Månad: februari 2012

Lägsta levnadsstandard.

Fick följande fråga av Tanja angående mitt inlägg om drägliga villkor för arbete.

Kan du berätta mer om vad du lägger i ”dräglig levnadsstandard”. Vet av erf att folk kan mena så olika saker med det, och undrar vad du tycker är rimligt.

Det är svårt att svara på sådär rakt av, det tycker jag. Lite kortfattat tycker jag att en dräglig levnadsstandard ska inkludera pengar till boende, försökringar, mat, hygienartiklar och nöjen i begränsad utsträckning. Jag tycker inte att man ska behöva vända på slantarna för att få budgeten att gå ihop om man jobbar heltid även om man är precis nyanställd. Jag tycker även att man ska ha möjlighet till sparande på sin lön, att lägga undan pengar till något större inköp eller att ha sparpengar om diskmaskinen skulle gå sönder.

På en heltidslön ska man helt enkelt kunna göra mer än att bara överleva. För att försöka definiera det mer konkret kan jag säga att lönen ska ge en ökad trygghet och möjlighet till rörlighet. Den som jobbar heltid ska inte behöva leva från hand ur mun med ständig rädsla för att förlora jobbet för att man då inte överelever månaden efter eller med ständigt planerande för att få ekonomin att gå ihop.

Exakt vad detta innebär i konkreta summor kan jag inte svara på. Det är ju för det första olika beroende på bostadsort och livssituation, det finns ju även människor som är helt oförmögna att sköta sin ekonomi och då är ju problemet ett annat. Om man har barn eller inte utgör ju givetvis också en viktig faktor. Ändå måste man ju komma fram till något slags standardiserat svar. Jag tycker väl att en 13-16 tusen efter skatt låter som en rimlig lägstasumma för vad en heltidsarbetande person ska ha.

Vad tycker ni ska ingå i en rimlig lägsta levnadsstandard för en heltidsarbetande? Vad tycker ni i så fall är en rimlig lägstalön?

Den där jävla fru Gårman.

Detta med fru Gårman gör mig så fruktansvärt trött. Jag förstår verkligen inte hur någon kan tycka att det är en vettig fråga att lägga ner resurser på att könsfördelningen på trafikskyltar ska vara jämn. Jag tror verkligen inte att det hjälper jämställdheten ens ett pyttesteg framåt. Dessutom så ser jag ett stort problem i hur man porträtterar kvinnor med långt hår och kjol i en tid där många kvinnor har korta frisyrer och byxor.

Jag mår illa av tanken på att någon har fått upp denna ide i sitt huvud, lagt en massa remisser om det, debatterat det, övertygat folk om det, skickat in förslag, anlitat någon jävla designbyrå, skickat till vägverket, skickat till skylttillverkaren, anlitat någon att byta ut skyltarna och så vidare. Herregud. Tänk vad all denna energi hade kunnat åstadkomma istället.

Snälla snälla, lägg inte mer tid på dessa förbannade skyltar. Ta istället tag i något verkligt jämställdhetsproblem som t.ex. att kvinnodominerade yrken har lägre lönenivåer eller att kvinnor blir misshandlade i parrelationer eller vad fan som helst. Att ödsla tid och pengar på att designa om skyltar så att könsfördelningen är jämn är bara ett tecken på att ingen orkar ta tag i de verkliga problemen som finns. Slöseri och navelskåderi är vad det är.

Bortlängtan.

Jag mår inte så bra just nu. Jag är ganska trött och ständigt småsjuk och jag längtar hem så fruktansvärt mycket. Jag vill så gärna bara börja plugga, börja med livet. Tyvärr har jag fyra och en halv månad kvar här och ytterligare tid kommer att förflyta innan jag kan börja med mina studier på allvar.

Det känns bra att vara här och jag är glad att jag åkte men just nu är jag bara så trött på allt.

Agenda.

Kollade på agenda där de intervjuade Fredrik Reinfeldt nyss. Det känns nästan lite sensationellt att statsministern liksom framträder offentligt och svarar på kritiska frågor, det känns som något folk liksom bänkar sig för. Den som inte pallar kolla på skiten kan läsa referat här.

En grej som var lite lustig var att Reinfeldt hänvisade till att 40-talisterna snart kommer gå i pension som en lösning på arbetslösheten. Detta sägs alltså av samma man som tyckte att det var en bra grej att folk ska jobba till 75. Oavsett hans tidigare visioner så är det en beklämmande lösning på arbetslöshetsproblemet, ty samhällsekonomin blir ju knappast bättre av att folk som går i pension ersätts av människor som lyfter mindre i lön samtidigt som de ”tar” mer pengar i pension än vad ungdomarna skulle tagit i form av socialbidrag, aktivitetsersättning eller vad det nu är som är ”inne” att ge till prekariatet nuförtiden. Dessutom så är det väl ändå ganska välkänt att en person som går i pension inte alltid så enkelt ersätts på en yrkespost.

Det är inte regeringens förtjänst att 40-talisterna går i pension, det skulle ha skett ändå och troligtvis med samma resultat på arbetsmarknaden. Det intressanta är att se vilka resultat arbetslinjen har lett fram till inte vilka förändringar som sker automatiskt. Tycker att det är tråkigt att Reinfeldt vägrar svara på frågor om sin politik.

Låt även de dömda döma.

Jag är visserligen helt emot nämndemannasystemet helt enkelt för att jag anser att professionella ska döma i rätten, inte avdankade politiker. Däremot har jag sjukt svårt för denna åsikt att man måste vara odömd när man tjänstgör som nämndeman. Visst finns det fall där det blir extra olämpligt; någon som blivit dömd för hustrumisshandel ska inte själv döma i ett sådant mål och så vidare, men det gäller även de inblandade juristerna. Det vore också ytterst olämpligt om någon som var uppe i en egen rättegång själv eller höll på att avtjäna ett straff jobbade som nämndeman, samma sak om det fanns anledning att misstänka att personen fortfarande höll på med kriminell aktivitet.

Men rättssystemet bygger på att man får ett straff, avtjänar det och sedan blir ”fri”. Dessa nämndemän hade som jag förstod det alla avtjänat sina straff och är således fria människor. Den forna kriminaliteten är lagd till handlingarna.

Jag mår illa av tanken på en första och andra klassens medborgare där vissa, de ostraffade, liksom är lite finare och har lite mer att säga till om i offentliga sammanhang. Där man är för evigt brännmärkt och förbjuden från vissa uppdrag för att man har snattat eller kört rattfull en gång i sitt liv eller gjort något värre för den delen. Ska nämndemännen utgöra någon slags moralisk överklass? Jag tycker inte det, för syftet är väl ändå att nämndemännen ska representera folket. Och sådant är folket: vissa har begått brott, andra inte.