Dag: 15 januari 2012

Som lösning på ett strukturellt problem är det ett tarvligt förslag.

Är så jävla trött på att ständigt få höra att kvinnor måste bli bättre på att ”ta för sig” som någon slags lösning på problemet med strukturellt förtryck av kvinnor. Det är klart att en person som absolut inte kan ta för sig borde ta tag i detta, men lösningen på att kvinnor är strukturellt förtryckta kan inte vara att varje enskild kvinna ska gå omkring och kompensera för att hon är kvinna. Jag är trött på att höra en massa tips om hur jag borde bete mig för att kompensera för folks fördomar. Kvinnor antas vara svaga så var stark, kvinnor antas vara osjälvständiga så var självständigt och så vidare.

Att kvinnor utsätts för fördomar bara på grund av sitt kön är inte ett problem som ska lösas genom att alla ska bete sig så mycket som möjligt i motsats till dessa fördomar utan genom att folk börjar betraktar kvinnor som människor i första hand.

Därför blir jag fruktansvärt matt när jag läser att man på expressens ”må bra”-kryssning för kvinnor har bjudit in Aschberg och Leif GW Persson för att hålla en föreläsning under namnet ”skärp er, tjejer!” där budskapet bland annat är att ”Svenska kvinnor måste rycka upp sig och våga lite mer”.

Hela iden med feminism är att kvinnor ska få lov att vara som de är och vill vara utan att bli särbehandlade på grund av sitt kön. Att få bedömas efter våra individuella egenskaper och inte efter hur dessa egenskaper upplevs utifrån vårt kön. Feminism ska inte handla om att ständigt gå omkring om kompensera för att man har råkat födas till kvinna. Man ska inte behöva ”ta för sig”, i alla fall inte mer än männen, för att tillmätas utrymme i olika sammanhang.

Jag är himla bra på att ta för mig och våga göra mig hörd vilket har gjort att jag sluppit många av de klassiska fällorna för kvinnor; att vara för tyst, att aldrig våga säga ifrån och så vidare. Det har såklart varit jävligt bra för mig personligen men jag skulle inte råda kvinnor sådär i största allmänhet att anlägga en annan personlighet och uppförande för att man då ”slipper undan” dessa fördomar. För slipper undan, det gör man inte. Däremot så kompenserar man för dem i sitt agerande. Vem vet hur det hade varit om jag varit man och agerat som jag gör.

Sedan kan det vara viktigt att skaffa sig ett bättre självförtroende och ta för sig för sin egen personliga vinnings skull. Som lösning på ett strukturellt problem är det dock ett tarvligt förslag.

Konstiga argument i väskdebatten.

Den här märkesdebatten som väldigt ofta handlar om dyra väskor hamnar ju ofta på tapeten i bloggvärlden. Jag tycker att det är intressant hur extremt provocerade folk blir av att andra köper dyra väskor. Till exempel när Kenza snackar om välgörenhet är det alltid någon som ba: ”men du köpte ju en jättedyr väska”. DUBBELMORAL!!!

Allvarlig talat så har jag så jävla svårt att fatta varför det är så enormt provocerande med dyra saker. Jag ger väl blanka fan i om någon som har pengar väljer att lägga dem på en märkesväska. Jag skulle själv aldrig gjort den prioriteringen men jag blir betydligt mer upprörd över personer som konsumerar överdrivet stora mängder än personer som konsumerar dyra saker.

Vilket för mig in på det andra konstiga argumentet som alltid dyker upp till märkesväskornas försvar: ”men det är ju bättre för miljön om jag köper en dyr väska som håller tio år än 10 billiga som håller ett”. Det är sant, men faktum är att det ena inte behöver utesluta det andra. Man kan köpa en relativt billig väska som håller länge eller så kan man köpa en dyr väska med skitcrappig kvalitet eller som man tröttnar på. Shoppingbudgeten är inget nollsummespel och att man köper billigare saker kan lika gärna innebär att man lägger undan pengar. Dessutom så brukar dem som köper dyra väskor ha en ganska omfattande shopping även i övrigt.

Så köp du din svindyra väska men försök för guds skull inte få det att framstå som om det skulle vara det moraliskt överlägsna i fråga om shopping. Det bästa är såklart att konsumera så lite och miljövänligt som möjligt, gärna hos andrahandskedjor som sysslar med välgörenhet, och det behöver faktiskt inte alls kosta mycket.

Kärnfamiljsinlägg.

Det här ämnet var inte lika populärt som föregående. Tre inlägg blev det i alla fall.

FumikoFem har skrivit om hur hon skulle vilja leva istället.

Sanna har skrivit om bonusfamiljemedlemmar och kärnfamiljen uppluckrande.

Malin skrev om sin kärnfamiljshistoria.

Här finns mitt eget inlägg.

Ämnet finns här och hela utmaningen hittar du här.

Nästa ämne är sexuell exklusivitet och kommer alltså att behandla att ha sex med andra trots att man lever i ett monoamoröst förhållande. Jag publicerar ämnet i morgon och hoppas såklart på en fantastisk uppslutning.

Det borde i alla fall diskuteras.

Detta var en intressant och vettig debattartikel som jag tycker att alla ska läsa om medborgarlön. Ingångspunkten är en granskning som Sr gjort där det visade sig att socialbidragssystemet liknade ett lotteri; samma fall fick helt olika svar beroende på handläggare, hälften avslag och hälften godkänt.

Jag tror att det ligger mycket i att den fulla sysselsättningens tid är förbi och jag tror att två lösningar på detta problem är dels införandet av medborgarlön så att arbetslösa kan göra något vettigt av sig tid istället för att slava för socialen och ha någon slags kontinuitet i sina liv. Fördelen med medborgarlön är även att man fortfarande kan tjäna pengar när man arbetar om man har den, vilket du knappt kan med socialbidrag (500 kr nu, som jag fattat det). Detta gör att det lönar sig även att arbeta lite, vilket det självklart ska göra för personer som ofta inte orkar ta en heltid men ändå, liksom alla andra, mår bra av att aktivera sig. Den andra åtgärden tycker jag borde vara att sänka arbetstiden. Vi lever i ett samhälle där färre har jobb samtidigt som allt fler jobbar övertid och inte har tid med familj och intressen.

Dessa två grejer går ganska bra ihop eftersom folk, om de har en trygg grundinkomst, kommer kunna vara mer flexibla på arbetsmarknaden och söka sig till tider och arbeten som passar dem bra. Det är också en effektiv vaccination emot skräpföretag som utnyttjar folk eftersom de flesta helt enkelt inte kommer vara lika desperata efter jobb och kommer kunna byta lättare. Dessutom ger det stora vinster eftersom en massa administrativa poster skulle kunna tas bort och ge pengar över till att satsa mer på sjukvård och psykiatri eller något annat viktigt.

Jag skulle vilja se en ekonom uttala sig om hur detta skulle fungera i praktiken för när jag tänker på det så verkar det ju skitsmart. Ökad rörlighet, ökad trygghet, ökad möjlighet att börja jobba i sin egen takt, mindre administration och så vidare. Ett perfekt system. Det kan ju vara möjligt att det inte fungerar alls i praktiken men jag tycker åtminstone att frågan bör diskuteras seriöst.