Demonstrera gärna, men kan ni snälla byta namn.

Imorgon ska det hållas en demonstration emot Sd vilket jag i sig tycker är helt i sin ordning. Även om man inte kan ändra den demokratiska processen medelst demonstrationer och få ut Sd ur riksdagen på det viset så finns det en stor poäng i att markera att slaget inte är över: Sd sitter förvisso där de sitter men vilket inflytande de får och om de får sitta på samma platser nästa val avgörs delvis av vad som sker nu. Det är viktigt att Sd och deras retorik inte normaliseras, vilket är den stora risken vi står inför. Därför tycker jag att den som kan borde vara med och samlas i kungsträdgården klockan 12 i morgon.

Vad jag däremot har otroligt svårt för är den retorik som kampanjen förs under, den om att ”vi är 94 procent”. Det ska åsyfta de personer som inte röstade på Sverigedemokraterna, som ju som känt fick 5,7 % i valet.

För det fösta så är det liksom inte sant. Denna grupp människor representerar inte alla som inte röstade på Sd. Jag förstår att det är ett retoriskt grepp men jag tycker inte att det spelar någon roll. När man demonstrerar, driver en kampanj eller liknande så ska man aldrig säga sig företräda en grupp som man inte företräder. Det sänker trovärdigheten.

Men det största problemet med retoriken som jag ser det är att man reducerar frågan om ”rasism” till att handla om Sd eller inte. Jag vill påpeka att vi har minst två främlingsfientliga partier i vår riksdag, dels Sd men också Folkpartiet som driver förslag om burkaförbud och språktest för invandrare. Inget parti utom möjligen vänsterpartiet är riktigt invandrarvänligt, jag har till exempel aldrig hört någon föreslå att vi ska höja antalet kvotflyktingar (människor från krigshärdar som får uppehållstillstånd redan innan de anländer) som ändå är ganska lågt.

Rasism fanns redan innan Sd kom med i riksdagen. Visserligen blåser det extra mycket högervindar nu, men det är liksom inte Sd ensamt skyldiga för utan det handlar om att den mentaliteten har fått ett uppsving i hela Europa.

Antirasiströrelsen måste sluta handla om att mest bara hacka på Sd och börja handla om att åskådliggöra rasismen även på andra ställen i samhället och att erbjuda alternativ till en missnöjd befolkning. Sedan ska man såklart påminna folk om vad Sd är för ett parti så att de inte blir rumsrena, men ett ensidigt fokus på ett parti kan riskera att leda till att annan rasism blir rumsren istället. Att vissa åsikter och partier inte ifrågasätts för att de i alla fall inte är Sd.

Så demonstrera gärna, men kan ni snälla byta namn.

Varför är det så jävla viktigt att ha kvar kinesen på förpackningen?

En sak som fascinerar mig med hela denna kinapuffshistoria är att de mest högljudda och kränkta är dem som uppenbarligen tycker att det är världens viktigaste grej att ha kvar den jävla gubben på förpackningen. Alltså, jag hade också blivit förbannad om det var så att det förbjudits på laga väg. Nu handlar det dock om att en person har kritiserat fazer och att de sedan dragit tillbaks förpackningen. Det är inget annat än att genom helt vanlig offentlig debatt sätta press på företag, och det är faktiskt inget konstigt eller tvångsmässigt i det.

Detta är inte en fråga jag själv skulle ha engagerat mig i men om man nu tycker att det är viktigt så kan man väl få framföra den åsikten utan att folk ska bli fullständigt galna. Dessutom måste det väl ändå vara upp till medlemmarna i minoritetsgruppen att avgöra om de blir utsatta för fördomar eller inte. Inte för alla vita medelklassmänniskor som så desperat måste höja sina röster emot detta.

I sak kan jag hålla med om att gubben på förpackningen inte är rasistisk och att det inte heller är sådär fruktansvärt viktigt. Men om vi vänder på steken då och tänker såhär: varför är det så förbannat viktigt att just den gubben pryder kinapuffspåsen? Företag ändrar designer på sina förpackningar hela tiden, varför är det så hemskt om det sker på grund av att de blivit anklagade för rasism?

