Ingen ska behöva vara tacksam för att de får mat på bordet, det är en jävla rättighet.

Det här med välgörenhet. Jag har innan uttryckt mig lite kring det här, om hur folk konsumerar välgörenhet som accessoarer.

En sak som är väldigt intressant med det nästan bara är människor som röstar höger som visar upp sin välgörenhet på det viset. Vet ni varför? Jo för att ingen ska kunna säga att de röstar moderat för att de är egoistiska. I USA är det här med livsstilsvälgörenhet ohyggliga vanligt, rika fruar ägnar sig åt att ge leksaker till barn som en hobby för att plåstra om sina dåliga samveten en smula. Sverige håller på att utvecklas mer och mer åt USA i det här avseendet, för ett tag sedan gjorde Foki nåt jävla utspel på ett dagis och gav de små söta barnen en massa godis (givetvis i utbyte mot att få lägga ut deras bedjande och tacksamma ansikten på sin blogg, för att spä på sin image som nåt jävla helgon, behöver jag nämna att jag blev direkt äcklad av hennes perspektivlöshet) och nu tycker Katrin Zytomierska att det är så himla sorgligt att nån kan få stå utan julklappar(!) på självaste julafton.

Jag har sett både Mogi och Blondinbella säga att de röstar moderat för att kunna skänka mer pengar till välgörenhet. Det dem gör är att få något som annars skulle ha varit deras plikt i samhället att vara deras fria och således även mycket goda val och dessutom få lite mer pengar på kuppen. För om de verkligen skulle skänka varje skattekrona till välgörenhet skulle de nog inte klaga, men nu råkar de vara så att varje välgörenhetskrona ger mycket mer ”karma” än en skattekrona, eftersom den är frivillig.

Idag har vi ett samhälle där folk hamnar i dåliga situationer, till exempel när de blir utförsäkrade trots sjukdom. Detta samhälle har delvis skapats av Katrin Zytomierska som röstade moderat (eller i alla fall kampanjade för moderaterna, så jag antar att rösten hennes hamnade där också). Nu skapar hon en insamling för fattiga barn. Är det bara jag som tycker detta stinker dubbelmoral?

Det handlar väl om att Katrin har ett behov av att få cred var gång hon gör något fint, istället för att acceptera att betala de där extra skattekronorna som hade kunnat göra att dessa barn inte hamnade i den aktuella situationen. Detta är mycket egoistiskt och tyder dessutom på en djup oförståelse för vad det är att ha ett bra liv, för ingen mår i långa loppet bättre av att få slumpmässigt utdelade almosor av folk.

Jag håller med Clara här. Sociala skyddsnät skapas av att det finns en viss grundtrygghet i ett samhälle man kan räkna med. Ingen ska behöva känna sig beroende av någon livsstilsvälgörenhet för att få vardagen att gå ihop. Ingen ska behöva vara tacksam för att de får mat på bordet, det är var och ens förbannade rättighet.

Är man dum ska man fan lida.

Jag har inte orkat kommentera hela den här wikileaksgrejen än. Jag tycker att det är en korrupt skitvärld vi lever i där man helt utan att blinka stämplar en en våra viktigaste kämpar för demokratiska friheten såsom yttrandefrihet och informationsfrihet till terrorist.

Att Assange har fått en internationell anmälan på sig för en (vad jag vet en ganska vag misstanke om) våldtäkt är bara absurt, eftersom man helt enkelt inte efterlyser folk internationellt för sådana ganska milda brott (här kan man hamna i ändlösa diskussioner om huruvida våldtäkt är milt eller inte, men låt oss nöja oss med att det aldrig tidigare har skett att någon blivit internationellt efterlyst på grund av en våldtäkt, och att det sker när det gäller just Julian Assange stinker fan korruption. Det har inget att göra med att nån vill ha tuffare tag mot våldtäkt, det är enbart en fråga om att Sverige vill ha hit Assange för att sedan kunna skicka honom till USA där han i egenskap av rättighetslös terrorist kan torteras i nåt schysst läger).

Men fan vad jag blir arg på att alla bara blir så himla oroliga för att de tydligen inte kan ha hemligheter längre. Jamen om ni hade haft rent mjöl i påsen hade ni inget att oroa er för (observera återkoppling till FRA-debattens mest efterblivna argument om att den medborgare som inte begick brott inte skulle bry sig om de blev övervakade eller inte).

Och dessutom: är man dum ska man lida. Det enda som händer nu är ju att USA får stå sitt kast för uselt skött diplomati, för klantiga formuleringar. Jag hoppas att det där diplomatiska förtroendet aldrig någonsin återupprättas, jag vill se USA brinna och gå under i ett hav av eld och lava för det är vad de förtjänar, detta jävla pissland, denna sammanfattning av precis varenda liten grej som gick fel med mänskligheten.

Dag fem, vad är kärlek?

