Vem vill inte följa med till Rhodos?

Martin Isberg har ju då utlyst en tävling i samarbete med Royal Bar Academy där man kan vinna en bartenderutbildning på Rhodos, dessutom under samma period som diverse bloggare (bland annat Kissie) och BB-kändisar ska åka ner!

Villkoret är att man ska skriva ett skönt inlägg om RBA och inte tackar man väl nej till en sån chans!

Jag tänker mig mig själv med min perfekta beach 2011-kropp iklädd en rosa trekantsbikini med nitar skrattandes vandrande över stranden på Rhodos. Att få mingla runt med Sveriges bloggelit en hel månad, samtidigt som jag lär mig det aktningsvärda yrket bartender på en av världens mest anrika bartenderutbildningar skulle vara som att återfinna edens lustgård.

Jag tänker mig lata dagar på stranden, långa kvällar bakom bardisken varvat med det hårda slit som jag är villig att lägga ner på att bli en bartender av högsta rang! En utbildning som jag sedan skulle vilja bygga vidare på och ett yrke jag skulle vilja göra karriär inom. RBA skulle vara det perfekta startskottet för mig, utbildningen som skulle ge mig möjlighet att få blanda drinkar på fina klubbar och restauranger världen över.

Långt borta hägrar också en dröm om att bli en stjärna på blogghimlen. Att få många trogna och engagerade läsare som jag kan påverka och vara ett föredöme för. Jag skulle kunna visa dem hur jag lyckats i mitt liv och på så vis kanske även förändra deras. I bloggvärlden är ju kontakter som ni vet A och O, och kanske skulle självaste Kissie kunna fatta tycke för mig och min blogg om vi träffades på Rhodos, under inflytande av solen och drinkarna. Det skulle kunna bli mitt stora genombrott som bloggare, ett ansvar jag skulle förvalta väl.

Om jag fick följa med på utbildningen så skulle jag göra mitt bästa varje dag. Jag är dessutom en positiv och väldigt spontan person som är trevlig att hänga med. Jag skulle lysa ikapp med den heta morgonsolen på Rhodos!

Ni hör ju hur himla engagerad jag är i detta så jag tycker att ni kan gå in på Martin isbergs inlägg och lägga ett gott ord för mig!

Varför besvarar folk sån skit?

När jag får kommentarer i stil med ”Hejsan! Händer på valborg då?”/”Hej! Fin blogg!” så markerar jag dem som spam undantagslöst. Även om det är gjort manuellt så tycker jag inte att sådant dravel förtjänar utrymme i mitt kommentarsfält.

Jag vet att många stör sig på sånt här men ändå så ser jag nästan alltid i andras kommentarsfält hur de publicerar dessa kommentarer och till och med tar sig tid att svara på dem. Till och med folk som jag vet ogillar dessa kommentarer gör detta. Varför? Anses det oartigt att inte göra det på något sätt?

Jag kanske har missat nån slags social kodex som råder bland bloggar eftersom jag vägrar publicera sånt blaj, kan det vara så? Eller är det helt enkelt så att folk bara gillar att tro att personen som skrev detta kanske menade det åt just din blogg, och inte skriver samma sak överallt?

Beach 2011.

Jag tänkte såhär: nu ska jag träna lite till beach 2011 och till eventuellt test inför lumpen. Sprang en kvart och var skittrött. Kunde inte gå kontrollerat nedför trappor för att mina benmuskler var så utmattade.

Sedan dess har jag haft träningsvärk till den graden att jag haltat i två dagar. Så mycket för beach 2011 liksom.

Mitt mål för närvarande är att kunna springa en halvtimme. Det gäller att vara realistisk.

Förslag till ny sparåtgärd: skjut av folk vid 65.

Fan vad trött jag är på folk som tjatar om hur mycket pengar feta människor/rökare osv kostar samhället.  En grej som kostar samhället stört mycket pengar är människor som blir väldigt gamla. Tänk en person som blir 95 och går i pension när hen är 65. Man kan väl också anta att de flesta börjar arbeta mellan att de är 18 och 20, men det är nog egentligen en underskattning.

Det innebär att mindre än hälften av personens levnadsår har gått till att arbeta. Fatta hur mycket pengar den här personen kostar samhället i förhållande till hur mycket hen drar in!

Samhället skulle tjäna på om lite fler personer kolade vid sisådär 65-70 årsåldern, faktiskt.

Grattis regeringen.

Jag måste tipsa om den här dokumentären som handlar om ungdomsarbetslösheten och de dåliga villkoren på arbetsmarknaden för unga. En slags uppföljning på säljsekten, fast ur ett mer allmänt perspektiv.

Hittills har ju lösningen på arbetslöshetsfrågan varit att försämra villkoren för de som jobbar, genom mindre säkra anställningar och så vidare. Detta har dock inte genererat några jobb, utan egentligen bara försämret för dem som redan har jobb.

Idag kan man ha provanställning i ett halvår, något som dessutom kan komma att bli mer ”generöst”. Provanställning innebär i princip att man kan behöva gå vilken dag som helst, vilket gör att man knappt kan ställa några krav på sin arbetsplats. Men man behöver fan inte pröva ett halvår för att veta om någon kan stå i kassan på McDonalds.

Dessutom är få unga med i facket idag (jag har faktiskt blivit aktivt uppmanad att inte gå med i facket av en arbetsköpare för att ”så gör vi inte här”).

Så resultatet är alltså att de som har jobb får sämre villkor och att de som är arbetslösa fortsätter vara det. Grattis regeringen!