Vem fan skadas av att Fazer byter utseende på förpackningen. Kan ni inte bara inse att vissa tar illa upp och att man kan ta hänsyn till det en endaste gång, istället för att mala på med ert uttjatade och irrelevanta frihetspatos.

Vi behöver inte förbjuda andra kulturyttringar för att få plats för vår egen.

När folk snackar om det här med att värna om den svenska kulturen blir jag så konfunderad. Alltså, jag har absolut inget emot att folk är svenska, stolta över sitt ursprung och liknande, men det är ju skillnad på det och att vilja förtrycka andra kulturer. Om ni nu är så himla stolta över ert ursprung så är det väl bara att praktisera det, och så kan ni låta andra vara stolta över och värna sina ursprung. Jag förstår inte det stora problemet.

Sen är det skitfånigt med folk som uppfattar det som rasistsikt att hissa svenska flaggan eller sjunga nationalsången, det är himla fel tycker jag. Men vi behöver inte förbjuda andra kulturyttringar för att få plats för vår egen.

Rasistmogi.

Underbara Mogi har skrivit ett inlägg om att hon blev kränkt på nattklubben Hells Kitchen. Tråkigt för henne. Hon passar såklart på att nämna att männen hon blev kränkt av hade ”utländsk härkomst”.

Detta ifrågasätts såklart i kommentarsfältet. Det urartar dels i det gamla vanliga tjatet om att utlänningar är överrepresenterade i våldtäktsstatistiken och vilken otroligt kvinnofientligt religion Islam är.

Om de hade kommit från finland hade jag skrivit det, hade de kommit från danmark hade jag skrivit det, om de hade kommit från Italien hade jag skrivit det, om det hade varit norrmän så hade jag skrivit det. Nu kom männen från ett arabland där de har extremt nervärderande syn på kvinnor och behandlar dom på ett nedlåtande sätt. Och detta bekräftades inte bara 1 gång utan två gånger då 2 av de 3 männen på hells slog min axel och betedde sig som barbarer.

Det roliga med detta är att Mogi i inlägget beskriver att männen hade ”utländsk härkomst”. Hon skriver inte från vilket land eller ens vilket område de föreföll vara. Betyder ”utländsk” att man är från ett ”arabland” numera? Det är i så fall en språklig förändring jag missat.

Det tråkiga med detta är att jag själv antog att männen var från just ”ett arabland” och var muslimer. Jag ska från och med nu anstränga mig för att inte associera ”utländsk” till ”muslim/arabland”.

Hur som helst så ger Mogi uttryck för extremt främlingsfientliga och dumma åsikter i sitt kommentarsfält. Här är några favoriter:

Men nu måste du skämta? Har du absolut ingen verklighetsuppfattning? Kolla statistiken! Kolla exempelvis på hedersmorden, varför begås det på 2000 talet? Varför är vissa människor så extreeemt bakåtsträvande? Jag säger inte att ALLA är hemska kvinnoförtryckare. Men väldigt många är tyvärr det och det kan ingen säga något om, då lever man i förnekelse. Vilket du verkar göra till stor del.

Det är inte detta denna debatt handlar om, 90% håller med mig om att de var vidriga barbarer sen har vi 10% som drar en massa egna slutsatser efter jag skrivit att männen var av utländsk bakgrund, men det får stå för dom att dom har dom fördommarna. Jag har inget emot utlänningar. Det jag dock har något emot är hur vissa män förtrycker och förminskar kvinnor i deras omgivning, och dessa män var exakt sådana typer.

Det hör visst till, med deras religion så behandlar man inte kvinnan med respekt. Vilket dessa 40+ åriga män visade när de 2 gånger smällde in mig in i väggen, gjorde pistoltecken mot huvudet, skrattade samt kastade en drink på mig. Psykopatiskt beteende om du frågar mig.

Skulle för övrigt vilja veta vilken samhällsgrupp som gör sig skyldig till mest skattefusk, dvs stöld från det offentliga som bland annat gör budgeten för att bekämpa våld mindre. Kanske kan det vara överklassen?

SD skulle säkert må bra av lite rasblandning.

Jag kan inte låta bli att  tycka att folk som är emot ”rasblandning” är fruktansvärt roliga. Det går liksom inte riktigt att ta på allvar. Det blir ännu roligare i och med att nästan alla som är emot det är från småbyar där inavel är standard. De skulle säkert tjäna på lite skön rasblandning. Är det inte ironiskt att dem som behöver invandrarna mest är dem som hatar?

