Källa. Obs att de gör det mycket vanliga misstaget att kalla arbetsköpare (folk som köper arbetskraft) för arbetsgivare (låter mer som någon som ger bort arbete i present.
Synd att jag slutat 🙁
Etikett: rökning
Vad skulle kunna hända?
En grej jag tycker är så jävla lustig är vuxna människor som tjuvröker för sina föräldrar. Jag brukar i och för sig inte ställa mig och ta en cigg mitt framför näsan på mina men det i liksom inte som att jag myglar med mitt rökande. Jag skulle knappast gömma ciggen om jag mötte dem på stan, så att säga.
Jag undrar verkligen vad man har för relation med sina föräldrar om man även som vuxen och utflyttad känner sig tvungen att dölja sitt rökande för dem. Vad är man egentligen rädd för? Indragen veckopeng kanske…
Är det någon av er som döljer rökning eller andra dåliga vanor för era föräldrar fast ni är vuxna?
Människor är inte robotar som alltid fattar rationella beslut.
Under Lady Dahmers inlägg om socialbidrag så hittade jag följande kommentar:
Nu förstår jag inte alls, för det första nöjen och cigg??, är det meningen att skattepengar ska gå till biobesök och tobak?? herregud man får väl sluta röka om man vill ha mer pengar. man får hitta gratisnöjen.
Jag tycker inte heller att man ska leva något slags lyxliv som socialbidragstagare utan att pengarna ska räcka till det nödvändigaste. Olika människor definierar dock det ”nödvändigaste” på olika sätt. Jag tycker att man ska kunna köpa en ny tröja någon gång i månaden eller kanske ta en fika ibland. Andra personer tycker att det ”nödvändigaste” är att kunna äta gröt gjord på blåvitts egna havregryn tre gånger om dagen och eventuellt köpa en tvål om man verkligen planerar ekonomin ordentligt. Observera att inget av alternativen är något jävla lyxliv.
Synen på rökning i kommentaren är också så extremt vanligt när man diskuterar socialbidrag. Cigg ses som någon slags lyxprodukt som ”staten inte ska betala” och man bortser helt ifrån att personen som röker troligen är beroende. Det är inte ”bara att sluta” för alla, tyvärr. Dessutom blir cigg lätt en tröst när man inte har något annat att ägna sig åt. Man kan tycka att det är fel och förkastligt men faktum är att människor med beroenden helt enkelt inte fungerar som så att de bara kan ”sluta” hux flux. Det skulle vara himla fint om folk fick in det i sina hjärnor, det där med att människor inte fungerar rationellt utan är lite dumma i huvudet och gör saker som skadar dem.
Kan denna syn på människor som känslolösa robotar snälla upphöra! Det säger ju sig självt att om man alltid har möjligheten att välja så skulle det inte finnas några problem i samhället av den här karaktären. Folk skulle aldrig dricka, aldrig röka, aldrig skolka eller äta godis utan bara leva skitnyttigt hela jävla tiden.
Jag ska berätta en sak: människor funkar inte så! Människor har svagheter, beroenden och gör orimliga prioriteringar. Människor orkar inte ägna hela sina liv åt att vända på varenda krona, människor orkar inte äta gröt till vartenda jävla mål eller vara tvungna att alltid alltid säga nej så fort någon ska göra något så simpelt som att fika. Kanske skulle vi kunna spara några miljoner på att förvägra alla socialbidragstagare någonting utöver gröt, men vi skulle förlora så mycket mer i värdighet.
De rabiata ickerökarna vill bara känna sig förmer än andra.
Mogi har skrivit ett inlägg om rökning. Hon är tydligen EXTREMT emot nikotin och andra droger.
Jag har aldrig testat en cigarett och kommer aldrig göra, tycker det är bland det mest korkade man kan göra. Vem vill aktivt göra det medvetna valet att förstöra sin kropp? Sina organ, man har bara en kropp!
Jag kan störa mig otroligt mycket på den här synen på rökare och människor som tar andra droger. Att man på något sätt skulle vara dum i huvudet för att man röker. Jag håller med om att rökning i sig är dumt och onödigt men det kan finnas en miljon skäl till att man röker, att man gör den prioriteringen.
De flesta rökare jag känner är väl införstådda med de risker som finns med rökning och vet om att det är dumt att röka men gör det i alla fall för att de är beroende. För det mesta har de börjat röka någon gång i 16årsåldern då de har mått väldigt dåligt, gjort uppror mot sina föräldrar och så vidare. Du kan säga vad fan du vill till en människa i den åldern men hen kommer liksom inte lyssna för det igår en tonåringens natur att tänja på gränser.
Skulle aldrig i hela mitt liv testa en drog, att ta in substanser i kroppen som inte ska vara där är vansinnigt i mina ögon. Jag vill hålla min kropp ren. Jag håller mig till några glas bubbel då och då, där går min gräns.
Det här får mig att tänka på vilka droger som anses vara okej i vårt samhälle och inte. Alkohol är tydligen okej även för en som aldrig skulle testa en drog (alkohol är väl ändå en drog) eller ”ta in substanser i kroppen som inte ska vara där”. Hur avgör man egentligen vad som ”ska vara där”? Jag tycker såklart att de tär okej att välja bort rökning men om man motiverar det med ett drogmotstånd överlag så fattar jag faktiskt inte, då ska man väl vara emot alla droger och inte bara de som råkar passa?
