Big is beautiful.

Jag tycker det är viktigt att man har ett tillåtande ideal i samhället där alla kroppstyper (inom gränsen för vad som är hälsosamt) kan få plats. Men jag blir så trött på hur man daltar med och tar hand om tjockisar, hur man förminskar dem och ständigt måste poängtera att de är bra som de är.

Ett så jävla bra exempel är att alla kollektioner för ”större” heter saker som ”Big is Beautiful” och liknande, eller att man alltid måste göra värsta poängen av att man minsann har en tjock modell med i ett nummer av en modetidning. Kan man inte bara sluta tjata om det där och lägga lite mindre laddning i hur folk ser ut hela tiden. Dessutom skulle jag inte vilja att folk ständigt framhöll hur jävla normal min kroppsform är.

Men det värsta är ändå när folk försöker vinna pk-poäng genom att säga hur mycket finare det är med tjocka människor, eller tjejer med former som det brukar heta, och som samtidigt klankar ner på smala brudar. Som om det gjorde saken bättre. Jag tänker framförallt på Mikas låt Big girl you are beatiful (som för övrigt spelades på mitt träningspass i tisdags. Smakfullt!). Okej om det handlade om att han bara ville förmedla sin smak men han vill ju uppenbarligen verka snäll och fin och det tycker folk även att han är. Hur det nu kan vara snällt att sjunga att smala tjejer suger.

Tillväxt sedan 1889.

Socialdemokraterna har ju sin slogan ”tillväxt sedan 1889”. Men jag undrar bara: av allt jag lärt mig om ekonomi att döma (vilket visserligen inte är mycket, men ändå) så är det väldigt ovanligt att det inte är tillväxt i ett land, det händer typ om det är superduperkris, så mycket kris att folk sitter och gråter med sina döda barn i famnen för att de inte ens hade råd med lite mjölkersättning. Så tillväxt som sådant är väl egentligen inget att skryta med, eller?

Varför måste föräldrar vara som i en pinsam film om tonårsliv.

Åh herregud. Min morsa tidigare idag ba: Fanny, vet du vem den där kan-je vestt (Kanye West) är? När jag hade en kompis hemma, dessutom. Hon hade tydligen läst nån artikel i DN om när han dissade Taylor Swift på MTV-galan. Sen undrade hon om man kunde se när han var elak på youtube. Jag ba: ”…”

Ibland kan föräldrar verkligen vara som den där töntiga nidbilden av den typiska tonårsföräldern som försöker hänga med, typ: ”vad är det där fejsbokk alla pratar om?” eller ”vem är den där Lady Ga-ga egentligen, och vilka konstiga kläder hon har”.

Sänk den där jävla fyraprocentspärren.

För att en demokrati ska fungera optimalt så bör folk rösta på det parti de verkligen håller med, som läger fokus på precis de frågor dem värderar och inte rösta på ett annat parti för att de kanske glider ut annars eller för att sd kanske hamnar i riksdagen om du lägger din röst på ett litet parti vars åsikter du delar men som kanske inte kommer in.

Jag har väldigt svårt för taktikröstning. Bland annat känns det som att enda anledningen till att KD fortfarande sitter där de sitter är att folk taktikröstar på dem. Förutom att jag ogillar KD så tycker jag inte att ett parti ska sitta i riksdagen på grund av taktikröster, de ska sitta där för att det för en politik folk tycker är bra. På samma sätt så är det många som avstår att rösta på ett parti de verkligen tror på för att de kanske ändå inte kommer med, det är bland annat många eventuella piratpartister som tänker så.  Taktikröstandet frångår på sätt och vis demokratins grundtanke.

Dessutom tycker jag att fyra procent är ett alldeles för högt krav för att få komma med. Även två eller tre procent är en betydande mängd människor och jag tycker inte att dem borde ignoreras. Dessutom gör den höga spärren att småpartier får svårare att etablera sig. Detta leder delvis till att inte SD kommer in, vilket verkar vara det enda folk bryr sig om just nu, men det leder också till att partier som för få men fortfarande viktiga frågor har väldigt svårt att komma in. Det är trist, för de partier som sitter i riksdagen nu har liksom suttit där jävligt läge och även om de förnyar sig lite då och då så behövs det ibland nåt helt nytt för att saker ska gå framåt.

Jag tycker man ska sänka fyraprocentspärren. Då kommer visserligen SD med största sannolikhet komma in, men herregud, det vore faktiskt inte världens undergång. De kommer ändå inte kunna påverka eftersom partierna i princip tävlar om vem som kan vara mest emot SD. Dessutom tycker jag inte att man ska kunna motivera en regel i det demokratiska systemet med att man vill hålla vissa åsikter ute, vad jag vet var det därför man från första början införde fyraprocentspärren: det var något rasistiskt parti som låg jävligt när att komma in och därför ville man höja gränsen. Jag tycker inte det ska vara okej i en demokrati.

I en demokrati måste det finnas plats för andra partier än de som har en heltäckande lösning på alla Sveriges problem. Det måste finnas partier som driver specifika frågor hårt och skiter i allt annat, helt enkelt för att vissa frågor i vissa lägen är jävligt viktiga men därför också svåra för de stora etablerade partierna att ta i. Då behöver man envisa och kontroversiella småpartier som vågar stå jävligt starkt för sin sak, som F! eller piratpartiet eller SD också för den delen (obs, obligatorisk brasklapp som alltid måste komma med så fort man skriver om SD —>även om jag inte håller med dem<— obs, obligatorisk brasklapp som alltid måste komma med så fort man skriver om SD), småpartier lyfter frågor som andra inte vågar ta tag i, de säger saker som etablerade inte vågar säga helt enkelt för att de inte har några mandat att förlora, men också för att de uppstått ur en specifik fråga och därför är på det klara med precis vad de tycker i just den frågan.

Så sänk den jävla spärren och våga släppa in lite nytt blod i riksdagshuset. Lite nya åsikter och lita nya perspektiv. Visst, jag vet att ni hatar SD (vem kan missa det), men ni kan inte använda dem som argument mot alla småpartier som finns. Ibland måste man ta vissa strider för att uppnå andra fördelar. Och då skulle man kanske också kunna få ner taktikröstandet till mer rimliga nivåer, för idag funderar nästan alla jag snackat med på att rösta på ett parti det inte håller med för att de måste stödja sitt block.