Det finns seriöst ingen komplimang som gör mig så glad som när folk säger att jag har bra debatteknik! Det är väldigt viktigt för mig att debattera schysst och ärligt, utan att ta till fula knep och så vidare. Det är något jag tänker på varje dag, helt seriöst, så det värmer något otroligt när folk lägger märke till det. Ville bara säga det.
Kategori: Vardag
Självinsikt.
Något som har varit väldigt viktigt för mig under min tid utomlands har varit en insikt om mig själv som jag nått fram till, nämligen den att jag är en ganska osocial och tråkig typ. Eller alltså, jag är väl inte tråkig men jag är inte en person som gillar en massa galna upptåg, trams och skämtande. Jag tar saker på allvar och tycker inte om att flamsa omkring, helt enkelt. Vidare har jag ett litet socialt behov och behöver ofta vara ensam, behöver få ägna mig åt att skriva och resonera ostörd.
Länge tyckte jag detta var något jobbigt, att jag inte var en såndär överglad, social och spontan person som man liksom ”ska” vara när man är ung. Jag kände mig tråkig, helt enkelt. Tänkte att det är inte såhär man ska vara, att det var efterverkningar av depressionen jag var i för några år sedan, eftersom jag innan den var väldigt social. Man ska liksom inte vara sådan, alltså banga socialt umgänge i den grad jag gör eller till förmån för de sakerna.
Men under tiden jag ägnat här så har jag liksom kommit till ro med detta. Det känns okej nu, att jag är sådan. Det är okej att jag ägnar flera timmar varje dag åt att skriva, att jag inte skämtar bort allt, att jag bangar på fikor och utekvällar bara av ingen annan anledning än att jag vill sitta hemma, att jag i grund och botten är seriös och osocial.
Jag kan bli så trött på det här flamskravet som finns, eller kravet på att vara en social, spontan och i största allmänhet ”rolig” person. Att man ska ta lätt på saker och ting, inte ta det på så stort allvar. Inget emot den som är så, men jag är inte det och det är okej. Jag lider inte av att vara sån som jag är. Jag uppskattar ensamhet, allvar och eftertanke.
Och vad mer är; detta gör mig inte till en tråkig person. Att jag inte gillar mycket av det som av andra uppfattar som kul gör inte att jag är trist. Jag är långt ifrån tråkig. Jag har en massa intressanta saker att säga, energi till att diskutera det mesta och så vidare. Jag gillar helt enkelt bara inte att flamsa runt.
Ibland händer det att folk utgår från att jag har tråkigt, att jag inte uppskattar livet. Detta stämmer emellertid inte. Jag har bara inget behov av att bli underhållen jämt och ständigt, inget behov av att alltid ha kul. Däremot har jag ett ständigt behov av att diskutera, skriva och reflektera. Det är skön att ha insett det nu, hur jag är och vilka behov jag har, inte vilka behov som unga människor i allmänhet antas ha.
Oro för framtiden.
Ägnade gårdagen åt att skriva en debattartikel om mansrättsaktivism som jag nu skickat in och hoppa spå att få publicerad. Eller alltså, troligen får jag den publicerad någonstans, för den var bra, och om inte annat finns ju alltid Newsmill. Förbereder mig i alla fall mentalt för den eventuella hatstorm jag kommer drabbas av i och med detta.
London.
Åkte buss i jättemånga timmar.
Och båt.
Chillade på Camden market.
Träffade Sofia som bjöd på kaffe. Tack för det!
Såg utsikten från Primerose hill.
Satt högst upp, längst fram i en dubbeldäckad buss. Mycket nöjd.
Gick på någon shoppinggata.
Åkte tunnelbana vilket var otroligt jobbigt.
Hände lite i en park.
Såg Big Ben från långt håll.
Och sen åkte vi hem.
En skön insikt.
Kollar på bilder på mig själv för några år sedan och slås av hur snygg jag var, även de dagar när jag kände mig fulast i världen och hade en redig finne på kinden. Schysst frilla, ingen begynnande dubbelhaka och säkert len och fin på hela kroppen. Idag är jag fulare och tjockare och bryr mig inte ens en fjärdedel av vad jag brydde mig då. Man förändra så mycket, skaffar sig andra prioriteringar i livet. En skön insikt.
Ciggbakterier.
För några dagar sedan när jag skulle röka en cigg så råkade jag tappa den på marken. Min spontana reaktion var typ: men gud vad äckligt, nu kan jag ju inte röka den på grund av alla bakterier. Ganska lustigt ändå, hur man gärna drar in dödligt gift i lungorna så länge det säljs i en inplastad förpackning, men tycker det är äckligt när det legat på marken. Någon mer som resonerar på ett liknande puckat sätt?
Den största kulturkrocken.
Av alla grejer jag upplevt här i Bryssel så är nog den största kulturkrocken följande. Det enormt korkade systemet på bankomater.
Först sätter man in kortet. Man blir påmind om att inte glömma kortet. Man trycker ”ok”. Sedan får man välja belopp. Man måste alltså aktivt bekräfta att man läst uppmaningen om att ta ut kortet.
Sedan kommer denna ruta upp. En väldigt tydlig varningstext och sedan fyra stjärnor. Det betyder att man ska slå in sin kod, men det kan man fan inte tro eftersom det ser ut som ett felmeddelande. Längst ner finns även en knapp för att få kortet tillbaka. Vet inte hur många gånger jag tryckt på den för att jag trott att något är fel.
Sen väntar man jättelänge innan pengarna kommer och blir påmind igen om att inte glömma kortet. Även denna påminnelse måst man okeja innan man får gå vidare i det spännande spelet.
Sen får man pengarna. Och så blir man påmind igen om att inte glömma kortet. Men man måste trycka på den jävla knappen för att få kortet.
Det är ju så oändligt mycket smartare att göra som så att man får pengarna efter att man tagit ut sitt kort som alla andra bankomater jag någonsin använt innan har fungerat. Men icke. Istället detta aspuckade system.
Pridebilder att vänta.
Tja! Nu ska jag på Pride och ta bilder på roliga människor. Bara så ni vet vad ni har att vänta liksom. Har hört att man ska ”bygga upp stämning” så att säga, och liksom teasa bloggläsarna lite så att de blir sugna på att gå in senare på dagen och läsa, så tänkte att jag ska börja med det.
Vill mest bara dra något gammalt över mig.
De senaste dagarna har varit präglade av isolation, trötthet, sjukdom och bråk. Nu är jag matt och vill hem. Och så är det två månader kvar, två månader som för tillfället känns helt hopplösa att ta sig igenom. Så ja, jag vill väl typ mest bara dra något gammalt över mig nu och ruttna bort.
Lite klagande.
Åh, denna dag har varit gräl och åter gräl. Är trött och sjuk och riktigt opeppad på allt just nu.
Har i övrigt ägnat dagen åt att kolla på partiledardebatten i Agenda och funderat över en grej som Stefan Löven snackade om, nämligen detta att man skulle ha något slags skolkontrakt för vuxna utan fullgjord gymnasieutbildning. Är det bara jag som missförstått detta? Det innebär ju i så fall att skolplikten utökas till även gymnasium, något som jag dels tycker är dåligt rent principiellt och dels inte tror kommer lösa problemet att många inte fullgör gymnasieutbildning fast de kanske kommer vilja plugga vidare.
Nåja, om någon vet om detta stämmer så skriv gärna och hänvisa till någon slags källa. Hittade inget när jag sökte på det nämligen.