En annan sak jag inte förstår är om någon i ett förhållande röker, hur kan man vilja utsätta sin icke rökande partner för passiv rökning?
Detta kort om passiv rökning. För det första är det jävligt omtvistat hur stor skada det egentligen gör och för det andra så inträffar passiv rökning när man sitter bredvid någon som tar en cigg eller i en lokal där andra röker. Som ickerökare kan man faktiskt välja att inte gå ut sin rökande partner när hen går ut för att blossa. Om man nu skulle göra det ändå kan man kanske strunta i att sitta skitnära just då utan sitta på lämpligt avstånd så man inte andas in röken. Det är liksom inte så att man blir utsatt för passiv rökning om man kysser en rökare eller att den farliga rökarmentaliteten skulle ”smitta”.
Det jag tycker är fånigast med detta tjat om rökning är att det är helt uteslutet att man med det kommer få en enda rökare att tänka till. Det enda som sker är att rökare och folk med liberal inställning till rökning blir jävligt trötta på allt tjat och moraliserande kring deras livsval.
Men jag antar att dessa personer har behovet av att ständigt tjata för att stärka sin egen lilla renlevnadsgrupp. Det är nämligen de enda positiva kommentarerna man ser på inlägg som dessa, från människor som redan själva är hängivna ickerökare och som blir så jävla till sig av att läsa om vilka överlägsna människor de är som valt bort denna hemsk drog. Det är ju såklart alltid jävligt skönt att få känna sig förmer än andra, antar jag.
Rökare är ingen folkgrupp.
En kvinna har nekats operation för att hon vägrat bli rökfri. Det är diskriminering, anser hon.
Jag tänker mig att det inte är helt ovanligt att man inom vården ”passar på” att pressa patienter att bli av med lite osunda vanor. Om det är så det ligger till så är det himla dåligt tycker jag. Men jag fattar ärligt talat inte hur man kan anse sig vara diskriminerad för att det krävs att man ska göra en medicinskt motiverad livsstilsförändring innan man genomgår en operation.
Som läkare så tycker jag att man ska kunna kräva att en patient ska göra ett försök att sluta röka om det kan innebära risker. Patienter kan ju tvingas att äta en viss sorts mat eller att inte röra på sig. Men om det verkligen inte går så ska man väl kunna bli opererad i alla fal, inom rimliga risktaganden såklart. Och så ska man kunna få hjälp med att göra de förändringar som krävs såkklart.
Sen kan man ju diskutera vilka risker som är okej att ta och hur mycket krav man kan ställa på patienten, men att dra till med att det är diskriminerande är så himla överdrivet tycker jag. Ska diskriminerad bli det nya kränkt nu eller? Jag tycker också att hetsjakten mot rökare är fånig om omotiverad men ärligt talat, rökare är ingen folkgrupp.
Det borde finnas en diagnos för sånt här: ohjälpligt dum i huvudet.
Tar tillbaks det där om veckans nipprigaste. Detta måste vara veckans nipprigaste:
Landskronas förslag till rökpolicy säger att all arbetstid ska vara rökfri. Det innebär att ingen får gå ut och röka på fikarasten, ingen får heller ta ett bloss under utomhusarbete i parkerna. Reglerna innebär till och med att det blir förbjudet att röka i den egna bilen eller i hemmet om man jobbar hemifrån.
Jag känner ba: det var då själva… hur kan man ens föreslå något sådant? Hur kan man tycka att det är rimligt att förbjuda rökning i det egna hemmet vissa tider.
Okej om det sabbar ens prestationer, men då ska man väl kunna sparka folk på grund av att de inte gör sitt jobb. Inte för att de röker. Detta är fullkomligt orimligt och efterblivet. Arbetsköpare kan inte ha så mycket makt över sina anställdas liv. Det går bara inte. Kan ni inte fatta det, alla efterblivna moralister som tar beslut här i världen?
Det värsta är ju att vissa vill utöka det hela till att även gälla snus.
Seriöst. Det är den här typen av idioti som skulle kunna få mig att begå terrordåd. Detta är ren och skär idioti, varken mer eller mindre. Jag tycker att det borde finnas en diagnos för människor som tycker såhär: ohjälpligt dum i huvudet.
Snuvad på konfekten.
Kollade min mobil nys och såg att TV4 skickat sms. Happ, tänkte jag, nån jävla reklam då antar jag. Men icke. I smset stod:
Hej Fanny! Kvällsöppet söker dig för att medverka i TV4 debatt ikväll – om rökning. ring mig, så berättar jag mer.
Jag ba: omg vad coolt med TV! Sen så ringde jag men då hade de hittat nån annan, för att jag ringde så otroligt mycket för sent. Jag ska bli bättre på att kolla mobilen i framtiden.
Jag skulle säkert inte fått prata ändå, eller varit korkad. *bitter*.
Om sorgen och saknaden efter cigg.
Nu är jag faktiskt ickerökare på riktigt. Jag har inte rökt alls på lite mer än två månader och jag är imponerad av mig själv, jag har inte ens rökt på fyllan vilket jag till och med tänkte låta mig själv göra. Jag är inte sugen på cigg, jag känner snarare ett aktivt osug efter cigg.
Den enda sorgen är att en cigg efter allt är den bästa accessoaren. Cigg livar fan upp varenda jävla outfit. Tänk kombon punkiga jeans, t-shirt och converse, inte så kul kanske. Tänk sen samma outfit med en cigg, genast blir allt skithäftigt.