jag som ser det? Är det bara jag som ser att Fredrik Reinfeldt är en ulv i fårakläder, en läskig gubbe som bara väntar på att få äta upp dina barn.

Skulle du låta den här mannen ta hand om din sjuka mormor?

Arbete ger frihet.

Jag minns att någon slags rasistiskt grupp (jag tror sd, men om någon vet så berätta gärna) en gång gjorde en kampanj som handlade om att svenskar behöver livsrum, inte moskeér. Detta var innan jag läste om nazistisk propaganda i tyskland på 40-talet, då man talade mycket om såkallat ”lebensraum”, det vill säga livsrum.

Hur fan vågar man, som rasistiskt parti, bedriva en kampanj där man använder samma begrepp som under judeförföljelsen. Visst att man använder samma retorik och hela köret, men det här är liksom verkligen samma användning av samma ord som man använde för att motivera ett av de mest omfattande folkmorden ever. Snart börjas det väl snackas om dolkstötar, herrefolk och undermänniskor också.

Jag tycker det är extremt obehagligt att de inte ens försöker dölja sitt arv och än mer obehagligt att de flesta säkert inte ens vet vilken historia det ordet har.

Apropå bilden: Hilda skickade den till mig och jag tyckte den passade in så himla fint. Är det någon som vet om det är fejk, eller om detta faktiskt var en ogenomtänkt (nu troligen borttagen) del av moderaternas kampanj. Det hade verkligen kunnat vara det, för allt moderaterna snackar om är ju hur jävla fint det är att arbeta men jag har å andra sidan svårt att tänka mig att någon som är engagerad inom politik skulle ha kunnat missa att ”arbecht macht frei” var precis vad som stod vid ingången till Auschwitz. För skämtets skull tror jag nog dock på det senare tills motsatsen bevisad.

Vilket block jag ”hejjar” på.

Det lär ju inte vara någon överraskning för den som följer min blogg att jag tänker rösta pirat på valdagen, men trots detta har jag en åsikt om vilket block som bör vinna. Trots att jag innerligt hatar alla partier (utom möjligtvis f! och vänsterpartiet) så hejjar jag faktiskt på det blåa blocket (som dessutom ser ut att vinna).

Inte för att jag tycker deras politik är bra, jag tycker den är skit, men jag tycker att det är det bättre av två dåliga (herregud, socialdemokraterna vill stimulera ekonomin genom fler jobb i offentlig sektor, jävla idiotdrag). Vad det framförallt handlar om är dock att jag hatar det politiska klimat vi under en väldigt lång tid haft i Sverige: socialdemokraterna är de självklara ledarna och deras politik har format Sverige till den socialiststat vi är. Socialdemokraterna har alltid kunnat vara säkra på att vinna och att få bestämma, även om moderaterna tillfälligt får makten fyra år så vet socialdemokraterna att de kommer få den tillbaks nästa, för att moderaterna alltid missköter sig och för att folk i slutänden vill ha det gamla trygga och inte det nya, spännande. Socialdemokraterna lever på en myt om att moderaterna är ett parti för den yttersta överklassen, som bara vill montera ner välfärden och förstöra för hederliga arbetra.

Nu är detta inte sant längre, för det första finns inte den här extrema skillnaden mellan de olika blocken kvar. Den enda stora skillnad jag kan se är att moderaterna vill stimulera ekonomin genom skattelättnader och socialdemokraterna vill göra det genom satsningar inom den offentliga sektorn (för då får fler lön som de kan spendera, synd att allt går till skatt för att finansiera reformen då), i övrigt är det väl i princip samma skit.

Moderaterna har svikit sina liberala väljare vilket är djupt tragiskt, när de kommer till makten är de uppenbarligen måna om att upprätthålla den svenska överlägsna moralen. Men trots detta så måste det finnas något som gör att socialdemokraterna vill förnya sig, vilket de väl inte gjort de närmaste tjugo åren. Socialdemokraterna måste känna att det finns ett hot mot deras position som Sveriges självklara ledare, så att de kan ta sig i kragen och faktiskt föra en politik värd namnet.

Jag vill helt enkelt att det blå blocket ska vinna för jag vill att Sveriges politiska klimat ska bli lite tuffare, handla lite mindre om procentenheter och gå tillbaks till ideologiska frågor. Liberalism eller socialism, inte 7,5 miljoner eller 10 miljoner i skattesänkningar för pensionärer eller några hundralappar mer eller mindre i plånboken. Socialdemokraterna måste börja erbjuda en på allvar annorlunda politik, annars kommer svensk politik fortsätta vara så innerligt ointressant som det är idag. Men för att det ska hända så måste de förstå att deras politik inte längre funkar på dagens väljare. Man kan inte ha det enorma välfärdssystem man hade under 70-talet, man kan inte längre agera Moraliskt föredöme för resten av världen för Sverige är inte längre så jävla rikt och coolt, vi är faktiskt ett helt vanligt land.

Tilläggas bör att jag kommer känna skadeglädje oavsett utgång, då jag, som sagt, hatar både blocken innerligt och helst skulle se att båda förlorade.

Ge mig pengar!
Arkiv