Fri abort är en kvinnofråga.

En del här verkar ifrågasätta fri abort.

Jag kan förstå att man tycker att abort ska kosta som annan sjukvård, för mig veterligen är det den enda sjukvården idag som man får gratis (rätta mig om jag har fel). Men där går gränsen.

Varför? Jo, för att det är en så otroligt viktig jämställdhetsfråga.

Genom alla tider så har kvinnor blivit begränsade på grund av sina förmåga att skaffa barn. De har blivit hållna i hemmet, och om någon har blivit gravid utanför äktenskap så är det såklart alltid kvinnan som fått stå med hela skulden, eftersom det är på henne det syns. Mannen har alltid kunnat dra iväg och göra vad fan han vill.

Abort är ju såklart ingen perfekt lösning på det här. Abort är skitjobbigt att gå igenom, men om den dessutom skulle kosta flera tusenlappar för den enskilda så skulle det få fatala konsekvenser. Dels för att vissa kanske inte skulle kunna finansiera en abort, och oönskade barn skulle alltså blir mer av en klassfråga än vad det är idag. Men framförallt för att ungdomar från konservativa hem direkt skulle bli påkomna om de var tvungna att ha pengar till en abort.

Det ultimata vore ju såklart om folk skyddade sig på andra sätt, och därför tycker jag att man ska dela ut ultratunna kondomer på ungdomsmottagningar (det är väl inte bara jag som tycker att kondom suger?), subventionera fler olika typer av p-piller (olika p-piller funkar för olika tjejer) och dessutom ta upp i sexualkunskapen hur otroligt emotionellt plågsam en abort kan vara, så att folk förstår nackdelarna.

Men att sluta skattesubventionera aborter vore att kasta oss tillbaka flera årtionden när det kommer till jämställdhet. Vi skulle få står där med hela skulden och kostnaden, och även innan det med ansvaret för att skydda oss.

Att avsäga sig föräldraskapet.

Hanna Fridén har skrivit om mannens rätt att bestämma i abortfrågor. Givetvis ska ingen annan än kvinnan själv kunna avgöra huruvida hon ska göra ett ingrepp eller inte, men jag tänker mig att om man som man inte vill ha barn så undviker man att använda kondom. Det känns rimligt. Man är två om ett samlag och båda har lika stor skyldighet att skydda sig, även fast det ofta betraktas som kvinnans ansvar.

Hon skriver också om den eventuella möjligheten att avsäga sig sitt faderskap. Detta är något jag har propagerat stenhårt för innan men som jag blivit lite mer tveksam till nu. För om pappan kan avsäga sig faderskapet bara sådär så känns det som att vissa män kommer bli ännu mer oansvariga när det gäller att skydda sig. Jag tycker att det är viktigt att sex ses som en gemensam fråga med gemensamma konsekvenser, man ska inte behöva ta konsekvenserna ensam bara för att man är kvinna.

Men det finns ett men, och det är kvinnor som ljuger om att de tar preventivmedel fast de inte gör det och som därför tvingar in män i ett faderskap de försökt undvika. I en sund relation så uppstår såklart inte ett sådant scenario, men jag har hört om fall där det inträffat. Och det är bara så jävla fel och omoraliskt att ljuga in någon i ett livslångt ansvar.

Frågor om föräldraskap är komplicerade. Generellt anser jag att både mamman och pappan ska ha ansvar eftersom både mamman och pappan hade kunnat skydda sig vid samlaget. Om man har skyddat sig men något går fel ska den bördan inte heller bara ligga på kvinnan. Men om man kan föra i bevis att man blivit förd bakom ljuset så anser jag att man ska kunna avsäga sig sitt föräldraskap.

Några extra hundralappar i plånboken är inte den enda effekten.

Om man skriver en ”artikel” med rubriken så påverkas du av regeringens beslut så tycker jag att man borde skriva en aning mer om vad i budgeten som det måste skäras ner på för att jobbskatteavdraget ska gå igenom.

Jag blir så trött på dessa ständigt plånboksundersökningar av politiska alternativ, eftersom det såklart alltid är så att alliansen är det parti som ger mest i plånboken för den som jobbar på kort sikt. Det är ju hela fundamentet i deras politik, att dra ner på det offentliga och sänka skatterna.

Jag blir så irriterad på att folk inte fattar att välfärden kostar. Att man måste betala för det med skatt. Man röstar gärna på moderaterna men blir sur om man inte får förstklassig vård på sjukhuset. Och dessa infantila undersökningar spär bara på det här.

Vilken press det måste vara.

Gud vad bra att kronprinsessan är gravid! Folkfest fan!

Så himla skönt att det gick till slut känner jag, för hon var ju lite till åren. Och tänk om hon till exempel hade hunnit bli oförmögen att skaffa barn! Hemska tanke. Hon hade kanske behövt adoptera.

Herregud vilken otrolig press det måste vara för Victoria. Först att hitta en partner eftersom ingen annan får gifta sig innan henne, sen att bli gravid eftersom ingen annan får bli det innan henne, och slutsligen att avla ett perfekt barn som är värdigt som tronarvinge. Tänk om barnet blir cp-skadat, tänk om det blir fruktansvärt fult eller intersexuellt. Hemska tanke!

Dålig tv.

Jag älskar ju, som ni kanske märkt, väldigt tjejig och ytlig skräptv. Efter att ha tagit mig igenom en hel säsong top model (säsong 6, jättebra) på bara ett dygn så törstade jag efter mer, och drog ner australias next top model, som jag blev intresserad av att happy happy fatgirl skrev att det var vikthetsande. Eftersom jag älskar fjolliga intriger så tänkte jag att det blir nog bra.

Men alltså. Satan vad dålig tv det är. Alla tjejerna var mellan 16 och 18 år och hade helt ointressanta personligheter och dessutom totalt ointressanta utseenden. Allt var jättesexualiserat och alla bara skrek precis hela tiden. Herregud.

Det är liksom inte kul. Jag gillar intriger men jag gillar också att kunna sympatisera med de olika karaktärerna och få se deras bra sidor och deras utveckling. Total förnedringstv är bara så otroligt ointressant.