Etikett: shopping

Att se symptomen men inte den underliggande sjukdomen.

Både Blondinbella och DennisM har skrivit om denna reklam för snabblån för shopping. Jag håller med om att det är vidrigt att uppmana till konsumtion på lånade pengar, jag tycker rentav att den typen ev reklam (och verksamhet) bör vara olaglig. Jag skulle gärna vilja se en uträkning på hur mycket dessa bolag kostar kronofogden varje år, för jag tror att kronofogdens tjänster är gratis. Jag tycker hur som helst att det är oetiskt att bygga sig affärsidé på att det finns statliga företag man kan använda för att driva in skulderna.

Men samtidigt kan jag känna att de båda går på ett symptom till ett problem de själv bidrar till, nämligen konsumtionssamhället. Folk handlar ju på krita av en anledning, nämligen att det sociala kravet kring att ha snygga och moderiktiga kläder, coola prylar och så vidare är enormt högt, och bara ökar. Vi har aldrig varit så skuldsatta som vi är nu, ett system som såklart är rakt igenom ohållbart i längden. Det enda botemedlet jag kan se är en minskning av konsumtionen. Men båda Blondinbella och DennisM spär ju på denna utveckling genom att driva extremt konsumtionsinriktade bloggar.

Nej, jag tror inte att de är de som är grunden i problemet, men jag säger att de går på symptomen istället för att se den underliggande sjukdomen. Jag tror inte att problemet med ökad belåningsgrad i samhället kommer lösas genom att hacka på oseriösa lånföretag, utan vi måste i grunden förändra vårt synsätt på konsumtion.

Shoppingkulturen.

Shopping ger många personer känslan av lycka. Det behöver inte vara relaterat till att det man konsumerar skänker mervärde till människans vardag. Jag skrev ju innan om min egen lust att konsumera och om hur den kan vara svår att stävja även om jag rent intellektuellt vet att det inte kommer skänka mig något annat än stress och mer begär på längre sikt.

Det tycks skänka djupt kortsiktigt välbefinnande att köpa saker, lite som en drog. Man får en känsla av att man förbättrat sin livskvalitet, att man flyttat upp lite i den sociala hierarkin eller förbättrat sin image. Det finns ju dessutom människor som hamnar i djupa shoppingberoenden och lånar sig till pengar för att kunna konsumera eller prioriterar shopping framför mer elementära saker för välbefinnandet, såsom mat. Framförallt så prioriteter vi som samhälle i alltför hög grad konsumtion av onödiga och lågkvalitativa prylar på bekostnad av långsiktiga eller nödvändiga investeringar och utgifter såsom bostad, tandvård eller hälsosam mat eller att arbeta mindre, vilket är en investering i hälsa och välbefinnande för många.

Att människor shoppar tas för givet och ifrågasätts sällan. Ibland höjer någon en kritisk röst mot till exempel Ullared och talar sig istället varm för de dyra kvalitetsklädernas överlägsenhet, men tanken att de flesta helt enkelt bara borde shoppa mindre faller inte många in. Nej, att shoppa är ett fullkomligt accepterat och normalt intresse i denna värld och de som inte gör det har nog ofta andra bevekelsegrunder än något slags överlagt beslut kring livsstil, till exempel brist på pengar.

Jag ser konsumtionskulturen av idag som extremt destruktiv, inte bara för miljön utan även för oss själva. Vi fyller upp behovet av närhet, kärlek och så vidare med ting. Jag skiter i att shopping är ett folkligt nöje ty anledningen att det är så är att shopping är beroendeframkallade, inte att det på något vis är en positiv kraft i våra liv.

Shopping och gnäll.

Jag tröstshoppade på h&m:s rea för några dagar sedan. Jag handlar ju seriöst aldrig nytt annars, men fan vad h&m har blivit bra. Visualiserade mig själv som den fräschaste sommarbruden iförd dessa sailorchicka kläder.

En sak som jag tycker är skamlig är för övrigt att alla second hand-butiker har blivit så välsorterade och dyra. Jag vill strosa runt och leta och fynda, inte betala samma pris som jag betalar i affär för en nopprig tröja.

Klänning.

Jag hittade en så himla fin klänning second hand idag i en orange nyans som passade perfekt till både min hudton och hårfärg, hellång i nåt tunt tyg. Jag lyckades tyvärr inte knäppa någon riktiga bra bild på den, men ni ser ju lite här.

Jag hatar såna där kläder som är otroligt fina men som man aldrig kommer få tillfälle att använda. Min garderob är för full för att jag ska kunna köpa sånt nu.