Idag känner jag mig sjukt oinspirerad till att skriva om kärlek. Överlag är jag ingen ”kärleksmänniska” i den betydelsen att jag tycker om att hypa den söndertrasade känslan. Det är inget jag brukar ägna mig åt att romantisera. Allvarligt talat så har jag aldrig begripit charmen i dessa destruktiva tonårskärlekar som människor så ofta ägnar sig åt att romantisera, kanske för att jag tycker att mina egna sådana utsvävningar var så idiotiska och framförallt obegripliga.

Kärlek är jobbigt för mig för det är där alla mina ideal ställs på sin ända. Jag älskar fan mig själv i nästan alla situationer, men när kärleken tar överhanden blir jag bara efterbliven. Orkar inte se mig själv som ett offer för mina känslor för jag gillar att ha kontroll över saker och ting i mitt liv och framförallt i mitt huvud. Jag vill vara rationell och smart och framförallt hålla huvudet kallt, men det går liksom inte när man är kär.

Så för mig är kärlek både en jävla cancersvulst i mina känslor samtidigt som det är bland det finaste som finns. Jag orkar bara inte romantisera det just nu, så för den som vill så skrev jag om det för några månader sedan.

Dagens hat.

Det är sällan jag känner sånt genuint hat inför en reklam som inför barillas reklam för deras jävla pastasås.

Den går såhär: ”barn, tillsammans utforskar ni livets alla smaker. Och den bästa uppväxten, är att växa tillsammans”. Och så är det en massa jävla barn i konstiga sparkdräkter och nån smal lyckad morsa som ba spexar med nån ”genuin italiensk pastasås”.

Det är sånt som får mig att vilja flytta ut i skogen och leva där för resten av mitt liv, långt bort från alla äckliga produkter. Fy.

Dag fyra, vad jag ätit idag.

Jobbigt att tänka på vad man käkat eftersom jag blivit en sån jävla soffpotatis. Minns tiden då jag tränade flera gånger i veckan (ca en månad sedan).

Frule/lunch: Emanuels fenomenala wok med turkisk yoghurt och avocado.

Mellis: två fruktbrödsmackor, två dadlar.

Middag: potatisgratäng, nåt kött och stekta brytbönor hos Emanuels mamma. Mycket gott.

Efterrätt: Valnötsglass med björnbär och blåbär.

Amen så farligt var det inte trots allt.

Klänning.

Jag hittade en så himla fin klänning second hand idag i en orange nyans som passade perfekt till både min hudton och hårfärg, hellång i nåt tunt tyg. Jag lyckades tyvärr inte knäppa någon riktiga bra bild på den, men ni ser ju lite här.

Jag hatar såna där kläder som är otroligt fina men som man aldrig kommer få tillfälle att använda. Min garderob är för full för att jag ska kunna köpa sånt nu.

Dags för en ny moralsyn kanske.

Nu har det då läckt en nakenbild på Kissie. Jag är inte förvånad alls.

Det som jag däremot tycker är förbannat jävla löjligt är allt moraltjat om att den där bilden kommer finnas ”för alltid” och att ”ingen kommer vilja anställa henne”. Typ såhär:

Stackars flicka, så mycket som hon förstör för sig själv. Ingen fantastisk framtid där inte. Kan inte vara många, förutom utvikningstidningar, som kommer att vilja anställa henne. Trist, man hade ju hoppats på att hon var bra mycket mer klipsk och annorlunda som person än som ”Kissie”

Fan vad trött jag är på alla som måste tjata om att bilder man lägger ut på internet finns kvar för alltid. Det är för det första inte sant, jag har för mig att medellivslängden för material på internet är ungefär 8 månader. Man måste också ta i beräkningen att det enorma informationsflödet vi har idag gör att ingen kommer bry sig om Kissies nakenbild om en vecka. Det sker helt enkelt för många skandaler för att någon ska orka bry sig särskilt länge. Vad fan, inte ens misshandel eller ”våldtäkt” (att Nemo knullade med en icke byxmyndig) blir en särskilt stor grej.

Dessutom: vad sägs om att uppdatera eran moralsyn lite? Idag så kan man hitta lite ”opassande” bilder på lite vem som helst. Kändisar viker ut sig åt höger och vänster, folk knullar i tv och det sabbar inte hela deras liv. Jag fattar inte folks fixering vid att man ska få ett ”straff” för att man levt ”omoraliskt”. Det bara tjatas om hur svårt Tylösand-människorna kommer ha att få jobb hela tiden. Varför är det så viktigt att tjata om det?

Jag gratulerar Kissie för att hon trots ickecensurering har en rätt schysst kropp (om man ser till hennes ideal) och hoppas att hennes framtida arbetsgivare kommer att bedöma henne för hennes kompetens istället för att hon råkade ta en nakenbild på sig själv. Det är i alla fall vad jag skulle gjort om jag anställde folk. Vettiga människor inser att alla har skelett i garderoben och att en nakenbild inte är en stå stor grej, i alla fall inte om man jämför med de brott som många bloggare begår utan att få någon moralistmaffia på sig.