En annan sak jag tycker är sjukt festlig är att den här sd-killen kallat Islam en ”pedofilsekt”. Allvarligt talat har jag aldrig någonsin hört talas om någon koppling mellan pedofili och Islam, däremot kryllar katolska kyrkan av pedofiler. Inte för att dissa kristna här alltså, ville mest påpeka att det knappast är en företeelse kopplad till Islam. Hoho.

Smygrasisterna Fp.

Jag har ju innan skrivit om vilket jävla smårasistiskt skitparti folkpartiet är. Nu har det fastslagits att deras förbud mot niqab strider mot diskrimineringslagstiftningen, vilket man väl hade kunnat räkna ut innan istället för att se över lagstiftningen nu.

Detta lär väl bara ytterligare understryka min poäng. Ni vet förslaget om lärarlegitimation som Fp har lagt? Det går i korthet ut på att lärare efter utbildning och en viss tids praktisk ska få en lärarlegitimation, som sedan ska kunna berättiga till löneförhöjningar. Grejen är bara den att hemspråkslärarna inte ingår i det här systemet, vilket i praktiken innebär att de inte får samma möjlighet till högre betalning i och med kompetens som alla andra lärare får.

Vi har en lag i Sverige som säger att alla barn har rätt till sitt lands kultur, vilket i praktiken innebär att de har rätt till hemspråksundervisning, men det här är en solklar särbehandling av hemspråk som ämne, och av både lärare och elever.

Det lustiga med det här är att Fp inte ens lär vinna några sd-röster på det eftersom det inte är en tillräckligt stor grej för att generera massa uppmärksamhet, som ju burka&niqab-förbudet ändå var. Detta är helt enkelt endast smygrasistiskt, och inget annat. Satan vad arg jag blir.

Avskaffa religion som skolämne till att börja med.

Angående det här med kristendomens särställning i undervisningen: varför i helvete ska man ens ha ämnet religion i skolan? Man borde istället ah ämnet livsåskådningar.

En ide jag stöter på ofta ”ute på fältet” är att folk tycker att man ska ”hitta sin tro”, alltså att man ska välja vilken fullkomligt irrationell ide man tycker ”känns rätt”. Att tron är det enda sättet att nå andlighet och harmoni i sitt liv, att det är det enda sättet man kan skaffa sig ett rättesnöre, en moral att leva efter.

Men världen är full av livsåskådningar, olika filosofier kring hur man ska leva som alla kan erbjuda andlighet i någon form. Eller ett rättesnöre, om man så vill. Jag ogillar iden om att religion har någon slags särställning bland andra livsåskådningar som verkligen är fullständigt oberättigad, dels när det gäller innehållet som sådant men också historiskt inflytande. Som om religion vore det enda som påverka människors sätt att tänka.

Kristendomen har påverkat Sverige, men inte mer än asatro eller naturdyrkan (som i mångt och mycket är samma sak), så varför tas det aldrig eller i varje fall mycket sällan upp?

Jag vill se ämnet religion avskaffas och ersättas med ämnet livsåskådningar. Där kommer det givetvis att falla sig naturligt att ta upp de ledande religionerna, men man kommer också ta upp filosofisk synsätt såsom existentialism och säkert också politiska. Då kanske människor förstår att det finns mer att hämta från livsåskådningar än bara troende eller ateist, det finns så mycket att välja och vraka på utan att man för den sakens skulle behöver hänge sig åt någon irrationell dogm, vilket dels skulle leda till att folk skulle göra ett mer upplyst val när det gäller att ”hitta sin tro” och dels att religionens särställning skulle försvagas.

För varför ska något som i princip bara bygger på irrationella antaganden och vidskeplighet och som dessutom leder till så mycket elände få vara viktigare än filosofiska teorier när det gäller vägval i livet? Varför ska religionen få ha patent på att predika vad som är rätt och fel? Ungefär som om irrationalitet vore något fint, något som berättigar en åskådning ett större utrymme.

Den förälder som bryter kontakten med sin son på grund av hans politiska hemvist gör nog ett fatalt misstag.

