Tänkte jag skulle göra den hära.

Har ju haft en liten ”bloggpaus” som ni kanske märkt (hoppas det). Jag har verkligen känt att jag inte haft nåt att säga. Det är ju givetvis inte sant, men jag tänkte värma upp skrivmusklerna lite med den här. En varje dag.

Dag 01 – Om mig

Dag 02 – Min första kärlek

Dag 03 – Mina föräldrar

Dag 04 – Det här åt jag i dag

Dag 05 – Vad är kärlek?

Dag 06 – Min dag

Dag 07 – Min bästa vän

Dag 08 – Ett ögonblick

Dag 09 – Min tro

Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag

Dag 11 – Mina syskon

Dag 12 – I min handväska

Dag 13 – Den här veckan

Dag 14 – Vad hade jag på mig i dag?

Dag 15 – Mina drömmar

Dag 16 – Min första kyss

Dag 17 – Mitt favoritminne

Dag 18 – Min favoritfödelsedag

Dag 19 – Detta ångrar jag

Dag 20 – Den här månaden

Dag 21 – Ett annat ögonblick

Dag 22 – Det här upprör mig

Dag 23 – Det här får mig att må bättre

Dag 24 – Det här får mig att gråta

Dag 25 – En första

Dag 26 – Mina rädslor

Dag 27 – Min favoritplats

Dag 28 – Det här saknar jag

Dag 29 – Mina ambitioner

Dag 30 – Ett sista ögonblick

Dödsstöten.

Det är sällan jag klagar på kyla, för jag hatar fan när det är varmt. Äckligt som fan.

Men den senaste veckan har jag mått så dåligt. Gråtit en massa och haft mig. Jag antar att det är vinterdepressionen som kommer, precis som förra året.

Och då, när man redan mår dåligt, är det så hemskt när man måste ta på sig tre olika tröjor, sin fulaste jacka och sina fulaste skor varje gång man ska sticka huvudet utanför dörren. Jag hatar att bylsa på mig en massa och att vara tung, att flåsa när man gått upp för en trappa och att behöva kolla efter var man sätter fötterna för att inte halka.

Det är viktigt för mig att känna mig snygg åtminstone ibland, men jag orkar inte när jag ändå måste täcka mig med oändligt många lager kläder. Jag hatar att känna att det är ett jävla projekt att gå ut, när man inte orkar åka in till stan två gånger på en dag för att kollektivtrafiken vägrar funka.

Och så spås den här vintern att bli lika illa som förre. Jag hatar fan livet.

Inte för att det är bättre för nån annan här i Sverige. Men ibland måste man få klaga lite.

Varför nedvärderas alltid kvinnliga intressen?

Jag lurkade runt lite på Calle Schulmans blogg och hittade den här (totalt ot) kommentaren under det här inlägget, skriven den här människan.

Om jag klickar mig in på en rosa modeblogg till där männsikans ambition är att bli modell / dokusåpakändis / nåt inom mode så…

ja inte vet jag, men kan nån slå dessa männsiskor med nåt hårt i huvudet. berätta att de som bäst kommer sitta i kassan på ica/ jobba i vården/ plugga komvux.
Inga plasttuttar i världen kommer att rädda er!

(missförstå mig rätt, jag har så mycket mer respekt till alla som jobbar i vården etc än modebloggare.)

Detta är en jävligt vanlig inställning, det där att man blir upprörd över människor som vill livnära sig på ”ytliga saker” som mode, bloggande eller liknande. Jag fattar inte varför människor blir så otroligt provocerade av unga tjejer med högtflygande ambitioner. Låt dem?

Men framförallt: varför är det inte provocerande när män agerar liknande. Varför stör sig ingen på keffa snubbar som vill bli ”speldesigners” eller nån annan jävla skit, varför blir ingen irriterad på manliga teknikbloggare som är precis lika stora konsumtionshetsare och som skriver om precis lika onödiga prylar. Om nån tjej är bra på att blogga om mode och tjänar stålar på det är väl det skitbra, eller?

Det är så typiskt att kvinnliga intressen alltid ska nedvärderas, även av kvinnorna själva. Av någon anledning ser kvinnor det som prestigefullt att ta avstånd från typiskt kvinnliga intressen och egenskaper, såsom ”känslor”, stil, skönhet, hälsa och sånt. Och varför ses kvinnor som ägnar sig åt b-kändisskap som blåsta idioter/slampor när män i samma position ofta ses som sköna och avslappnade grabbar alternativt coola players som gör vad de kan för att få ligga.

Jag vet ju varför det är såhär egentligen, men ibland blir jag bara så trött på det. Lite funderingar sådär bara.

Snuvad på konfekten.

Kollade min mobil nys och såg att TV4 skickat sms. Happ, tänkte jag, nån jävla reklam då antar jag. Men icke. I smset stod:

Hej Fanny! Kvällsöppet söker dig för att medverka i TV4 debatt ikväll – om rökning. ring mig, så berättar jag mer.

Jag ba: omg vad coolt med TV! Sen så ringde jag men då hade de hittat nån annan, för att jag ringde så otroligt mycket för sent. Jag ska bli bättre på att kolla mobilen i framtiden.

Jag skulle säkert inte fått prata ändå, eller varit korkad. *bitter*.

Överprisade lanvin <3 h&m-grejer.

Det här med Lanvins kollektion för h&m då.

Jag fick en smärre chock när jag såg vad skiten kostar. För denna klänning, alltså nån jävla asoskreation som inte ens ser snygg ut på en skitssnyg och skitsmal modell. För den tar dem inte mindre än 1500 spänn.

Är det bara jag som tycker att det är lite fräckt att ta 1500 spänn för något som med största sannolikhet inte håller högre kvalitet än h&m:s andra grejer bara för att det är ett coolt märke? Den som betalar det priset för den är fan galen.

Malin Wollins hemliga plan.

Åh herre jävla gud vad förbannad jag blir över detta. Malin Wollin, Sveriges mesta moralist, skriver om hur dåligt det är med p-piller.

Men jag har genomskådat henne. Jag fattar att hon vill att alla ska bli mammor så att hon kan få läxa upp dem när de gör fel med sina barn.

Malin Wollins drömvärld är en värld där alla ”barn” slutar med p-piller för att sedan kunna bli gravida, så att hon ska få langa moraliserande floskler om hur dåligt det är men unga mammor.

Malin Wollin vill tvinga in människor i enligt henne dåliga beteendemönster bara för att hon ska få göra det hon gör bäst, alltså att slänga sin jävla moralistavföring omkring sig.