Kategori: Vardag

Fråga om menskoppar.

Min nya grej som jag uppmanar alla till att göra är att gå in och fråga efter menskoppar när du går förbi ett apotek. Apoteket säljer som känt inte menskoppar, men jag tänker att om folk börjar fråga efter det så kanske de börjar köpa in, och det vore ju asbra. Du behöver ju inte vilja ha en menskopp för att fråga om en, eftersom de med största sannolikhet inte har någon. Om du mot förmodan finner ett apotek där de har menskoppar så skriva gärna en kommentar om det.

Upp till bevis.

Apropå det jag skrev om igår med tjejer som ursäktar sig inför män när de pratar om till exempel mens. En annan sak jag stör mig jättemycket på är när kvinnor koketterar med hur mycket de pratar om äckliga saker när de är med andra kvinnor. Såhär kan det låta: ”vi kanske verkar söta nu men du skulle höra oss när vi är själva, då är det bara prutt och bajs hela tiden. Tihi”.

Till såna tjejer vill jag ba: upp till bevis! Jag vill bara att de ska äckla loss ordentligt.

Jag.

Gillar dessa bilder på mig som min lillasyster har tagit. Känner mig gammal som åker ut på landet för att jag så gärna vill spendera tid med henne och min mamma, men det känns bra. Det är så skönt med lugn.

Snart börjar jag i skolan, den tredje September närmare bestämt. Jag har skaffat boende via twitter (!) och ska bo inneboende hos två personer som jag tror jag kommer trivas bra med.

Så det känns som att det mesta ordnar sig ganska bra just nu.

Björk.

Min pappa bjöd mig på Björks spelning på Skeppsholmen igår. Jag är så jävla nöjd, för jag hade tänkt att jag skulle gå på den länge men bangat ur när jag insåg hur dyrt det var. Och så ringde pappa dagen innan och ba: Björk imorrn?

Björk är en av de artister jag lyssnat på allra längst och mest. Jag grät en skvätt när hon spelade Hunter och skrattade gott när hon dedikerade en av sina låtar till Eyjafjallajökull, alltså vulkanen som slog ut all flygtrafik med sitt utbrott.

Jahapp. Detta var ett försök att skriva lite om mitt ”liv”.

Min första menskopp.

Igår fick jag hem min fösta menskopp från menskoppen.se. Jag tog tag i saken när jag fick min mens nu i dagarna, och trodde att jag inte skulle få tillfälle att pröva fören nästa mens, men leveransen kom typ två dagar efteråt så nu har jag fått tillfälle att pröva under mens.

När jag prövade den så skulle jag gå på bio och sedan på krogen och valde därför att även ha på mig binda också, för säkerhets skull. Det skulle dock visa sig att detta var fullkomligt onödigt. Menskoppen höll helt tätt hela kvällen och även natten igenom, när jag tog ut den på morgonen var den inte ens i närheten att vara full och då har jag ändå, i min mening, ganska riklig mens.

Upplevelsen var näst intill religiös. Den där obekväma känslan av att pula in tampongen, den uttorkade känslan i slutet av mensen eller att vara helt varm och fuktig kring fittan på grund av obekväma nattbindor är numera ett avslutat kapitel i mitt liv. Jag kommer aldrig mer att behöva välja mellan olika parfymerade tamponger och piffiga bindor i affären. Jag kommer aldrig mer att behöva ta ställning till olika mensskydds sugförmåga eller pris. Jag kommer aldrig mer behöva leta mig svettig efter någon gömd tampong på första mensdagen.

När jag stoppade in den var jag tvungen att pröva några olika vikmetoder, men förstod ganska snabbt vad som funkade. Jag var lite spänd i fittmusklerna vilket fick menskoppen att först inte komma in ordentligt, sedan försvinna så att jag knappt kunde känna den. Jag blev först orolig för att jag inte skulle kunna få ut den, men när jag prövade senare gick det utan problem. Efter första gången har jag inte haft några problem över huvud taget med att få in och ut den. Den har dessutom hållit tätt bättre än tamponger gör för mig, och man behöver inte tömma den lika ofta som man måste byta tamponger, det räcker med var åttonde till tolfte timme. Jag var lite rädd till en början att den skulle skava men jag har inte märkt av något sådant.

Allt som allt är jag sinnessjukt jävla nöjd! Jag tycker verkligen att alla med mens bör skaffa en menskopp. Det är hygieniskt, praktiskt, miljövänligt och ekonomiskt. Ett av de bästa köp jag gjort i hela mitt liv.

Positioneringslusten.

Jag har under ett år levt i en slags bubbla där jag varit relativt opåverkad av trender, behov av att göra ett positivt intryck på människor omkring mig och så vidare (helt opåverkad är man givetvis aldrig, men i förhållande till innan). Jag har inte haft något behov av att se bra ut för att någon jag känner kommer se mig på stan, jag har inte behövt ”bete mig” på något särskilt vis ute på krogen och så vidare. Det har inte funnits människor i min närhet som jag känt att jag behövt imponera på. Jag har vetat att jag har ett år här, och att jag aldrig behöver återvända. Samtidigt har jag lagt mycket tid på att positionera mig, eller bygga mitt personliga varumärke, på internet. Det har varit befriande att mitt utseende, mitt beteende och så vidare inte har spelat någon roll i detta utan att det enda som har bedömts (förutom vissa egobilder då) är min förmåga att skriva, fotografera och resonera.

Jag märkte det nästan direkt när jag landande, hur behovet av att positionera mig kom till mig. Hur jag ville köpa en glossig tidning och fixa till mitt liv. Alla reklamskyltar, budskap och så vidare talade plötsligt till mig. Jag hade levt på lånad tid, i ett land där jag inte känt ett behov av anpassning eller positionering eftersom jag ändå inte hade tänkt att bli permanent där och eftersom jag ändå inte känt mig hemma i kulturen. Det har inte funnits några grupper jag velat tränga in i, inga fester jag velat gå på, inga platser jag velat synas på och det har varit så förbannat skönt att slippa all form av social press. De människor jag varit med har förvisso varit trivsamt och givande umgänge, men vi har över huvud taget inte delat intressen eller ”spelplaner”. Det har inte funnits någon konkurrens, i alla fall i som jag varit inblandad i.

Nu låter det väl som att jag är värsta statustörstande människan. Jag tror inte jag är mer så än någon annan, men jag måste säga att jag verkligen märker en skillnad mellan att på sätt och vis befinna sig i ett mellanrum i livet, i en kultur man inte begriper fullt ut eller kan relatera till sig själv, och dessutom gå in i ett självvalt avståndstagande från olika former av livsstils”inspiration” (eller press som jag skulle vilja kalla det) och på att vara hemma, i en kultur och stad man känt sedan barnsben och som man dessutom planerar att stanna i. Där risken finns att folk skulle veta vem man var om de såg en i riktigt fula kläder på stan eller där man kanske stöter på någon gammal klasskompis som tänker att man ser risig och misslyckad ut. Det finns, oavsett om man vill det eller ej, så mycket mer att leva upp till, så mycket fler dömande blickar. Nu har jag lev utan detta i ett år, jag har känt hur skönt det är. Nu hoppas jag på att kunna göra mig oberörd inför detta även här hemma.