Vad Mogi egentligen gör!

Ett hett ämne i bloggsofären (hata det ordet) är ju vad Mogi egentligen sysslar med när hon säger att hon jobbar så hååårt. I ett svar under det här inlägget så kommer man nog en aning närmare sanningen.

allt handlar inte om hur MÅNGA läsare man har utan vilken kvalité man har på bloggen. Jag tjänar enormt bra på min blogg då jag är så kvalitetsnischad. Företagen vill synas ihop med kvalité och betalar extra mycket för det.

Varierar otroligt då jag som egenföretagare styr min egna tid till 110%. Jag spenderar min tid med företagsutveckling, möten med olika företag för kommande projek, designar på 2 olika projekt jag har, kontakt med annonsföretag, kontakt med PR och mediabyråer, research för nya blogginlägg, inspirationsresor osv osv.

Så alltså, hennes ”jobb” är hennes blogg. Inget ont om bloggare då, det är fint att det finns människor som ägnar sig åt att generera gratis underhållning och som njuter av sitt jobb, men att kalla bloggandet för att hårt jobb är väl lite att ta i.

Om jag ska tolka orden Mogi använder så är företagsutveckling typ att designa bloggen, kolla upp vilken kamera hon ska köpa, göra sin märkliga ”mogi shows” och så vidare. Research för ny blogginlägg är alltså typ att gå och fönstershoppa och kolla tunikor, eller kanske handla mat på NK som hon sedan kan skriva spännande inlägg om (detta är ju typ det mest ”tänkvärda” hon skrivit på en vecka, jag skriva två sådana inlägg om dagen). Jag har svårt att tänka mig att hennes inlägg kräver nån omfattande research. Och inspirationsresor… ja, det är väl hennes shoppingresor då. Som hon själv bekräftar.

Min NY resa blir absolut en jobbresa då bloggen åker med :)

Det som gör mig upprörd här är att hon troligen gör eller i alla fall försöker göra skatteavdrag för all sin shopping, alla sina resor och så vidare för att det ju är utgifter hon har på grund av sitt företag. Som jag tolkar henne ovan så gäller det åtminstone resorna.

Detta skulle ju innebära att om jag registrerade min blogg som ett företag så skulle jag kunna göra avdrag för mina ritsaker, för jag visar ju teckningar i bloggen, göra avdrag för min mat, för jag lägger upp recept i bloggen, göra avdrag för mina kläder på grund av dagens outfit, göra avdrag för min kamera och så vidare.

I mina ögon är det inget annat än skattefusk att skriva ”inspirationsresor” på sitt företag. Att hon sedan har mage att komma och moralisera kring välgörenhet är bara pinsamt. Gör din samhälleliga förbannade plikt innan du köper dig ett bättre samvete, idiot.

Kostnader för dagens outfit: Chanelväska 20 000, skor 5000, jeans 2000, skinnjacka 7500, tunika 3000, stylingprodukter för håret 500, smink 300 och glasögon 2000. Sedan tillkommer även kostnaden för kameran och taxiresan till platsen, som tillsammans blir 5000. Allt avdragsgillt!

H&M <3 Lanvin.

Jag tycker det är skoj att h&m gör samarbeten med stora designers. Det är kul att de kan få ut plaggen så att vanligt folk kan köpa ”dyr” design och det livar upp deras kollektioner. Men alltså, vissa märken går bara inte att göra i skitbillig massupplaga, och Lanvin är fan ett av dem.

Draperingar, volanger och krimskrams funkar fan inte med billiga material, då ser det bara ut som något man har gjort efter en guide i Frida om hur man ”pimpar” sina kläder.

Man går omkring med denna och ba: ”tja, jag är 12”.

Alla bilder ovan är via Hanna Friden som också tyckte det var fult. Den nedersta är ju bara för mycket. Vem bär en sådan, som annat än halloweenutklädnad? Den ser helt absurd ut. Typ Familjen Addams möter sopsäck?

Bilden ovan via Elin kling. Fattar inte skorna? Kanske bara är en smaksak, förvisso, men det är på tok för mycket krafs för min smak. Lyxig vulgodesign blir ”krafs” när den massproduceras. Och halsbandet är liksom… ingenting? Verkligen totalt intetsägande.

Och givetvis hypar folk detta som fan ändå. Det är väl såklart en smaksak och det finns ju ”fina bitar” ur kollektionen, även om jag tycker dessa liknar h&m:s vanliga kläder och inte är mer än ”helt okej”.