Jag hurrar inte över Sds minskade stöd.

Jag tycker att debatten kring Sd:s väljarras är spännande. Även om Sd har förlorat väljare så betyder inte det att grundproblemet försvinner: att otroligt många människor i Sverige är benäga att rösta på ett främlingsfientligt parti.

Sd råkar vara ett riktigt riktigt dåligt parti, de saknar förmåga att positionera sig på ett vettigt sätt och gör idel populistiska utspel trots att de omöjligt kan genomför de stora frågor de gick till val på. Därför vill ingen rösta på dem längre.

Men trots det har Sd lyckats få inflytande, de har skapat ett annat debattklimat än vad som rådde innan. Ett debattklimat där de används som slagträ i precis alla debatter, ett klimat där den allmänpolitiska retoriken kryper sig närmare deras idéer.

Problemet försvinner inte för att Sd försvinner ur riksdagen. Vi måste ta reda på om dessa väljare egentligen har förändrat sina värderingar eller om de bara har hoppat över till Fp eller Kd som ju också vill vara ”lag och ordning”-partier. Jag tror dessvärre att det kan vara så och det är egentligen så mycket värre, för då har Sd-retoriken blivit rumsren.

Vi måste ha en seriös debatt kring vilka idéer Sd framför, vilka av dessa som är värda att ta avstånd från och varför dessa har uppstått. Det handlar inte om att Sd har kapat något eller att folk inte inser vad de står för, det handlar om att det har skapats ett utrymme för den här typen av idéer, troligen ur ett stort allmänt missnöje.

Jag hurrar i alla fall inte på grund av Sds minskade stöd, jag undrar bara vilka partier väljarna har gått över till, och jag tror mig ha mina aningar.

Det farliga är inte alltid det mest extrema, det farliga är det som får tid att växa medan vi kollar åt ett annat håll.

Detta är nog det vettigaste jag läst angående Sd i media på ett bra tag.

Själv har jag flera gånger upprört mig över att man bara ser huruvida Sd kommer över fyraprocentspärren eller ej. Det enda som spelar roll är hur många röster specifikt Sd får, inte hur opinionen och retoriken i övrigt ser ut. Jag har innan skrivit om att vi redan har ett främlingsfientligt parti i riksdagen och att man borde sluta se det så jävla svart och vitt utan fatta att det finns gråtoner på främlingsfientlighetsskalan.

Det viktiga är ju trots allt inte vilka partier som sitter där dem sitter, utan varför de gör det och vilka människor som har röstat fram dem och varför. Om det finns ett problem med en utbredd främlingsfientlighet så bör vi fokusera på att ändra folks attityder, inte  på att motarbeta Sd i riksdagen, även om det givetvis också är viktigt.

Vad man glömmer i allt tjafs om utskottsposter och stödpartier är att det finns riktiga människor som faktiskt har röstat på Sd, som faktiskt håller med dem. Är det inte dem som i slutänden påverkar detta? Dessutom har hela retoriken i den politiska debatten mer  och mer dragits åt att man ska ha så kallad ”ordning och reda”, ställa krav (är att bry sig) och strängare straff. En sån politik drabbar alltid de svagare grupperna i samhället och nog fan kan man räkna invandrare till dem.

Även om man inte rakt ut säger att Islam är som nazism och det största hotet mot västvärlden så kan man föra en politik som i sitt utslag missgynnar invandrare och det är det vi går mot i samhället. Även om folk inte per definition tycker att folk med annan hudfärg är mindre värda så vill man inskränka invandrares utrymme att utöva sin kultur, man vill ta ”hårdare tag” mot folk som inte sköter sig trots att det inte finns några som helst vetenskapliga belägg för att det är en effektiv metod (snarare motsatsen) och det är ju där främlingsfientligheten börjar. I en önskan efter att människor ska ”göra rätt för sig”, i en oförståelse för att folk kan ha trauman och problem och i en önskan efter likriktning och absurd trygghet. Sån politik slår mot invandrare.

Jag skulle nog kunna övertyga dem flesta till att delar av Sd:s politik är bra om jag bara hade rätt ingång i diskussionen. Många tycker att saker som hårdare krav är fina grejer, många tycker att ”i Sverige ska man tala svenska” men inser inte att det är precis det som är främlingsfientlighet. Människor som tycker att folk gärna får vara mörka i hyn och fira ramadan och andra helt ofarliga traditioner, så länge de inte stör och så länge de har jobb och talar bra svenska. Sådana personer identifierar sig inte som främlingsfientliga eftersom de inte per definition tycker illa om just invandrare. Men å andra sidan: vem gör egentligen det? Det är bara extremt efterblivna nynazister som tycker att det är hudfärgen och endast hudfärgen som räknas, vanlig rasism ser inte ut så.

Så jag kan inte annat än hålla med: vi måste acceptera att Sverige inte är den toleransens fanbärare som vi vill få det att framstå som. Vi måste definiera vad främlingsfientlighet egentligen är, vilken retorik och politik som drabbar invandrare. Vi måste sluta se det som att främlingsfientliga bara är personer som vill ”spöa negrer” och föra en seriös debatt om vad som kan räknas som främlingsfientligt och inte. För det farliga är inte de mest extrema, det farliga är det som långsamt smyger sig på, det vi inte märker. Och vad som är ännu farligare är det extrema som får oss att vända våra blickar bort från det smygande, alltså precis det Sd är.

Till piratpartiet.

Jag blir stolt över att vara Piratpartist när jag läser att ni ska ta över Wikileaks nya servrar, det får dessutom hela historien med the pirate bay att se extremt mycket snyggare ut (även om jag fortfarande tror att det var extremt dumt valstrategiskt).

Nu kan ni verkligen stoltsera med att ni är ett parti som tar demokratiska grundpelare på allvar och som dessutom inte är rädda för att agera. Jag tror även att det är bra opinionsmässigt i och med att wikileaks har ett stort allmänt eller i alla fall medialt stöd. Bra jobbat!

Samtidigt är jag rädd för vad som kan hända om USA går på hårt, svensk ekonomi kan nog tyvärr bli ganska raserad. Det vore sorgligt om vi blev tvungna att lägga oss på grund av det.