Utanförskap och otrygghet främjar rasism. Det är en något de flesta är överens om.

I de enskilda fallen kan man se att människor som är utsatta, haft jobbiga uppväxtförhållanden och så vidare söker sig till extrema grupper där det finns tydliga hierarkier så att alla vet sin plats och där man dessutom ofta blir välkomnad med öppna armar, eftersom Sd och andra rasistiska grupper behöver allt stöd de kan få. Där man umgås med människor på grund av sina gemensamma åsikters skull, där man kan föras samman av ett gemensamt hat. Naturligt faller det sig också att människor som upplever att de misslyckats med sina förehavanden i livet letar efter syndabockar.

Om jag fick reda på att mitt syskon, mitt barn eller en vän var Sd-sympatisör så skulle jag inte svara med att bryta kontakten, jag skulle visa att jag tyckte om personen för den hen var men inte för den sakens skull respekterade henoms åsikter. Jag skulle försöka resonera med personen och komma fram till varför hen tyckte som hen tyckte. Helt enkelt för att jag tror att öppen dialog och förståelse är det bästa sättet att bryta extrema åsikter på. För den som blir utfryst så faller det sig naturligt att skapa egna grupper och syndabockar.

Detta betyder inte att man ska acceptera den andra partens åsikter, för det är en stor skillnad på att acceptera personer och åsikter. Du kan älska en person utan att älska vad den gör. Man måste kunna ifrågasätta utan att det ska ses som fientligt, för den som hyser en åsikt som hen också uttrycker ska vara beredd på att försvara den. Men om man tycker att de som är främlingsfientliga ska lyssna på en så måste man också vara beredd att lyssna på dem. Det funkar inte att skrika ”rasist” så fort någon ifrågasätter hur vi hanterar invandring, man måste erkänna de poänger Sd och andra har för att kunna föra en konstruktiv dialog. Det säger ju sig själv att den som inte är beredd att lyssna inte heller anses värd att ta hänsyn till.

Det är en svår balansgång, absolut, idag så pendlar vi mellan ytterligheter varav den ena är att Sd ska behandlas som vilket parti som helst trots att stora delar av befolkningen är aktivt emot dem och den andra är att Sd till varje pris ska ignoreras, att man inte ens ska ge dem minsta lilla utrymme eftersom allt de säger per definition är förkastligt. Ingen av dessa ytterligheter är rimliga. Vi måste se Sd och rasism för vad det är och granska allt de säger kritiskt, utan att för den sakens skull ignorera vad de säger. För hur mycket folk än försöker förneka det så finns det en anledning till att folk röstar Sd just nu, om alla var nöjda och glada så skulle det inte finnas ett behov av att finna en syndabock, och detta bör inte ignoreras.

Den förälder som bryter kontakten med sin son på grund av hans politiska hemvist gör nog ett fatalt misstag. Dels genom att stärka hans känsla av utanförskap, känslan av att tillhöra en missförstådd grupp och behovet av att söka sig närmre de som accepterar honom ”som han är”. Som jag sa innan: utanförskap och utsatthet stärker rasism, och vad kan vara ett större utanförskap än att bli utesluten från sin egen familj, att bli dissad av sin egen mor, som ska älska en för vem man än är. För det är väl det föräldrar är till för: att älska sina barn trots missbildningar, fetma, dåliga betyg eller konstiga åsikter.

Klart man ska kritisera Sd, men kanske måste inte alla sammanhang präglas av det.

En kommentar jag fick på det här inlägget som handlade om Sd:s ”dramatiska” demonstration när de lämnade storkyrkan under Eva Brunners predikan.

Så bara för att Sd kommit in i riksdagen ska det nu vara förbjudet att argumentera emot främlingsfientlighet i politiska sammanhang? Av respekt mot Sd ska man inte få prata om alla människors lika värde? Herregud jag orkar inte ens… det är för absurt.

Jag vet att det finns dem som hävdar att Eva Brunner minsann inte alls uttalade sig kritiskt mot specifikt Sd, utan mot främlingsfientlighet i största allmänhet. Men hon höll faktiskt en predikan där hon nämnde demonstrationer som hölls mot Sd. Visste, de hölls också mot främlingsfientlighet i allmänhet, men fortfarande mot Sd i synnerhet.

Jag tycker inte att folk ska skita i att kritisera Sd, jag har gjort det själv och jag har till och med försvarat de övriga partierna när de ”fryser ut” Sd, vilket ju verkar vara populärt att tycka är fel. I riksdagshuset, i utskotten, i regeringen får och bör de säga emot Sd så mycket som det bara går.

Men om vi har vissa ritualer som omgärdar demokratin så ska inte dessa vara ytterliggare en arena för att bekämpa ett specifikt parti. Dessa ritualer ska vara politiskt obundna, för annars har vi faktiskt ett problem, det vill säga att ett parti systematiskt trycks ner, inte bara i den politiska debatten utan också i allt det som omgärdar politiken. Det är verkligen vad man kan kalla mobbing, utfrysning och elitism, och ett sådant beteende är inte värdigt en demokrati.

Detta är faktiskt att gå för långt.

Det här är fan att gå för långt. För det första fattar jag inte varför det hållas gudstjänst för de som ska arbeta i regering och riksdag om vi nu är så jävla sekulära? (svaret: för att det är en myt att kyrka och stat är åtskilda i Sverige) Nu kommer det väl vara en massa människor som tycket att det ”trots allt är en del av det svenska kulturarvet med kristendom” men det är för det första inte sant och för det andra inte relevant. Jag hade tyckt att en liten offerritual i typisk asatrosstil hade varit lika malplacerad, det passar sig helt enkelt inte att ägna sig åt religion eller nån slags vidskepelse när man sysslar med politik i ett så kallat sekulärt land.

Om man nu nödvändigtvis ska ha detta ofog så ska det vara just en ritual, inget annat. Partierna får gärna göra vad de kan för att gå emot Sd och minska deras inflytande men man ska inte göra om något som i det ”sekulära” Sverige ska vara en trevlig liten tradition till ytterligare en arena för dem som redan har makten att få sina åsikter lyfta. Då börjar man komma närmre det som verkligen kan räknas som mobbing av ett politiskt parti, det vill säga att hoppa på dem i helt ovidkommande sammanhang där de inte ens yttrar sig. Det är typ som att låta Sd-ledamöter ha speciella ingångar till riksdagen eller speciella mindre bekväma stolar för att vara elak, det passar sig inte i en demokrati.

Göran Hägglund tycker till:

– Det är en skandal. Det var extremt olämpligt att i Storkyrkan, i kungliga familjens närvaro, resa sig upp och gå.

Men åh nej, ett riksdagsparti vanhedrar inte bara kristendomen utan även Sveriges konung genom att agera såhär. Gu vad hemskt! Jag som alltid tyckt att alla politiker ständigt ska visa respekt och vördnad inför konungahuset och kristendomen, som har gjort så mycket gott för vårt land.

– När de lämnade visade de upp sig som de som biskopen pratade om.

Men som om det inte var uppenbart? Inte för att Sd är ett rasistiskt parti, utan för att Eva Brunner talade om demonstrationen mot Sd när hon sa att flera tusen männsikor har samlats för att ”ropa ut sin avsky mot de som gör skillnad på människor”. Vad jag vet så var det ingen annan demonstration där folk ropade ut sin avsky mot de som gör skillnad på människor igår kväll, i alla fall ingen som flera tusen deltog i. Att försöka förneka att detta var ett direkt påhopp på Sd är sandlåderesonemang, ungefär som att det fanns en enda människa som inta fattade vad Eva Brunner syftade till.

Igår kväll samlades många tusen människor i Stockholm och i olika delar av landet för att ge sin mening till känna. Ropa ut sin avsky mot det som gör skillnad på människor. Den rasism som säger att du är inte lika mycket värd som jag. Du ska inte ha samma rättigheter som jag. Du är inte värd ett liv i frihet. Och detta av en enda grund – att vi råkar vara födda i olika delar av vår värld. Det är inte värdigt en demokrati som vår att göra skillnad på människor.

Det är så himla uppenbart att detta handlar om Sd, och att Eva Brunner tog partipolitisk ställning. Det är under inga omständigheter okej och jag tycker att Jimmie och Co gjorde helt jävla rätt i att resa sig upp och gå. Även om det var inför kungen och allt.